Kapitel 2. Vad är nytt i Debian GNU/Linux 5.0

Innehållsförteckning

2.1. Vad är nytt i distributionen?
2.1.1. Pakethantering
2.1.2. Om proposed-updates (föreslagna förändringar)
2.2. Systemförbättringar
2.3. Körklar Debian-avbildning, Debian Live
2.4. Större kärnrelaterade ändringar
2.4.1. Ändringar i paketering av kärnan
2.5. Emdebian 1.0 (baserad på Debian GNU/Linux lenny 5.0)
2.6. Netbook-stöd
2.7. Java, nu i Debian

Wikin har närmare information om detta ämne.

Denna utgåva lägger till officiellt stöd för ARM EABI (armel).

Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian GNU/Linux lenny:

Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar.

2.1. Vad är nytt i distributionen?

Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare etch; distributionen inkluderar över 7700 nya paket och innehåller totalt 23200 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 13400 programvarupaket (det är 72% av alla paket i etch). Ett stort antal paket (över 3100, 17 % av paketen i etch) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare.

I den här utgåvan av Debian GNU/Linux uppdateras X.Org från 7.1 till 7.3.

Debian GNU/Linux skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och -miljöer. Bland annat inkluderas skrivbordsmiljön Gnome 2.22[1], KDE 3.5.10, Xfce 4.4.2 och LXDE 0.3.2.1+svn20080509. Produktivitetsprogrammen har även uppgraderats, inklusive kontorssviterna OpenOffice.org 2.4.1 och KOffice 1.6.3 såväl som GNUcash 2.2.6, GNUmeric 1.8.3 och Abiword 2.6.4.

Uppdateringar av andra skrivbordsprogram inkluderar uppgradering till Evolution 2.22.3 och Pidgin 2.4.3 (tidigare under namnet Gaim). Mozilla-sviten har även uppdaterats: iceweasel (version 3.0.6) är webbläsaren Firefox utan varumärkesanknytning och icedove (version 2.0.0.19) är e-postklienten Thunderbird utan varumärkesanknytning.

Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar:

PaketVersion i 4.0 (etch)Version i 5.0 (lenny)
Apache2.2.32.2.9
BIND DNS Server9.3.49.5.0
Cherokee webbserver0.5.50.7.2
Courier MTA0.53.30.60.0
Dia0.95.00.96.1
Ekiga VoIP Client2.0.32.0.12
Exim default email server4.634.69
GNU Compiler Collection som standardkompilator4.1.14.3.2
GIMP2.2.132.4.7
Biblioteket GNU C2.3.62.7
lighttpd1.4.131.4.19
maradns1.2.12.041.3.07.09
MySQL5.0.325.0.51a
OpenLDAP2.3.302.4.11
OpenSSH4.35.1p1
PHP5.2.05.2.6
Postfix MTA2.3.82.5.5
PostgreSQL8.1.158.3.5
Python2.4.42.5.2
Tomcat5.5.205.5.26

Den officiella Debian GNU/Linux-distributionen levereras på 4 till 5 binär-dvd-skivor eller 28 till 32 binär-cd-skivor (beroende på arkitektur) och 4 källkods-dvd-skivor eller 28 källkods-cd-skivor. Dessutom finns en multiarkitektur dvd-skiva med delar av arkitekturerna amd64 och i386 och deras källkod. För första gången levereras Debian GNU/Linux som en Blu-ray-avbildning, även denna för arkitekturerna amd64 och i386 med tillhörande källkod.

Debian stödjer numera Linux Standards Base (LSB) version 3.2. Debian 4.0 hade stöd för version 3.1.

2.1.1. Pakethantering

aptitude är det rekomenderade programmet för pakethantering i kommandoradsläge. Aptitude stödjer de flesta kommandorradsflaggor från apt-get och har visat sig vara bättre på beroendelösning. Om du fortfarande använder dselect bör du byta till aptitude som gränssnitt för pakethantering.

För lenny har en avancerad konfliktlösningsmekanism implementerats i aptitude som kommer att försöka hitta den bästa lösningen om en konflikt uppstår på grund av beroenden mellan paket.

2.1.2. Om proposed-updates (föreslagna förändringar)

Alla förändringar i färdiga utgåvor (stabil samt gammal stabil), genomgår en noggrann testperiod innan förändringen upptas i arkivet. Varje sådan uppdatering av stabil (eller gammal stabil) utgåva kallas för en punktutgåva. Dessa punktutgåvor sker genom mekanismen proposed-updates.

Paket kan hamna i proposed-updates på två sätt. Säkerhetsuppdateringar till paket via security.debian.org hamnar automatiskt i proposed-updates. För det andra kan Debian GNU/Linux-utvecklare lägga till paket direkt till proposed-updates. Den aktuella listan med paket kan hittas på http://ftp-master.debian.org/proposed-updates.html.

Om du vill hjälpa till och prova uppdateringar av paket innan de formellt läggs till i en punktutgåva kan du göra detta genom att lägga till proposed-updates-avdelningen i din sources.list:

deb     http://mirrors.kernel.org/debian lenny-proposed-updates main contrib
deb-src http://mirrors.kernel.org/debian lenny-proposed-updates main contrib

Nästa gång du kör aptitude update kommer systemet att känna av paketen i proposed-updates-avdelningen och överväga att installera dessa när den letar efter uppgraderingar.

Detta är inte någon helt ny funktion i Debian men en funktion som tidigare inte talats så högt om.

2.2. Systemförbättringar

Det har skett ett antal ändringar i distributionen som nya installationer av lenny har nytta av men som inte automatiskt kan tillämpas på uppgraderingar från etch. Det här avsnittet ger en överblick för de mest relevanta ändringarna.

SELinux-prioriteten är standard men inte aktiverad som standard

Paketen som behövs för SELinux-stödet har höjts till prioriteten standard. Det betyder att de kommer att installeras som standard under nya installationer. För befintliga system kan du installera SELinux genom att köra:

# aptitude install selinux-basics

Observera att SELinux-stödet inte är aktiverat som standard. Information om hur man konfigurerar och aktiverar SELinux kan hittas på Debians wiki.

Ny standard syslog-demon

Standard syslog-demon för lenny är rsyslog istället för syslogd och klogd. rsyslog är nästan helt kompatibel med syslogd och kan användas utan större besvär. Om du har särskilda loggregler ska du migrera dessa till den nya inställningsfilen /etc/rsyslog.conf.

Användare som uppgraderar från etch måste installera rsyslog och ta bort sysklogd manuellt. Standard syslog-demon byts inte ut automatiskt vid uppgradering till lenny.

Bättre stöd för UTF-8

Ett antal ytterligare applikationer kommer att ställas in att använda UTF-8 som standard eller har bättre UTF-8-stöd än tidigare. Läs mer på http://wiki.debian.org/UTF8BrokenApps om applikationer som fortfarande har svårt att hantera UTF-8.

Identification of the release's revision

Starting from Lenny, /etc/debian_version will indicate the revision number of the debian release (5.0, then 5.0.1, etc.)

This also means that you should not expect this file to be constant throught the release lifetime.

Debians wiki har ytterligare infotmation om förändringar mellan etch och lenny.

2.3. Körklar Debian-avbildning, Debian Live

I och med lenny har Debian officiellt stöd för det körklara system för arkitekturerna amd64 och i386.

Ett körklart Debian-system kan startas direkt från ett flyttbart media (cd-skivor, dvd-skivor eller usb-minne) eller från en annan dator över nätverket utan att systemet måste installeras. Avbildningarna skapas av ett verktyg som kallas live-helper som gör det enkelt att skapa anpassade körklara system. Mer infomration om Debian Live-projektet finns på http://debian-live.alioth.debian.org/.

2.4. Större kärnrelaterade ändringar

Debian GNU/Linux 5.0 levereras med kärnversionen 2.6.26 för alla arkitekturer.

Det har skett stora ändringar både i själva kärnan och i paketeringen av kärnan för Debian. Några av dessa ändringar gör uppgraderingsprocessen komplicerad och kan möjligen resultera i problem vid omstart av systemet efter uppgraderingen till lenny. Det här avsnittet ger en överblick för de viktigaste ändringarna, möjliga problem och information om hur man kommer runt dessa problem inkluderas i senare kapitel.

2.4.1. Ändringar i paketering av kärnan

Binary firmware for some drivers moved to non-free

Some drivers load binary firmware into the device they are supporting at run time. While this firmware was included in the stock kernel in previous releases, it has now be separately packaged in the non-free section. If you want to continue to use these devices after reboot, make sure the required firmware is present on the installed system. See section 6.4 of the Installation Manual for details.

Nya OpenVZ-kärntyper

Debian GNU/Linux 5.0 tillhandahåller kärnavbildningar för OpenVZ en virtualiseringslösning utöver Linux-VServer som introducerades i etch. OpenVZ erbjuder stöd för migrering i körande system till priset av lite extra overhead.

Enhetlighet i kärnpaket för x86

I tidigare utgåvor fanns en speciell kärnvariant (-k7) för 32-bitars AMD Athlon/Duron/Sempron-processorer. Denna kärntyp har nu blivit ersatt av en gemensam variant, -686 som tar hand om alla AMD/Intel/ViA-processorer av 686-variant.

Där det är möjligt har övergångspaket med korrekta beroende för de nya paketen placerats istället för de gamla.

2.5. Emdebian 1.0 (baserad på Debian GNU/Linux lenny 5.0)

Lenny innehåller de verktyg som behövs för att bygga Embedian, vilket möjliggör för Debian att skapa paket som är nedbantade för att passa inbäddade ARM-system.

Utgåvan Emdebian 1.0 innehåller i sig självt på förhand skapade ARM-paket som räcker för att skapa rotfilsystem som kan anpassas för specifika maskiner och maskintyper. Kärnor och kärnmoduler måste tillhandahållas separat. Stöd för armel och i386 håller på att utvecklas. Läs mer på webplatsen för Emdebian.

2.6. Netbook-stöd

Netbookdatorer, som Eee PC från Asus, stöds numera av Debian. Läs mer om paketet eeepc-acpi-scripts för Eee PC. Dessutom har Debian stöd för Lightweight X11 Desktop Environment, lxde, som är särskilt anpassat för netbookdatorer och datorer med låg prestanda.

2.7. Java, nu i Debian

OpenJDK Java Runtime Environment openjdk-6-jre och Development Kit openjdk-6-jdk som behövs för att köra Java GUI och webbstartprogram eller att bygga sådana program finns nu tillgängliga i Debian. Paketen skapas med stöd för byggsystemet IcedTea och med vissa förändringar från IcedTea-projeketet.



[1] Med vissa moduler från Gnome 2.20