[ föregående ] [ Innehåll ] [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ] [ A ] [ nästa ]


Kommentarer till utgåvan Debian GNU/Linux 4.0 ("etch"), SPARC
Kapitel 5 - Eventuella problemsituationer för etch


5.1 Tänkbara problem

Ibland kan ändringar ge bieffekter som vi rimligen inte kan undvika, eller att vi blottlägger fel någon annanstans. Vi dokumenterar de problem vi känner till här. Läs även errata, de relevanta paketens dokumentation, felrapporter och annan information som nämns i Ytterligare läsning, Avsnitt 6.1.


5.1.1 Problem med enheter relaterade till udev

Även om udev har utförligt testats, kan du uppleva mindre problem med vissa enheter som behöver rättas till. De mest vanliga problemen är ändrade rättigheter och/eller ägarskap på en enhet. I vissa fall kan en enhet inte skapas som standard (t.ex. /dev/video och /dev/radio).

udev tillhandahåller konfigurationsmekanismer för att hanera dessa problem. Se udev(8) och /etc/udev för ytterligare information.


5.1.2 Vissa program kanske inte längre fungerar med en 2.4-kärna

Vissa program i etch kanske inte längre fungerar med en 2.4-kärna, till exempel på grund av att de kräver stöd för epoll(), som inte finns tillgängligt i 2.4-kärnor. Sådana program kanske antingen inte fungerar alls eller inte fungerar korrekt tills systemet har startats om med en 2.6-kärna.

Ett exempel är HTTP-proxyservern squid.


5.1.3 Vissa nätverksplatser kan inte nås med TCP

Sedan version 2.6.17 använder Linux "TCP window scaling" på ett aggressivt sätt, vilket finns beskrivet i RFC 1323. En del servrar har ett trasigt beteende och annonserar ut felaktiga "window sizes" för sig själva. Se felrapporterna #381262, #395066 och #401435 för mer information.

Det finns vanligtvis två temporära lösningar för dessa problem: antingen återställ största tillåtna "TCP window sizes" till ett mindre värde (föredras) eller slå av "TCP window scaling" fullständigt (föråldrat). Se exempelkommandon på debian-installers errata-sida.


5.1.4 Långsammare uppdatering av APT:s paketindexfiler

Som standard använder etch-versionen av apt ett nytt sätt att uppdatera paketindexfilerna för APT (när du kör aptitude update) som hämtar filskillnader (istället för den fullständiga paketindexfilen) kallad pdiff. Den här nya funktionen bör använda mindre bandbredd och vara snabbare för de flesta system. Tyvärr kan den även ha den motsatta effekten genom att göra uppdateringar långsammare på system med snabba nätverksanslutningar (eller en mycket närliggande spegelserver) som inte ofta uppdateras, eftersom den kan ta längre tid på sig att sammanfoga skillnadsfilerna än att hämta ner det fullständiga paketindexet. Det är möjligt att inaktivera den här funktionen genom att lägga till Acquire::Pdiffs "false"; till konfigurationsfilen /etc/apt/apt.conf.

Den här ändringen påverkar mestadels användare som kör unstable och testing av Debian GNU/Linux, på grund av ändringens natur för dessa arkiv. Användare som kör etch kommer huvudsakligen att märka av den här funktionen när de uppdaterar sin paketstatus för säkerhetsarkiven.


5.1.5 Asynkron nätverksinitiering kan orsaka oförutsett beteende

På system som använder udev för att läsa in drivrutiner för nätverksgränssnitt är det möjligt, på grund av den asynkrona naturen för udev, att nätverksdrivrutinen inte läses in före /etc/init.d/networking körs vid systemets uppstart. Även om man inkluderar allow-hotplug i /etc/network/interfaces (i tillägg till auto) kommer att säkerställa att nätverksgränssnittet är aktiverat när det blir tillgängligt, är det inte garanterat att det kommer att färdigställas innan uppstartssekvensen börjar att starta upp nätverkstjänster, vissa av dem kanske inte beter sig korrekt då nätverksgränssnittet saknas.


5.1.6 Problem vid användning av WPA-säkrade trådlösa nätverk

I sarge blev paketet wpasupplicant konfigurerat som en systemtjänst och konfigurerades via /etc/default/wpasupplicant och en användarens egna /etc/wpasupplicant.conf.

I etch har filen /etc/init.d/wpasupplicant utelämnats och Debian-paketet har nu integrerats med /etc/network/interfaces, liknande andra paket såsom wireless-tools. Det betyder att wpasupplicant inte längre tillhandahåller en systemtjänst direkt.

För information om hur man konfigurerar wpasupplicant, referera till /usr/share/doc/wpasupplicant/README.modes.gz, som ger exempel på /etc/network/interfaces. Uppdaterad information om användningen av paketet wpasupplicant i Debian kan hittas på Debians wiki.


5.1.7 Problem med icke-ASCII-tecken i filnamn

Montering av filsystemstyperna vfat, ntfs eller iso9660 med filer som inkluderar icke-ASCII-tecken i sina filnamn kommer att ge fel när man försöker att använda filnamnen såvida inte montering sker med alternativet utf8. En indikering kan vara följande felmeddelande: "Invalid or incomplete multibyte or wide character". En möjlig lösning är att använda defaults,utf8 som monteringsalternativ för filsystemstyperna vfat, ntfs och iso9660 när de innehåller filnamn med icke-ASCII-tecken.

Observera att Linux-kärnan inte har stöd för skiftlägesokänslig hantering av filnamn för vfat när alternativet utf8 används.


5.1.8 Ljudet slutar fungera

I vissa ovanliga fall kan ljudet sluta att fungera efter uppgraderingen. Om det här händer ska du gå igenom kontrollistan för alsa: köra alsaconf som root-användaren, lägg till din användare till gruppen audio, använd alsamixer och kontrollera att alla reglar är uppdragna och att de inte är tystade, kontrollera att arts eller esound är stoppade, kontrollera att OSS-moduler inte är inlästa, kontrollera att högtalarna är påslagna samt kontrollera om kommandot cat /dev/urandom > /dev/dsp fungerar för root.


5.2 Uppgradering till en 2.6-kärna

2.6-serien av kärnan innehåller stora ändringar mot 2.4-serien. Moduler har bytt namn och en hel del drivrutiner har till viss del eller ibland skrivits om totalt. Uppgradering till en 2.6-kärna från en tidigare version är därför inte en process som ska underskattas. Det här avsnittet har som mål att göra dig medveten om några av problemen du kan möta.

Om du bygger din egna kärna från källkod, se till att du installerar module-init-tools före du startar om med 2.6-kärnan. Det här paketet ersätter modutils för 2.6-kärnor. Om du installerar ett av Debians linux-image-paket, kommer det här paketet att installeras automatiskt på grund av beroenden.

Om du använder LVM, bör du även installera lvm2 före du startar om eftersom 2.6-kärnan inte direkt stöder LVM1. För att komma åt LVM1-volymer, används kompatibilitetslagret i lvm2 (modulen dm-mod). Du kan lämna lvm10 installerat; init-skripten kommer att identifiera vilken kärna som används och köra den lämpliga versionen.

Om du har poster i filen /etc/modules (listan över moduler som ska läsas in under systemets uppstart), tänk på att vissa modulnamn har ändrats. Om det här händer måste du uppdatera den här filen med de nya modulnamnen.

När du har installerat din 2.6-kärna, men före du startar om, se till att du har en återställningsmetod. Se först till att konfigurationen av starthanteraren innehåller poster för den nya kärnan och den gamla fungerande 2.4-kärnan. Du bör även se till att du har en "rescue"-diskett eller cd-skiva till hands, i fall att en felkonfiguration av starthanteraren förhindrar dig från att starta upp den gamla kärnan.


5.2.1 Tangentbordskonfiguration

Den största ändringen i 2.6-kärnorna är en huvudsaklig ändring av inmatningslagret. Den här ändringen gör att alla tangentbord ser ut som "normala" PC-tangentbord. Det här betyder att om du för närvarande har en annan typ av tangentbord vald (t.ex. ett USB-MAC- eller Sun-tangentbord), kommer du troligen inte ha ett fungerande tangentbord efter omstart med den nya 2.6-kärnan.

Om du kan köra SSH till burken från ett annat system, kan du lösa det här problemet genom att köra dpkg-reconfigure console-data, välj alternativet "Välj tangentuppsättning från komplett lista" och välj ett "pc"-tangentbord.

Om ditt konsolltangentbord berörs, behöver du antagligen även konfigurera om ditt tangentbord för X Window System. Du kan göra det här genom att antingen köra dpkg-reconfigure xserver-xorg eller genom att redigera /etc/X11/xorg.conf direkt. Glöm inte att läsa dokumentationen som refereras till i Saker att göra före omstart, Avsnitt 4.7.

Observera att om du använder ett USB-tangentbord, kan det konfigureras som antingen ett "normalt" PC-tangentbord eller som ett USB-MAC-tangentbord. I det första fallet kommer du inte drabbas av det här problemet.


5.2.2 Muskonfiguration

Precis som ovanstående ändringar i inmatningslagret, kan du även behöva konfigurera om X Window System och gpm om din mus inte fungerar efter uppgradering till en 2.6-kärna. Den mest troliga orsaken är att enheten som får data från musen har ändrats. Du kan även behöva att läsa in andra moduler.

Om du för närvarande har X konfigurat för /dev/sunmouse, behöver du antagligen ändra det här till /dev/psaux.


5.2.3 Ljudkonfiguration

För 2.6-serien av kärnor rekommenderas ALSA-ljuddrivrutinerna framför de äldre OSS-ljuddrivrutinerna. ALSA-ljuddrivrutinerna tillhandahålls som standard som moduler. För att ljudet ska fungerar, måste ALSA-modulerna som lämpar sig för din ljudhårdvara läsas in. Generellt sett händer det här automatiskt om du har, i tillägg till alsa-base-paketet, antingen paketet hotplug eller paketet discover installerade. Paketet alsa-base "svartlistar" även OSS-moduler för att förhindra att hotplug och discover läser in dem. Om du har OSS-moduler listade i /etc/modules, bör du ta bort dem.


5.3 Övergång från XFree86 till X.Org

Övergången till X.Org innefattar även några strukturella ändringar. Om alla installerade paket kommer från Debian och även finns inkluderade i etch bör uppgraderingen fungera utan några som helst problem. Erfarenheter har dock visat att det kan finnas vissa ändringar som man bör känna till eftersom de möjligen kan orsaka problem under uppgraderingen.

Den mest viktiga ändringen är att /usr/X11R6/bin har tagits bort och återfinns endast som en symbolisk länk till /usr/bin. Det här betyder att katalogen måste vara tom när de nya paketen installeras. De nya paketen står i konflikt med de flesta paket som använder /usr/X11R6/bin, men i vissa fall kan manuell handpåläggning behövas. Kom ihåg att inte köra uppgradering av distributionen inne i en X-session.

I fall att uppgraderingen avbryts under installation av X.Org, bör du kontrollera om några filer fortfarande finns kvar i /usr/X11R6/bin. Du kan sedan använda dpkg -S för att ta reda på vilket Debian-paket som installerade den filen (om någon), och ta bort sådana paket med dpkg --remove. Tänk på att skriva ner vilka paket du tar bort, så att du kan installera ersättningspaket senare. Innan du fortsätter med uppgraderingen, måste alla filer i /usr/X11R6/bin tas bort.

Läs http://wiki.debian.org/Xorg69To7 för fler detaljer och andra problem.

Om du upplever problem med X.Org efter omstart kan det även vara värt besväret att starta om typsnittsservern /etc/init.d/xfs restart. Det här händer på grund av att /etc/X11/fs/xfs.options innehåller en rad med no-restart-on-upgrade, men sökvägarna till typsnitten har ändrats.


5.4 Inget stöd för 8-bitars display i många program

Efter uppgradering till X.Org och de senaste biblioteken kommer X-terminaler som endast kan visa 8-bitars färgdjup inte längre att fungera. Det är på grund av att vektorgrafikbiblioteket Cairo 2D (libcairo2) inte har stöd för 8-bitars pseudofärger. Det biblioteket används av GNOME- och Xfce-skrivborden såväl som av många skrivbordsprogram som byggts med Gtk2+, såsom abiword.

Kända system som påverkas av det här är bland annat vissa Sun-maskiner och X-terminaler från Tektronix, NCD, IBM och SGI, och även andra fjärr-X-fönstersystem. Du bör konfigurera dessa terminaler till att använda 16-bitars färgdjup, om det är möjligt.

Mer information finns tillgänglig i Freedesktops felrapport #4945.


5.5 Uppgradering från exim till exim4

Ett av paketen som har föråldrats av etch-utgåvan är e-postservern exim, som har ersatts av det helt nya paketet exim4.

exim (version 3.xx) har inte underhållits på flera år, och Debian har även tagit bort stödet för den versionen. Om du fortfarande använder exim 3.xx bör du manuellt uppgradera din exim-installation till exim4. Eftersom exim4 redan är en del av sarge kan du välja att göra uppgraderingen på ditt sarge-system innan uppgradering till etch, eller efter uppgraderingen till etch. Kom ihåg att ditt gamla exim-paket inte kommer att uppgraderas och att det inte kommer att få säkerhetsstöd därför att stödet för sarge har upphört.

Observera att, beroende på din konfiguration av debconf, du kanske inte blir tillfrågad om konfigurering under installationen av exim4. Om inga frågor ställs kommer systemet att välja standardkonfigurationsvalet "lokal leverans". Konfiguration är möjlig med kommandot dpkg-reconfigure exim4-config.

Paketen för exim4 i Debian är väldokumenterade. Paketets hemsida är http://wiki.debian.org/PkgExim4 på Debians wiki, och filen README kan hittas på http://pkg-exim4.alioth.debian.org/README/README.Debian.html och även inne i paketet.

Filen README innehåller ett kapitel om paketering (Packaging), som förklarar de olika paketvarianterna som vi erbjuder, och den har ett kapitel om uppdatering från Exim 3 (Updating from Exim 3), som hjälper dig att göra den faktiska övergången.


5.6 Uppgradering av apache2

Apache har uppgraderats till nya versionen 2.2. Även om det här inte bör ha stor inverkan på den genomsnittlige användaren, finns det vissa tänkbara problem man bör känna till.

http://httpd.apache.org/docs/2.2/upgrading.html innehåller "uppströms"-ändringarna. Läs den här sidan och tänk speciellt på:

Debian-specifika ändringar är bland annat att SSL-strängen inte längre definieras eftersom ssl numera stöds av standardpaketet.

Om du använder den experimentella ITK MPM (från paketet apache2-mpm-itk), kommer cgi-modulen inte vara korrekt aktiverad som standard. För att aktivera den korrekt behöver du manuellt inaktivera mod_cgid och aktivera mod_cgi:

     # cd /etc/apache2/mods-enabled
     # rm cgid.conf cgid.load
     # ln -s ../mods-available/cgi.load .
     # /etc/init.d/apache2 force-reload

5.7 Uppgradering av Zope och Plone

Zope och alla relaterade produkter har uppdaterats. Många produkter blev även utelämnade från distributionen (antingen på grund av att de var föråldrade eller på grund av att de inte är kompatibla med senare versioner av Zope, CMF eller Plone).

Tyvärr finns det inget enkelt eller garanterat sätt att uppgradera en komplex zope- eller plone-server. Även om Plone inkluderar ett verktyg för migrering har erfarenheter visat att automatiska migreringar lätt kan misslyckas.

Av den här anledningen rekommenderas det att användarna konfigurerar sina system så att de kan fortsätta att köra sarge-installationen av Zope/Plone vid sidan om de nya etch-versionerna under tiden migrationstester utföres.

Det enklaste och säkraste sättet att uppnå det här på är att skapa en kopia av ditt sarge-system till en annan hårddisk eller partition, och sedan uppgradera en av kopiorna. Du kan sedan använda chroot för att köra sarge-versionen parallellt med etch-versionen.

Det är inte möjligt att ha gamla och nya versioner av Zope/Plone installerade tillsammans på ett etch-system, dels på grund av att de gamla paketen är beroende av python2.3 som inte kan vara installerad samtidigt som python2.4.


5.8 Jokerteckensexpandering (globbing) med GNU tar

Tidigare versioner av GNU tar antog en skalliknande "globbing" vid extrahering av filer från eller vid listning av ett arkiv. Till exempel:

     tar xf foo.tar '*.c'

skulle extrahera alla filer vars namn slutade med ".c". Det här beteendet blev inte dokumenterat och var inte kompatibelt med traditionella implementationer av tar. Därför, med start från version 1.15.91, använder GNU tar inte längre "globbing" som standard. Till exempel tolkas numera ovanstående som en begäran att extrahera filen med namnet "*.c" från arkivet.

Se /usr/share/doc/tar/NEWS.gz för ytterligare information.


5.9 NIS och Network Manager

Versionen av ypbind inkluderad i nis för etch innehåller stöd för Network Manager. Det här stödet orsakar att ypbind inaktiverar NIS-klientfunktionalitet när Network Manager rapporterar att datorn är frånkopplad från nätverket. Eftersom Network Manager vanligtvis rapporterar att datorn är frånkopplad när det inte används bör NIS-användare med NIS-klientsystem försäkra sig om att stödet för Network Manager har inaktiverats på dessa system.

Det här kan göras genom antingen avinstallation av paketet network-manager eller genom redigering av /etc/default/nis för att lägga till -no-dbus till YPBINDARGS.

Användningen av -no-dbus är standard för nya installationer av Debian, men var inte standard i tidigare utgåvor.


5.10 Utfasade osäkra php-konfigurationer

I många år har påslagningen av inställningen register_globals i PHP varit känd som osäker och farlig, och den här inställningen har under en tid varit avstängd som standard. Den här konfigurationen är nu äntligen utfasad på Debian-system då den är för farlig. Det samma gäller för sårbarheter i safe_mode och open_basedir, vilka heller inte har underhållits under en tid.

Från och med den här utgåvan kommer Debians säkerhetsteam inte att tillhandahålla säkerhetsstöd för ett antal PHP-konfigurationer som är kända att vara osäkra. Mest viktigast är problem som resulterar från att register_globals har slagits på, kommer inte längre att hanteras.

Om du kör gamla program som kräver register_globals, aktivera det endast för respektive sökvägar, t.ex. genom Apaches konfigurationsfil. Mer information finns tillgänglig i filen README.Debian.security i PHP:s dokumentationskatalog (/usr/share/doc/php4, /usr/share/doc/php5).


5.11 Säkerhetsstatus för Mozilla-produkter

Mozilla-programmen firefox och thunderbird (omdöpta i Debian till iceweasel respektive icedove), är viktiga verktyg för många användare. Tyvärr är upphovsmännens säkerhetspolicy att skynda på användare att uppdatera till nya versioner, vilket står i konflikt med Debians policy att inte skicka ut stora funktionella ändringar i säkerhetsuppdateringar. Vi kan inte förutse det här idag, men under livstiden för etch kan Debians säkerhetsgrupp komma till en punkt där stöd för Mozilla-produkter inte längre är möjlig och annonsera ut slutet för säkerhetsstöd för Mozilla-produkter. Du bör överväga det här när du installerar Mozilla och överväger alternativ som finns tillgängliga i Debian om avsaknaden av säkerhetsstödet skulle innebära ett problem för dig.


5.12 KDE-skrivbordet

KDE-mediahantering har ändrats i versionen som finns tillgänglig i etch från att använda device:/ till media:/. Vissa användarkonfigurationsfiler kan ha lagrat device:/-länkar i dem som bör anpassas. Nämnvärt är ~/.kde/share/apps/konqsidebartng/virtual_folders/services som innehåller den här referensen och kan med säkerhet tas bort eftersom den inte kommer att skapas när nya användare skapas.

Det har gjorts många ändringar i skrivbordsmiljön KDE från versionen som skickades med sarge till versionen i etch, du kan hitta mer information i KDE 3.5 Release Notes.


5.13 Ändringar och stöd för GNOME-skrivbordet

Om du tidigare använt GNOME-skrivbordet i sarge kommer du inte kunna dra nytta av några av de ändringar som introducerats i standardkonfigurationen i Debian för etch. I vissa extrema fall kanske GNOME-skrivbordet inte hanterar din gamla konfiguration på ett korret sätt och kanske inte heller uppträder korrekt.

Om du inte har spenderat mycket tid på att konfigurera ditt GNOME-skrivbord kanske du vill flytta katalogen .gconf i användarnas hemkataloger till ett annat namn (exempelvis .gconf.old) så att den blir återskapad med standardkonfigurationen för etch, nästa gång en ny session startas.

Med utgåvan av etch kommer Debian inte längre att innehålla paket för mestadelen av den föråldrade version 1 av GNOME, även om några paket fortfarande finns kvar för att ge stöd till vissa Debian-paket som ännu inte har uppdaterats till GNOME 2. Paket för GTK1.2 är fortfarande fullständigt underhållna.

Det har skett många ändringar i skrivbordsmiljön GNOME från versionen som levererades med sarge till versionen i etch, du kan hitta mer information i Versionsfakta för GNOME 2.14.


5.14 Standardredigerare

Om du tidigare har använt vim som din standardredigerare, kan den ha ändrats till nano under uppgraderingen.

Administratörer som önskar att ändra standardredigeraren för alla användare behöver uppdatera alternativsystemet genom att köra:

     # update-alternatives --config editor

Användare som önskar ändra standardredigeraren kan definiera miljövariabeln EDITOR genom att lägga till följande rader i sina egna profiler:

     EDITOR=vi
     export EDITOR
     alias editor=$EDITOR

5.15 Dagens meddelande

/etc/motd är numera en symbolisk länk till /var/run/motd som byggs om av /etc/init.d/bootmisc.sh från en mall, /etc/motd.tail, vid varje omstart. Det betyder att ändringar gjorda i /etc/motd kommer att gå förlorade. Ändringar gjorda i /etc/motd.tail tillämpas inte automatiskt på /etc/motd annat än vid omstart.

Also, the EDITMOTD variable at /etc/default/rcS no longer has any effect. If you wish to disable updating of the motd, or want to maintain your own content for the message of the day you just have to point the /etc/motd symlink to a different file such as /etc/motd.static and make your changes there.


5.16 Inget standardstöd för unicode i emacs21*

Emacs21 och emacs21-nox är inte konfigurerade till att använda Unicode som standard. För mer information och en temporärlösning, se Felrapport #419490.


[ föregående ] [ Innehåll ] [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ] [ A ] [ nästa ]


Kommentarer till utgåvan Debian GNU/Linux 4.0 ("etch"), SPARC

$Id: release-notes.en.sgml,v 1.312 2007-08-16 22:24:38 jseidel Exp $

Josip Rodin, Bob Hilliard, Adam Di Carlo, Anne Bezemer, Rob Bradford, Frans Pop (nuvarande), Andreas Barth (nuvarande), Javier Fernández-Sanguino Peña (nuvarande), Steve Langasek (nuvarande)
debian-doc@lists.debian.org