D.3. Installera Debian GNU/Linux från ett Unix/Linux-system

Det här avsnittet förklarar hur man installerar Debian GNU/Linux från ett befintligt Unix- eller Linux-system, utan att använda det menystyrda installationsprogrammet som förklaras i resten av handboken. Den här HOWTO:n för ”cross-installation” har efterfrågats av användare som byter till Debian GNU/Linux från Red Hat, Mandriva och SUSE. I detta avsnitt antas att viss erfarenhet av *nix-kommandon och navigering i filsystemet. I detta avsnitt symboliserar $ ett kommando som ska anges i användarens aktuella system, medan # refererar till ett kommando som ska anges i Debians chroot-miljö.

När du har fått det nya Debian-systemet konfigurerat enligt din smak, kan du migrera din befintliga användardata (om den finns) till det, och fortsätta köra. Det här är alltså en installation av Debian GNU/Linux ”utan nedtid”. Det är också ett klurigt sätt att hantera maskinvara som annars inte fungerar snällt med olika uppstarts- eller installationsmedia.

Notera

Eftersom det här till största del är en manuell procedur bör du tänka på att du kommer att behöva göra en hel del grundläggande konfiguration av själva systemet själv, vilket även kräver mer kunskaper om Debian och speciellt Linux i allmänhet än att genomföra en vanlig installation. Du kan inte förvänta dig att denna procedur resulterar i ett system som är identiskt med ett system från en vanlig installation. Du bör även tänka på att denna procedur endast ger de grundläggande stegen för att konfigurera ett system. Ytterligare installation och/eller konfigurationssteg kan behövas.

D.3.1. Påbörja arbetet

Partitionera om hårddisken efter behov med dina aktuella *nix-partitioneringsverktyg. Skapa åtminstone ett filsystem plus växlingsutrymme. Du behöver ungefär 350 MB tillgängligt diskutrymme för en installation för endast konsoll, eller ungefär 1 GB om du planerar att installera X (mer om du tänker installera skrivbordsmiljöer som GNOME eller KDE).

Skapa sedan filsystem på dina partitioner. För att till exempel skapa ett ext3-filsystem på partitionen /dev/hda6 (det är vår rotpartition i exemplet):

# mke2fs -j /dev/hda6

För att istället skapa ett ext2-filsystem, uteslut -j.

Initialisera och aktivera växlingsutrymmet (ersätt partitionsnumret med din tilltänkta Debian-partition för växlingsutrymme):

# mkswap /dev/hda5
# sync; sync; sync
# swapon /dev/hda5

Montera en partition som /mnt/debinst (installationspunkten, som ska vara rotfilsystemet (/) på ditt nya system). Namnet på monteringspunkten är strikt godtyckligt, det refereras till senare här nedan.

# mkdir /mnt/debinst
# mount /dev/hda6 /mnt/debinst

Notera

Om du vill ha delar av filsystemet (exempelvis, /usr) monterat på separata partitioner, behöver du skapa och montera dessa kataloger manuellt innan du fortsätter till nästa steg.

D.3.2. Installera debootstrap

Verktyget som Debian Installer använder, som är känt som det officiella sättet att installera Debians grundsystem, är debootstrap. Det använder wget och ar, men är annars endast beroende av /bin/sh och grundläggande Unix/Linux-verktyg[26]. Installera wget och ar om de inte redan finns på ditt aktuella system, hämta och installera sedan debootstrap.

Eller så kan du använda följande procedur för att installera det manuellt. Skapa en arbetskatalog för att extrahera .deb-filen till:

# mkdir arbetskatalog
# cd arbetskatalog

Binärfilen debootstrap finns i Debian-arkivet (se till att välja den lämpliga filen för din arkitektur). Hämta .deb-filen för debootstrap från pool, kopiera paketet till arbetskatalogen, och extrahera filerna från det. Du kommer att behöva root-privilegier för att installera filerna.

# ar -x debootstrap_0.X.X_all.deb
# cd /
# zcat /fullständig-sökväg-till-arbetskatalog/arbetskatalog/data.tar.gz | tar xv

D.3.3. Kör debootstrap

debootstrap kan hämta de nödvändiga filerna direkt från arkivet när du kör det. Du kan ersätta ftp.se.debian.org/debian med vilken Debian-arkivspegel som du vill i kommandoexemplet nedan, föredragsvis en spegel som är så nära ditt nätverk som möjligt. Speglarna finns listade på http://www.debian.org/mirror/list.

Om du har en squeeze Debian GNU/Linux cd monterad på /cdrom, kan du ersätta en fil-url istället för en http-URL: file:/cdrom/debian/

Ersätt en av följande för ARCH i kommandot debootstrap: alpha, amd64, arm, armel, hppa, i386, ia64, m68k, mips, mipsel, powerpc, s390 eller sparc.

# /usr/sbin/debootstrap --arch ARCH squeeze \
     /mnt/debinst http://ftp.se.debian.org/debian

D.3.4. Konfigurera grundsystemet

Nu är du har ett riktigt Debian-system, även om det är ganska minimalt, på disk. Kör chroot in i det:

# LANG=C chroot /mnt/debinst /bin/bash

Efter du har kört chroot in i det, kan du behöva att ställa in terminaldefinitionen till att vara kompatibel med Debians grundsystem, till exempel:

# export TERM=xterm-color

D.3.4.1. Skapa enhetsfiler

Vid det här tillfället innehåller /dev/ endast mycket grundläggande enhetsfiler. För nästkommande steg av installationen kan ytterligare enhetsfiler behövas. Det finns olika sätt att göra detta på och vilken metod som du väljer beror på värdsystemet som du använder för installationen, om du tänker använda en modulär kärna eller inte och om du tänker använda dynamisk (t.ex. använda udev) eller statiska enhetsfiler för det nya systemet.

Ett par av de tillgängliga alternativen är:

  • skapa en standarduppsättning av statiska enhetsfiler med

    # cd /dev
    # MAKEDEV generic
    

  • skapa manuellt endast specifika enhetsfiler med MAKEDEV

  • bindmontera /dev från ditt värdsystem på toppen av /dev i målsystemet; observera att postinst-skripten för vissa paket kan försöka att skapa enhetsfiler, så detta alternativ ska endast användas med försiktighet

D.3.4.2. Montera partitioner

You need to create /etc/fstab.

# editor /etc/fstab

Here is a sample you can modify to suit:

# /etc/fstab: static file system information.
#
# file system    mount point   type    options                  dump pass
/dev/XXX         /             ext3    defaults                 0    1
/dev/XXX         /boot         ext3    ro,nosuid,nodev          0    2

/dev/XXX         none          swap    sw                       0    0
proc             /proc         proc    defaults                 0    0

/dev/fd0         /media/floppy auto    noauto,rw,sync,user,exec 0    0
/dev/cdrom       /media/cdrom  iso9660 noauto,ro,user,exec      0    0

/dev/XXX         /tmp          ext3    rw,nosuid,nodev          0    2
/dev/XXX         /var          ext3    rw,nosuid,nodev          0    2
/dev/XXX         /usr          ext3    rw,nodev                 0    2
/dev/XXX         /home         ext3    rw,nosuid,nodev          0    2

Use mount -a to mount all the file systems you have specified in your /etc/fstab, or, to mount file systems individually, use:

# mount /path   # e.g.: mount /usr

Current Debian systems have mountpoints for removable media under /media, but keep compatibility symlinks in /. Create these as as needed, for example:

# cd /media
# mkdir cdrom0
# ln -s cdrom0 cdrom
# cd /
# ln -s media/cdrom

You can mount the proc file system multiple times and to arbitrary locations, though /proc is customary. If you didn't use mount -a, be sure to mount proc before continuing:

# mount -t proc proc /proc

Kommandot ls /proc bör nu visa en icke-tom katalog. Om det här skulle misslyckas, kan du kanske montera proc utanför chroot:

# mount -t proc proc /mnt/debinst/proc

D.3.4.3. Ställ in tidszon

En inställning i filen /etc/default/rcS bestämmer huruvida systemet ska tolka maskinvaruklockan att vara inställd till UTC eller lokal tid. Följande kommando låter dig ställa in det och välja din tidszon.

# editor /etc/default/rcS
# dpkg-reconfigure tzdata

D.3.4.4. Konfigurera nätverket

För att konfigurera nätverket, redigera /etc/network/interfaces, /etc/resolv.conf, /etc/hostname och /etc/hosts.

# editor /etc/network/interfaces

Här är några enkla exempel från /usr/share/doc/ifupdown/examples:

######################################################################
# /etc/network/interfaces -- konfigurationsfil för ifup(8), ifdown(8)
# Se manualsidan interfaces(5) för information om vilka flaggor som
# finns tillgängliga.
######################################################################

# Vi vill alltid ha ett loopback-gränssnitt.
#
auto lo
iface lo inet loopback

# För att använda dhcp:
#
# auto eth0
# iface eth0 inet dhcp

# Ett exempel på statisk IP-konfiguration: (broadcast och gateway är valfria)
#
# auto eth0
# iface eth0 inet static
#     address 192.168.0.42
#     network 192.168.0.0
#     netmask 255.255.255.0
#     broadcast 192.168.0.255
#     gateway 192.168.0.1

Ange din namnserver (eller flera) och sökdirektiv i /etc/resolv.conf:

# editor /etc/resolv.conf

En enkelt exempel för /etc/resolv.conf:

search hqdom.local
nameserver 10.1.1.36
nameserver 192.168.9.100

Ange värdnamnet för ditt system (2 till 63 tecken):

# echo DebianVardNamn > /etc/hostname

Och en grundläggande /etc/hosts med IPv6-stöd:

127.0.0.1 localhost
127.0.1.1 DebianVardNamn

# Följande rader är önskvärda för IPv6-kapabla värdar
::1     ip6-localhost ip6-loopback
fe00::0 ip6-localnet
ff00::0 ip6-mcastprefix
ff02::1 ip6-allnodes
ff02::2 ip6-allrouters
ff02::3 ip6-allhosts

Om du har flera nätverkskort bör du sortera namnen på drivrutinsmodulerna i filen /etc/modules i önskad ordning. Sedan, under uppstart, kommer varje kort att associeras med gränssnittsnamnet (eth0, eth1, etc.) som du förväntar.

D.3.4.5. Konfigurera apt

Debootstrap har skapat en mycket grundläggande /etc/apt/sources.list som tillåter installation av ytterligare paket. Dock kanske du vill lägga till ytterligare källor, till exempel för källkodspaket och säkerhetsuppdateringar:

deb-src http://ftp.se.debian.org/debian squeeze main

deb http://security.debian.org/ squeeze/updates main
deb-src http://security.debian.org/ squeeze/updates main

Se till att köra aptitude update efter att du har gjort ändringar i källistan.

D.3.4.6. Konfigurera lokaler och tangentbord

För att konfigurera dina lokalinställningar till att använda ett språk annat än engelska, installera stödpaketet locales och konfigurera det. För närvarande rekommenderas användning av UTF-8-lokaler.

# aptitude install locales
# dpkg-reconfigure locales

För att konfigurera ditt tangentbord (om det behövs):

# aptitude install console-data
# dpkg-reconfigure console-data

Observera att tangentbordet inte kan ställas in när chroot används men kommer att konfigureras inför nästa omstart.

D.3.5. Installera en kärna

Om du tänker starta upp det här systemet, vill du antagligen ha en Linux-kärna och en starthanterare. Identifiera tillgängliga förpaketerade kärnor med:

# apt-cache search linux-image

Then install the kernel package of your choice using its package name.

# aptitude install linux-image-2.6.32-arch-etc

D.3.6. Ställ in starthanteraren

För att göra ditt Debian GNU/Linux-system startbart, ställ in din starthanterare att läsa in den installerade kärnan med din nya rotpartition. Observera att debootstrap inte installerar en starthanterare, dock kan du använda aptitude inne i din Debian chroot-miljö för att göra det.

Observera att detta antar att enhetsfilen /dev/hda har skapats. Det finns alternativa metoder för att installera grub, men dessa är utanför omfånget för denna bilaga.

D.3.7. Slutgiltiga justeringar

Som nämnts tidigare, det installerade systemet kommer att vara mycket minimalt. Om du vill fylla upp systemet lite mer, finns det en enkel metod för att installera alla paket med ”standard”prioritet:

# tasksel install standard

Du kan så klart också använda aptitude för att installera paket individuellt.

Efter installationen kommer det att finnas en hel del hämtade paket i /var/cache/apt/archives/. Du kan frigöra diskutrymme genom att köra:

# aptitude clean



[26] Dessa inkluderar GNU-kärnverktyg och kommandon såsom sed, grep, tar och gzip.