D.3. Installera Debian GNU/Linux från ett Unix/Linux-system

Det här avsnittet förklarar hur man installerar Debian GNU/Linux från ett befintligt Unix- eller Linux-system, utan att använda den menystyrda installeraren som förklaras i resten av handboken. Den här HOWTO:n för “cross-installation” har efterfrågats av användare som byter till Debian GNU/Linux från Red Hat, Mandrake och SUSE. I detta avsnitt antas att viss erfarenhet av *nix-kommandon och navigering i filsystemet. I detta avsnitt symboliserar $ ett kommando som ska anges i användarens aktuella system, medan # refererar till ett kommando som ska anges i Debians chroot-miljö.

När du har fått det nya Debian-systemet konfigurerat enligt din smak, kan du migrera din befintliga användardata (om den finns) till det, och fortsätta köra. Det här är alltså en installation av Debian GNU/Linux “utan nedtid”. Det är också ett klurigt sätt att hantera maskinvara som annars inte fungerar snällt med olika uppstarts- eller installationsmedia.

D.3.1. Påbörja arbetet

Partitionera om hårddisken efter behov med dina aktuella *nix-partitioneringsverktyg. Skapa åtminstone ett filsystem plus växlingsutrymme. Du behöver ungefär 350 MB tillgängligt diskutrymme för en installation för endast konsoll, eller ungefär 1 GB om du planerar att installera X (mer om du tänker installera skrivbordsmiljöer som GNOME eller KDE).

Skapa sedan filsystem på dina partitioner. För att till exempel skapa ett ext3-filsystem på partitionen /dev/hda6 (det är vår rotpartition i exemplet):

# mke2fs -j /dev/hda6

För att istället skapa ett ext2-filsystem, uteslut -j.

Initialisera och aktivera växlingsutrymmet (ersätt partitionsnumret med din tilltänkta Debian-partition för växlingsutrymme):

# mkswap /dev/hda5
# sync; sync; sync
# swapon /dev/hda5

Montera en partition som /mnt/debinst (installationspunkten, som ska vara rotfilsystemet (/) på ditt nya system). Namnet på monteringspunkten är strikt godtyckligt, det refereras till senare här nedan.

# mkdir /mnt/debinst
# mount /dev/hda6 /mnt/debinst

Notera

Om du vill ha delar av filsystemet (exempelvis, /usr) monterat på separata partitioner, behöver du skapa och montera dessa kataloger manuellt innan du fortsätter till nästa steg.

D.3.2. Installera debootstrap

Verktyget som Debian Installer använder, som är känt som det officiella sättet att installera Debians grundsystem, är debootstrap. Det använder wget och ar, men är annars endast beroende av /bin/sh och grundläggande Unix/Linux-verktyg[19]. Installera wget och ar om de inte redan finns på ditt aktuella system, hämta och installera sedan debootstrap.

Eller så kan du använda följande procedur för att installera det manuellt. Skapa en arbetskatalog för att extrahera .deb-filen till:

# mkdir arbetskatalog
# cd arbetskatalog

Binärfilen debootstrap finns i Debian-arkivet (se till att välja den lämpliga filen för din arkitektur). Hämta .deb-filen för debootstrap från pool, kopiera paketet till arbetskatalogen, och extrahera filerna från det. Du kommer att behöva root-privilegier för att installera filerna.

# ar -x debootstrap_0.X.X_all.deb
# cd /
# zcat /fullständig-sökväg-till-arbetskatalog/arbetskatalog/data.tar.gz | tar xv

D.3.3. Kör debootstrap

debootstrap kan hämta de nödvändiga filerna direkt från arkivet när du kör det. Du kan ersätta http.us.debian.org/debian med vilken Debian-arkivspegel som du vill i kommandoexemplet nedan, föredragsvis en spegel som är så nära ditt nätverk som möjligt. Speglarna finns listade på http://www.debian.org/misc/README.mirrors.

Om du har en etch Debian GNU/Linux cd monterad på /cdrom, kan du ersätta en fil-url istället för en http-URL: file:/cdrom/debian/

Ersätt en av följande för ARCH i kommandot debootstrap: alpha, amd64, arm, hppa, i386, ia64, m68k, mips, mipsel, powerpc, s390 eller sparc.

# /usr/sbin/debootstrap --arch ARCH etch \
     /mnt/debinst http://ftp.se.debian.org/debian

D.3.4. Konfigurera grundsystemet

Nu är du har ett riktigt Debian-system, genom om det är ganska minimalt, på disk. Kör chroot in i det:

# LANG=C chroot /mnt/debinst /bin/bash

Efter du har kört chroot in i det, kan du behöva att ställa in terminaldefinitionen till att vara kompatibel med Debians grundsystem, till exempel:

# export TERM=xterm-color

D.3.4.1. Montera partitioner

Du behöver skapa /etc/fstab.

# editor /etc/fstab

Här är ett exempel som du kan ändra på för att passa in:

# /etc/fstab: statisk filsystemsinformation.
#
# filsystem      monteringsp.  typ     flaggor                  dump pass
/dev/XXX         /             ext3    defaults                 0    1
/dev/XXX         /boot         ext3    ro,nosuid,nodev          0    2

/dev/XXX         none          swap    sw                       0    0
proc             /proc         proc    defaults                 0    0

/dev/fd0         /media/floppy auto    noauto,rw,sync,user,exec 0    0
/dev/cdrom       /media/cdrom  iso9660 noauto,ro,user,exec      0    0

/dev/XXX         /tmp          ext3    rw,nosuid,nodev          0    2
/dev/XXX         /var          ext3    rw,nosuid,nodev          0    2
/dev/XXX         /usr          ext3    rw,nodev                 0    2
/dev/XXX         /home         ext3    rw,nosuid,nodev          0    2

Använd mount -a för att montera alla filsystem som du har angivna i din /etc/fstab, eller använd följande kommando för att montera filsystem individuellt:

# mount /path   # exempelvis: mount /usr

Nuvarande Debian-system har monteringspunkter för flyttbara media under /media, men innehåller symboliska länkar / för att vara kompatibla. Skapa dessa efter behov, till exempel:

# cd /media
# mkdir cdrom0
# ln -s cdrom0 cdrom
# cd /
# ln -s media/cdrom

Du kan montera proc-filsystemet flera gånger till godtyckliga platser, även om /proc är vanligast. Om du inte använde mount -a, tänk på att montera proc innan du fortsätter:

# mount -t proc proc /proc

Kommandot ls /proc bör nu visa en icke-tom katalog. Om det här skulle misslyckas, kan du kanske montera proc utanför chroot:

# mount -t proc proc /mnt/debinst/proc

D.3.4.2. Ställ in tidszon

En inställning i filen /etc/default/rcS bestämmer huruvida systemet ska tolka maskinvaruklockan att vara inställd till UTC eller lokal tid. Följande kommando låter dig ställa in det och välja din tidszon.

# editor /etc/default/rcS
# tzconfig

D.3.4.3. Konfigurera nätverket

För att konfigurera nätverket, redigera /etc/network/interfaces, /etc/resolv.conf, /etc/hostname och /etc/hosts.

# editor /etc/network/interfaces

Här är några enkla exempel från /usr/share/doc/ifupdown/examples:

######################################################################
# /etc/network/interfaces -- konfigurationsfil för ifup(8), ifdown(8)
# Se manualsidan interfaces(5) för information om vilka flaggor som
# finns tillgängliga.
######################################################################

# vi vill alltid ha ett loopback-gränssnitt.
#
auto lo
iface lo inet loopback

# För att använda dhcp:
#
# auto eth0
# iface eth0 inet dhcp

# Ett exempel på statisk IP-konfiguration: (broadcast och gateway är valfria)
#
# auto eth0
# iface eth0 inet static
#     address 192.168.0.42
#     network 192.168.0.0
#     netmask 255.255.255.0
#     broadcast 192.168.0.255
#     gateway 192.168.0.1

Ange din namnserver (eller flera) och sökdirektiv i /etc/resolv.conf:

# editor /etc/resolv.conf

En enkelt exempel för /etc/resolv.conf:

search hqdom.local\000
nameserver 10.1.1.36
nameserver 192.168.9.100

Ange värdnamnet för ditt system (2 till 63 tecken):

# echo DebianVardNamn > /etc/hostname

Och en grundläggande /etc/hosts med IPv6-stöd:

127.0.0.1 localhost DebianVardNamn

# Följande rader är önskvärda för IPv6-kapabla värdar
::1     ip6-localhost ip6-loopback
fe00::0 ip6-localnet
ff00::0 ip6-mcastprefix
ff02::1 ip6-allnodes
ff02::2 ip6-allrouters
ff02::3 ip6-allhosts

Om du har flera nätverkskort bör du sortera namnen på drivrutinsmodulerna i filen /etc/modules i önskad ordning. Sedan, under uppstart, kommer varje kort att associeras med gränssnittsnamnet (eth0, eth1, etc.) som du förväntar.

D.3.4.4. Konfigurera apt

Debootstrap har skapat en mycket grundläggande /etc/apt/sources.list som tillåter installation av ytterligare paket. Dock kanske du vill lägga till ytterligare källor, till exempel för källkodspaket och säkerhetsuppdateringar:

deb-src http://ftp.se.debian.org/debian etch main

deb http://security.debian.org/ etch/updates main
deb-src http://security.debian.org/ etch/updates main

Se till att köra aptitude update efter att du har gjort ändringar i källistan.

D.3.4.5. Konfigurera lokaler och tangentbord

För att konfigurera dina lokalinställningar till att använda ett språk annat än engelska, installera stödpaketet locales och konfigurera det. För närvarande rekommenderas användning av UTF-8-lokaler.

# aptitude install locales
# dpkg-reconfigure locales

För att konfigurera ditt tangentbord (om det behövs):

# aptitude install console-data
# dpkg-reconfigure console-data

Observera att tangentbordet inte kan ställas in när chroot används men kommer att konfigureras inför nästa omstart.

D.3.5. Installera en kärna

Om du tänker starta upp det här systemet, vill du antagligen ha en Linux-kärna och en starthanterare. Identifiera tillgängliga förpaketerade kärnor med:

# apt-cache search linux-image

Om du tänker använda en förpaketerad kärna, kanske du vill skapa konfigurationsfilen /etc/kernel-img.conf innan du gör det. Här är en exempelfil:

# Åsidosättande av kärnavbildshantering
# Se kernel-img.conf(5) för detaljer
do_symlinks = yes
relative_links = yes
do_bootloader = yes
do_bootfloppy = no
do_initrd = yes
link_in_boot = no

För detaljed information om den här filen och de olika inställningarna, konsultera dess manualsida som kommer att vara tillgänglig efter installation av paketet kernel-package. Vi rekommenderar att du kontrollerar att värdena är lämpliga för ditt system.

Installera sedan önskat kärnpaket med hjälp av dess paketnamn.

# aptitude install linux-image-2.6.18-arch-etc

Om du inte skapade en /etc/kernel-img.conf innan en förpaketerad kärna installerades, kan du få ett antal frågor under dess installation som refererar till den.

D.3.6. Ställ in starthanteraren

För att göra ditt Debian GNU/Linux-system startbart, ställ in din starthanterare att läsa in den installerade kärnan med din nya rotpartition. Observera att debootstrap inte installerar en starthanterare, dock kan du använda aptitude inne i din Debian chroot-miljö för att göra det.

D.3.7. Slutgiltiga justeringar

Som nämnts tidigare, det installerade systemet kommer att vara mycket minimalt. Om du vill fylla upp systemet lite mer, finns det en enkel metod för att installera alla paket med “standard”prioritet:

# tasksel install standard

Du kan så klart också använda aptitude för att installera paket individuellt.

Efter installationen kommer det att finnas en hel del hämtade paket i /var/cache/apt/archives/. Du kan frigöra diskutrymme genom att köra:

# aptitude clean



[19] Dessa inkluderar GNU-kärnverktyg och kommandon såsom sed, grep, tar och gzip.