Kapitel 4. Uppgraderingar från Debian 5.0 (lenny)

Innehållsförteckning

4.1. Förberedelse inför uppgraderingen
4.1.1. Säkerhetskopiera all data och konfigurationsinformation
4.1.2. Informera användarna i förväg
4.1.3. Förbered för att tjänster blir oåtkomliga
4.1.4. Förbered för återställning
4.1.5. Förbered en säker miljö för uppgraderingen
4.1.6. Ta bort paket i konflikt
4.2. Kontrollera systemets status
4.2.1. Kontrollera kommande åtgärder i pakethanteraren
4.2.2. Inaktivera APT-nålning
4.2.3. Kontrollera paketstatus
4.2.4. Avsnittet proposed-updates
4.2.5. Inofficiella källor och bakåtporteringar
4.3. Förbered källor för APT
4.3.1. Lägg till APT-källor på Internet
4.3.2. Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver
4.3.3. Lägg till APT-källa från cd-rom eller dvd
4.4. Uppgradering av paket
4.4.1. Spela in sessionen
4.4.2. Uppdatering av paketlistan
4.4.3. Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen
4.4.4. Minimal systemuppgradering
4.4.5. Uppgradering av kärnan och udev
4.4.6. Uppgradering av systemet
4.5. Möjliga problem under uppgraderingen
4.5.1. stöd för cryptoloop finns inte i Linuxkärnan i squeeze
4.5.2. Förväntade raderingar
4.5.3. Fel under exekvering av aptitude eller apt-get
4.5.4. Konflikter vid förberoende-loop
4.5.5. Filkonflikter
4.5.6. Inställningsförändringar
4.5.7. Flytt av sessionen till konsoll
4.5.8. Speciell hantering av specifika paket
4.6. Uppgradering av kärna och relaterade paket
4.6.1. Installera metapaketet för kärnan
4.6.2. Ny ordning för enhetsnumrering
4.6.3. Boot timing issues (waiting for root device)
4.7. Förberedelse inför nästa utgåva
4.8. Utfasade komponenter
4.9. Föråldrade paket
4.9.1. Dummy-paket

4.1. Förberedelse inför uppgraderingen

Du bör läsa informationen i Kapitel 5, Problemområden att känna till för utgåvan squeeze innan du uppgraderar. Det kapitlet täcker in möjliga problem som inte direkt relaterar till uppgraderingsprocessen men som fortfarande kan vara viktiga att känna till innan du påbörjar arbetet.

4.1.1. Säkerhetskopiera all data och konfigurationsinformation

Innan uppgradering av ditt system rekommenderas det starkt att du gör en fullständig säkerhetskopia, eller åtminstone en säkerhetskopia av data eller konfigurationsinformation som du inte vill riskera att förlora. Uppgraderingsverktygen och -processen är tillförlitlig men ett hårdvarufel mitt i en uppgradering kan resultera i ett allvarligt skadat system.

De huvudsakliga delar du vill säkerhetskopiera är innehållet i /etc, /var/lib/dpkg, /var/lib/apt/extended_states och utdata från dpkg --get-selections "*" (citationstecknen är viktiga). Om du använder aptitude för att hantera paket på ditt system vill du också göra en säkerhetskopia på /var/lib/aptitude/pkgstates.

Själva uppgraderingsprocessen ändrar ingenting i katalogen /home. Dock är det känt att vissa program (exempelvis delar av Mozilla-sviten och skrivbordsmiljöerna GNOME och KDE) skriver över befintliga användarinställningar med nya standardvärden när en ny version av programmet startas för första gången av en användare. Som en försiktighetsåtgård bör du göra en säkerhetskopia av de dolda filerna och katalogerna (så kallade punktfiler) i användarnas hemkataloger. Denna säkerhetskopia kan hjälpa till att återställa eller återskapa de gamla inställningarna. Du kanske även vill informera dina användare om det här.

Alla paketinstallationsåtgärder måste köras med superanvändarens rättigheter, så logga in som root eller använd su eller sudo för att få de nödvändiga åtkomsträttigheterna.

Uppgraderingen innebär att vissa förutsättningar måste mötas; du bör kontrollera dem innan den faktiska uppgraderingen påbörjas.

4.1.2. Informera användarna i förväg

Det är klokt att informera alla användare i förväg angående de uppgraderingar som du planerar att göra, även om användarna som kommer åt ditt system via en ssh-anslutning knappt kommer att märka det under uppgraderingen, och bör kunna fortsätta att arbeta som vanligt.

Om du vill vidta extra försiktighetsåtgärder bör du säkerhetskopiera eller avmontera /home före uppgradering.

Du kommer behöva göra en kärnuppgradering vid uppgradering till squeeze, så en omstart kommer att vara nödvändig.

4.1.3. Förbered för att tjänster blir oåtkomliga

Under uppgraderingsprocessen kan det finnas tjänster knutna till paket som ingår i uppgraderingen. Om detta är fallet kommer dessa tjänster stoppas under tiden som paketen byts ut och får nya inställningar. Under tiden kommer dessa tjänster inte vara tillgängliga.

Exakt hur lång tid tjänsterna är bortkopplade varierar med antalet paket som uppgraderas i systemet. Dessutom ingår tiden som det tar för systemadministratören att besvara (eventuella) frågor om inställningar från olika paket som uppgraderas. Kom ihåg att om uppgraderingsprocessen lämnas oövervakad och systemet frågar efter information är det mycket troligt att tjänsterna är otillgängliga[4] under en längre tidsperiod.

Om systemet som uppgraderas tillhandahåller viktiga tjänster för dina användare eller nätverket[5], kan du minimera nedtiden om du gör en minimal systemuppgradering vilket beskrivs i Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering”, följt av en kärnuppgradering och en omstart (läs Avsnitt 4.4.5, ”Uppgradering av kärnan och udev”) och sedan uppgraderar paketen som hör till den viktiga tjänsten. Uppgradera dessa paket innan den kompletta uppgraderingen utförs enligt instruktionen i Avsnitt 4.4.6, ”Uppgradering av systemet”. På detta sätt kan du säkerställa att dessa viktiga tjänster körs och är tillgängliga genom hela den kompletta uppgraderingsprocessen och att nedtiden reduceras.

4.1.4. Förbered för återställning

På grund av många ändringar i kärnan mellan lenny och squeeze gällande drivrutiner, identifiering av hårdvara, namnstandarden och ordning på enhetsfiler, finns det en risk att du kan uppleva problem vid omstart av ditt system efter uppgraderingen. En del kända tänkbara problem finns dokumenterade i det här och de nästkommande kapitlen av Kommentarer till utgåvan.

Av den anledningen är det klokt att försäkra sig om att du kan återställa ifall ditt system skulle misslyckas att starta om eller, för fjärrhanterade system, misslyckas att komma åt nätverket.

Om du fjärruppgraderar via en ssh-länk är det starkt rekommenderat att du vidtar nödvändiga säkerhetsåtgärder för att kunna komma åt servern genom en fjärrserieterminal. Det finns en chans att, efter uppgradering av kärnan och omstart, vissa enheter kommer att få nya namn (som beskrivs i Avsnitt 4.6.2, ”Ny ordning för enhetsnumrering”) och du kommer att behöva rätta till systemkonfigurationen genom en lokal konsoll. Om systemet av misstag startas om mitt i en uppgradering finns det en chans att du behöver återställa systemet med hjälp av en lokal konsoll.

Det självklara är att först försöka starta om med din gamla kärna. Av olika anledningar, dokumenterade på annan plats i det här dokumentet, är det inte garanterat att det fungerar.

Om det misslyckas behöver du ett alternativt sätt att starta upp ditt system på så att du kan komma åt och reparera det. Ett alternativ är att använda en speciell räddningsavbild eller en cd-skiva med ett körbart Linuxsystem på. Efter att du har startat upp från en sådan skiva bör du kunna montera ditt rotfilsystem och använda chroot in i det för att undersöka och rätta till problemet.

Ett annat alternativ som vi rekommenderar är att använda räddningsläget i Debian-installeraren för squeeze. Fördelen med att använda installeraren är att du kan välja bland dess många installationsmetoder för att hitta en som bäst passar din situation. För mer information, konsultera avsnittet Återställning av ett trasigt system i kapitel 8 av Installationsguiden och Debian Installer FAQ.

4.1.4.1. Felsökningsskal under uppstart med hjälp av initrd

Paketet initramfs-tools inkluderar ett felsökningsskal[6] i de initrd-filer som den genererar. Om, till exempel, initrd-filen inte kan montera ditt rotfilsystem, kommer du att bli förflyttad in i det här felsökningsskalet vilket har grundläggande kommandon tillgängliga för att hjälpa till att spåra problemet och möjligen rätta till det.

Grundläggande saker att kontrollera är: närvaron av korrekta enhetsfiler i /dev; vilka moduler som läses in (cat /proc/modules); utdata för dmesg efter fel vid inläsning av drivrutiner. Utdata för dmesg kommer även att visa vilka enhetsfiler som har tilldelats till vilka diskar; du bör kontrollera det här mot utdata för echo $ROOT för att försäkra dig om att rotfilsystemet finns på den förväntade enheten.

Om du lyckas rätta till problemet, skriv exit för att avsluta felsökningsskalet och fortsätta uppstartsprocessen där felet inträffade. Självfallet behöver du även rätta till det underliggande problemet och generera om initrd-filen så att nästa uppstart inte misslyckas.

4.1.5. Förbered en säker miljö för uppgraderingen

Uppgradering av distributionen bör göras antingen lokalt från en virtuell textkonsoll (eller en direktansluten serieterminal), eller från ett fjärrsystem via en ssh-anslutning.

[Viktigt]Viktigt

Om du använder någon form av VPN-tjänst (exempelvis tinc) är det möjligt att de inte är tillgängliga under uppgraderingsprocessen. Läs mer i Avsnitt 4.1.3, ”Förbered för att tjänster blir oåtkomliga”.

För att öka säkerhetsmarginalen vid en fjärruppgradering föreslår vi att du kör uppgraderingsprocesser i den virtuella konsollen som tillhandahålls av programmet screen, vilket gör att man säkert kan återansluta till sessionen och försäkra sig om att uppgraderingsprocessen inte avbryts även om fjärranslutningen avbryts.

[Viktigt]Viktigt

Du bör inte uppgradera via telnet, rlogin, rsh eller från en X-session som hanteras av xdm, gdm eller kdm etc på maskinen som du uppgraderar. Detta då processer som hanterar dessa tjänster kan avslutas under uppgraderingen vilket kan resultera i ett oåtkomligt system som endast är halvt uppgraderat. Att använda GNOME-applikationen update-manager avråds starkt ifrån när det kommer till att uppgrade till nya utgåvor eftersom verktyget förutsätter att skrivbordssessionen är aktiv.

4.1.6. Ta bort paket i konflikt

På grund av symptom beskrivna i felrapport #512951 måste paketet splashy tas bort före uppgraderingen.

	# apt-get purge splashy

4.2. Kontrollera systemets status

Uppgraderingsprocessen som beskrivs i detta kapitel har tagits fram med uppgradering från ett rent 5.0-system, utan några tredjepartspaket, i åtanke. För störst tillförlitlighet i uppgraderingsprocessen bör du ta bort eventuella tredjepartsprogram från ditt system innan uppgraderingen påbörjas.

Direkta uppgraderingar från Debian-utgåvor äldre än 5.0 (lenny) stöds inte. Följ instruktionerna i Kommentarer till utgåvan Debian GNU/Linux 5.0 för att uppgradera till 5.0 först.

Processen förutsätter även att ditt system har uppdaterats till den senaste punkutgåven av 5.0. Om du inte har gjort detta eller är osäker, följ instruktionerna i Avsnitt A.1, ”Uppgradering av ditt lenny-system”.

4.2.1. Kontrollera kommande åtgärder i pakethanteraren

I vissa fall kan användandet av apt-get för installation av paket istället för aptitude orsaka att aptitude anser att ett paket är oanvänt och markera det för radering. Tillse att ditt system är helt uppdaterat och rent innan du fortsätter med uppgraderingen.

På grund av detta bör du kontrollera om det finns några kommande åtgärder i pakethanteraren aptitude. Om ett paket är markerat för radering eller uppdatering i pakethanteraren kan det innebära att uppgraderingen drabbas negativt. Kom ihåg att detta endast kan åtgärdas om din sources.list fortfarande pekar på lenny och inte på stable eller squeeze, läs mer i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”.

För att genomföra denna granskning ska du köra aptitude i visuellt läge och trycka g (). Om det indikerar att det finns åtgärder att utföra kontrollera vad det är och lös dem eller kör föreslagen åtgärd. Om inga åtgärder föreslås visas ett meddelande, Inga paket är schemalagda för installation, borttagning eller uppgradering.

4.2.2. Inaktivera APT-nålning

Om du har konfigurerat APT att installera vissa paket från en annan distribution än den stabila (exempelvis från testing), kan du ändra din konfiguration för paketnålning i APT (lagrad i /etc/apt/preferences) för att tillåta uppgraderingen av paket till versionerna i den nya stabila utgåvan. Ytterligare information om APT-nålning kan hittas i apt_preferences(5).

4.2.3. Kontrollera paketstatus

Oavsett vilken metod som används för uppgradering, rekommenderas det att du kontrollerar statusen på paketen först och verifierar att alla paket är möjliga att uppgradera. Följande kommando kommer att visa de paket som har statusen Half-Installed eller Failed-Config, och de som har någon form av felstatus.

# dpkg --audit

Du kan även inspektera tillståndet för alla paket på ditt system med dselect, aptitude, eller med kommandon som

# dpkg -l | pager

eller

# dpkg --get-selections "*" > ~/curr-pkgs.txt

Det är önskvärt att ta bort eventuella tillbakahållna paket innan uppgradering. Om något paket är systemkritiskt och hålls tillbaka för uppgraderingen, kommer uppgraderingen att misslyckas.

Observera att aptitude använder en annan metod för att registrera paket som hålls tillbaka än apt-get och dselect. Du kan identifiera paket som hålls tillbaka med aptitude med

# aptitude search "~ahold" 

Om du vill kontrollera vilka paket som hålls tillbaka vid användning av apt-get, ska du använda

# dpkg --get-selections | grep hold

Om du ändrat och byggt om ett paket lokalt, och inte bytte namn på det eller la in ett datum i versionen, måste du hålla tillbaka det för att förhindra att det uppgraderas.

Pakettillståndet hold(håll) för apt-get kan ändras med:

# echo paketnamn hold | dpkg --set-selections

Ersätt hold med unhold för att ändra hold-tillståndet.

Om det är någonting du behöver rätta till är det bäst att se till att din sources.list fortfarande refererar till lenny vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”.

4.2.4. Avsnittet proposed-updates

Om du har proposed-updates i din /etc/apt/sources.list ska du ta bort det innan du försöker uppdatera ditt system. Detta är en försiktighetsåtgärd för att minska risken att konflikter uppstår.

4.2.5. Inofficiella källor och bakåtporteringar

Om du har några icke-Debianpaket på ditt system, bör du tänka på att dessa kan tas bort under uppgraderingen på grund av beroendekonflikter. Om dessa paket blev installerade genom att lägga till extra paketarkiv i din /etc/apt/sources.list, bör du kontrollera om det arkivet även erbjuder paket som är byggda för squeeze och ändra källraden på lämpligt sätt samtidigt som dina källrader för Debian-paket.

Vissa användare kan ha inofficiella bakåtporterade versioner av paket, som är nyare än de som finns i Debian, installerade på sina lenny-system. Sådana paket kommer med stor sannolikhet att orsaka problem under en uppgradering eftersom de kan resultera i filkonflikter[7]. Avsnitt 4.5, ”Möjliga problem under uppgraderingen” innehåller information om hur man hanterar filkonflikter om de skulle inträffa.

4.3. Förbered källor för APT

Innan du påbörjar uppgraderingen måste du redigera konfigurationsfilen för paketlistor i apt, /etc/apt/sources.list.

Apt kommer att överväga alla paket som kan hittas via någon deb-rad, och installera paketet med högsta versionsnumret, där prioritet ges till de förstnämnda raderna (om du nyttjar flera redundanta speglar, skulle du vanligtvis först namnge en lokal hårddisk, sedan cd-skivor, och sedan HTTP/FTP-speglar).

En utgåva kan ofta refereras till både dess kodnamn (t.ex. lenny, squeeze) och efter dess statusnamn (alltså oldstable, stable, testing, unstable). Att referera till en utgåva efter dess kodnamn har fördelen att du aldrig blir överraskad av en ny utgåva och av den anledningen används den här metoden här. Det kan naturligtvis betyda att du själv måste hålla utkik efter nya utgåvor. Om du istället använder statusnamnet kommer systemet automatiskt att uppgraderas utan förvarning genom att uppdatera en mängd paket så snart en utgivning har skett.

4.3.1. Lägg till APT-källor på Internet

Standardkonfigurationen är inställd för installation från Debians huvudservrar på Internet, men du kanske önskar ändra /etc/apt/sources.list till att använda andra speglar, företrädesvis en spegel som är nätverksmässigt närmare dig.

Adresserna till Debians HTTP- eller FTP-speglar kan hittas på http://www.debian.org/distrib/ftplist (se avsnittet Listan över Debianspeglingar). HTTP-speglar är vanligtvis snabbare än FTP-speglar.

Anta till exempel att din närmaste Debian-spegel är http://mirrors.kernel.org. När den spegeln inspekteras med en webbläsare eller FTP-program, kommer du att märka att huvudkatalogerna är organiserade så här:

http://mirrors.kernel.org/debian/dists/squeeze/main/binary-ia64/...
http://mirrors.kernel.org/debian/dists/squeeze/contrib/binary-ia64/...

Lägg till den här raden i din sources.list för att använda den här spegelservern med apt:

deb http://mirrors.kernel.org/debian squeeze main contrib

Observera att dists läggs till automatiskt och att argumenten efter utgåvans namn används för att utöka sökvägen till flera kataloger.

Efter att du har lagt till dina nya källor ska du inaktivera de tidigare befintliga deb-raderna i sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem.

4.3.2. Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver

Istället för att använda HTTP- eller FTP-paketspeglar, kanske du önskar ändra /etc/apt/sources.list till att använda en spegel på en lokal hårddisk (möjligen monterad över NFS).

Din paketspegel kan exempelvis finnas under /var/ftp/debian/ och innehålla huvudkataloger som dessa:

/var/ftp/debian/dists/squeeze/main/binary-ia64/...
/var/ftp/debian/dists/squeeze/contrib/binary-ia64/...

Lägg till den här raden till din sources.list för att använda den här med apt:

deb file:/var/ftp/debian squeeze main contrib

Observera att dists läggs till automatiskt och att argumenten efter utgåvans namn används för att utöka sökvägen till flera kataloger.

Efter att du har lagt till dina nya källor ska du inaktivera de tidigare befintliga deb-raderna i sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem.

4.3.3. Lägg till APT-källa från cd-rom eller dvd

Om du endast vill använda cd-skivor, kommentera ut de befintliga deb-raderna i /etc/apt/sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem.

Se till att det finns en rad i /etc/fstab som aktiverar montering av din cd-rom-enhet på monteringspunkten /cdrom (den exakta monteringspunkten /cdrom krävs för apt-cdrom). Till exempel, om /dev/hdc är din cd-rom-enhet, ska /etc/fstab innehålla en rad som denna:

/dev/hdc /cdrom auto defaults,noauto,ro 0 0

Observera att det inte får finnas några blanksteg mellan orden defaults,noauto,ro i det fjärde fältet.

För att verifiera att det fungerar, mata in en cd och försök köra

# mount /cdrom    # det här monterar cd-skivan på monteringspunkten
# ls -alF /cdrom     # det här ska visa cd-skivans rotkatalog
# umount /cdrom  # det här kommer att avmontera cd-skivan

Kör sedan:

# apt-cdrom add

för varje Debian cd-rom med binärer som du har tillgång till för att lägga till data om varje cd till APT:s databas.

4.4. Uppgradering av paket

Det rekommenderade sättet att uppgradera från tidigare Debian GNU/Linux utgåvor är att använda pakethanteringsverktyget apt-get. I tidigare utgåvor har aptitude varit det rekommenderade verktyget men nya versioner av apt-get ger likvärdig funktionalitet och har visat sig mer konsekvent i beräkning av uppgraderingsvägen och dess resultat.

Glöm inte att montera alla nödvändiga partitioner (speciellt rot- och /usr-partitionerna) läs- och skrivbara, med ett kommando som det här:

# mount -o remount,rw /monteringsplats

Efter det ska du kontrollera att källraderna för APT (i /etc/apt/sources.list) refererar antingen till squeeze eller till stable. Det ska inte finnas några källrader som pekar till lenny.

[Notera]Notera

Källrader för en cd-skiva kommer ofta att referera till unstable, även om det här är konstigt ska du inte ändra dem.

4.4.1. Spela in sessionen

Det rekommenderas starkt att du använder programmet /usr/bin/script för att spela in en utskrift av uppgraderingssessionen. Om problem uppstår har du en logg på vad som hände och, om det behövs, kan tillhandahålla exakt information i en felrapport. För att påbörja inspelningen, kör:

# script -t 2>~/upgrade-squeezestep.time -a ~/upgrade-squeezestep.script

eller liknande. Om du behöver köra typescript-filen igen (exempelvis om du behövde starta om systemet) ska du använda olika step-värden för att peka ut vilket steg av uppgraderingen du loggar. Lägg inte typescript-filen i en temporär katalog såsom/tmp eller /var/tmp (filer i dessa kataloger kan tas bort under uppgraderingen eller under en omstart).

Typescript kommer även att låta dig granska informationen som har rullat ut från skärmen. Om du använder systemets konsoll kan du helt enkelt växla till VT2 (med Alt+F2) och, efter inloggning, använd less -R ~root/upgrade-squeeze.script för att visa filen.

Efter att du har färdigställt uppgraderingen, kan du stoppa script genom att ange exit vid prompten.

Om du har använt flaggan -t för script kan du använda programmet scriptreplay för att spela upp hela sessionen:

# scriptreplay ~/upgrade-squeeze.time ~/upgrade-squeeze.script

4.4.2. Uppdatering av paketlistan

Först behöver listan över tillgängliga paket för den nya utgåvan hämtas. Det görs genom att köra:

# apt-get update

4.4.3. Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen

Du måste kontrollera att ditt system har tillräckligt mycket ledigt hårddiskutrymme innan du påbörjar en fullständig systemuppgradering, som beskrivs i Avsnitt 4.4.6, ”Uppgradering av systemet”. Alla paket som behöver hämtas för installation kommer att hämtas från nätverket och lagras i /var/cache/apt/archives (och underkatalogen partial/ under hämtningen) så du måste se till att du har tillräckligt utrymme på filsystemspartitionen som innehåller /var/ för temporär hämtning av paketen som ska installeras på ditt system. Efter hämtningen kommer du antagligen behöva mer utrymme på de andra filsystemspartitionerna för att både installera de uppgraderade paketen (som kan innehålla större binärfiler eller mer data) och de nya paketen som kommer att inkluderas i uppgraderingen. Om ditt system inte har tillräckligt med utrymme kan det resultera i en ofullständig uppgradering som kan vara svår att rätta till.

apt-get kan visa detaljerad information om det diskutrymme som behövs för installationen. Du kan se denna uppskattning innan den faktiska uppgraderingen påbörjas genom att köra:

# apt-get -o APT::Get::Trivial-Only=true dist-upgrade
[ ... ]
XXX uppgraderade, XXX nyinstallerade, XXX att ta bort och XXX inte uppgraderade.
Behöver hämta xx.xMB arkiv.
Efter uppackning kommer AAAMB diskplats att användas.
[Notera]Notera

Körning av det här kommandot i början av uppgraderingsprocessen kan ge felaktigheter, anledningarna beskrivs i nästkommande avsnitt. I det fallet behöver du vänta tills du har gjort en minimal systemuppgradering enligt Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering” och uppgraderat din kärna innan du kör det här kommandot för att uppskatta diskutrymmet.

Om du inte har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen så kommer apt-get att varna dig på följande sätt:

F: Du har inte tillräckligt mycket ledigt utrymme i /var/cache/apt/archives/.

Försök i så fallk frigöra utrymme innan uppgraderingen. Du kan:

  • Ta bort paket som tidigare har hämtats ner för installation (i /var/cache/apt/archive). Rensa upp paketcachen genom att köra apt-get clean vilket kommer att ta bort alla tidigare hämtade paketfiler.

  • Ta bort gamla paket som du inte längre använder. Om du har paketet popularity-contest installerat kan du använda popcon-largest-unused för att lista de paket som du inte använder i systemet och som tar upp mest utrymme. Du kan även använda deborphan eller debfoster för att hitta föråldrade paket (se Avsnitt 4.9, ”Föråldrade paket”). Alternativt kan du starta aptitude i visuellt läge och hitta föråldrade paket under Föråldrade och lokalt skapade paket.

  • Ta bort paket som tar upp för mycket utrymme och som du inte har ett omedelbart behov av (du kan alltid installera om dem efter uppgraderingen). Du kan lista paketen som tar upp mest utrymme genom att köra dpigs (tillgängligt i paketet debian-goodies) eller med wajig (kör wajig size).

    Du kan visa de paket som tar upp mest plats på disken med aptitude. Kör aptitude i visuellt läge, välj VyerNy flat paketlista , tryck l och ange ~i, tryck S och ange ~installsize, så visas en praktisk lista att arbeta med.

  • Ta bort översättningar och lokalanpassade filer för systemet om de inte behövs. Du kan installera paketet localepurge och ställa in det så att endast de lokalanpassaningar som du vill ha sparas på systemet. Detta kommer att minska mängden hårddiskutrymme som används i /usr/share/locale.

  • Flytta systemloggar från /var/log/ till ett annat system, eller ta bort permanent.

  • Använd en temporär /var/cache/apt/archives: Du kan använda en temporär cachekatalog på ett annat filsystem (USB-diskenhet, temporär hårddisk, filsystem som redan används, ...).

    [Notera]Notera

    Använd inte en NFS-montering eftersom nätverksanslutningen kan avbrytas under uppgraderingen.

    Till exempel, om du har en USB-diskenhet monterad på /media/usbkey:

    1. ta bort paket som tidigare hämtats för installation:

      # apt-get clean

    2. kopiera katalogen /var/cache/apt/archives till USB-diskenheten:

      # cp -ax /var/cache/apt/archives /media/usbkey/

    3. montera den temporära cachekatalogen ovanpå den nuvarande:

      # mount --bind /media/usbkey/archives /var/cache/apt/archives

    4. efter uppgraderingen återställer du originalkatalogen /var/cache/apt/archives:

      # umount /media/usbkey/archives

    5. radera det som lämnats kvar i /media/usbkey/archives.

    Du kan skapa den temporära cachekatalogen på vilket filsystem som helst som finns monterat på ditt system.

  • Gör en minimal uppgradering av systemet (läs Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering”) eller partiell uppgradering av systemet följt av en komplett uppgradering. Detta kommer att göra det möjligt att uppgradera systemet partiellt och ger dig möjlighet att tömma paket-cache före den kompletta uppgraderingen.

Observera att du för att ta bort paket på ett säkert sätt, rekommenderas växla tillbaka din sources.list till lenny vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”.

4.4.4. Minimal systemuppgradering

I vissa fall kan en komplett uppgradering (som beskrivs nedan) innebära att många paket som du vill behålla raderas. Vi rekommenderar därför en två-stegs-uppgradering. Först en minimal uppgradering för att bli av med konflikter och sedan en komplett uppgradering som beskrivs i Avsnitt 4.4.6, ”Uppgradering av systemet”.

För att göra detta, kör först:

# apt-get upgrade

Det här innebär att endast de paket som kan uppgraderas utan att kräva att några andra paket tas bort eller installeras uppgraderas.

Den minimala uppgraderingen kan också vara användbar när systemet har ont om utrymme och en komplett uppgradering inte kan utföras på grund av utrymmesskäl.

4.4.5. Uppgradering av kärnan och udev

udev-versionen i squeeze kräver en kärna med version 2.6.26 eller nyare där flaggan CONFIG_SYSFS_DEPRECATED är avaktiverad och flaggorna CONFIG_INOTIFY_USER och CONFIG_SIGNALFD är aktiverade. Eftersom Debians standardkärna i lenny (version 2.6.26) har CONFIG_SYSFS_DEPRECATED aktiverad och udev-versionen i lenny inte kan leverera all funktionalitet som nyare kärnor förväntar sig måste speciella åtgärder genomföras vid uppgradering för att inte sätta systemet i ett ostartbart skick.

Att starta med kärna 2.6.26 från lenny med udev från squeeze kan innebära att rätt namn inte kan sättas på nätverksenheter och att vissa rättigheter inte kan sättas på blockenheter (exempelvis tillgång för disk-gruppen). Mjukvaran som sådan kommer att se ut som att den fungerar men vissa regler (exempelvis nätverksbaserade regler) kommer inte att läsas in korrekt. Det rekommenderas därför starkt att du uppgraderar kärnan för sig för att försäkra att en kompatibel kärna är tillgänglig före uppgradering av udev.

För att fortsätta med den här kärnuppgraderingen ska du köra:

# apt-get install linux-image-2.6-variant

Se Avsnitt 4.6.1, ”Installera metapaketet för kärnan” för hjälp med att fastställa vilken variant av kärnpaketen som du ska installera.

Flytten av vissa inbäddade mjukvaror till paket i den ofria (non-free) delen av arkivet (läs mer i kapitlet Avsnitt 2.1.2, ”Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen”) kan innebära att det kan behövas nya paket installerade efter uppgraderingen till ny kärna. En del hårdvara som fungerade korrekt innan uppgraderingen kan sluta fungera när kärnan är uppgraderad. Var vaksam för varningsmeddelanden under kärnans installationsskript och när skripten som skapar initramfs körs. Tillse att nödvändiga paket för inbäddad mjukvara är installerad.

Direkt efter att kärnan uppgraderats ska du också installera den nya udev för att minimera risken för andra fel orsakade av den äldre versionen av udev används med en ny kärna [8]. Du kan göra detta genom att köra:

# apt-get install udev

Du bör starta om systemet [9] när du har uppgraderat både kärna och udev.

4.4.6. Uppgradering av systemet

När du genomfört föregående steg är du redo att fortsätta med huvuddelen av uppgraderingen. Kör:

# apt-get dist-upgrade
[Notera]Notera

Uppgraderingsprocessen för andra utgåvor rekommenderade att använda aptitude för uppgraderingen. Detta verktyg är inte rekommenderat för uppgradering från lenny till squeeze.

Det här kommer att genomföra en fullständig uppgradering av systemet, alltså installera de senaste tillgängliga versionerna av samtliga paket och lösa alla tänkbara beroendeändringar mellan paketen i olika utgåvor. Om det är nödvändigt kommer det även att installera några nya paket (vanligtvis nya versioner av bibliotek eller paket som fått nya namn) samt ta bort eventuella föråldrade paket som står i konflikt med varandra.

Vid uppgradering från en uppsättning cd-skivor (eller dvd-skivor), kommer du bli uppmanad att mata in specifika cd-skivor vid olika tillfällen under uppgraderingen. Du kanske måste mata in samma cd-skiva flera gånger; detta beror på att sammankopplade paket har blivit utspridda över cd-skivorna.

Nya versioner av installerade paket, som inte kan uppgraderas utan att ändra installationsstatus för ett annat paket, kommer att lämnas kvar vid deras nuvarande version (visas som återhållna). Det kan lösas genom att antingen använda aptitude för att välja dessa paket för installation eller genom att prova apt-get -f install paket.

4.5. Möjliga problem under uppgraderingen

Följande kapitel beskriver kända problem som kan uppstå under uppgradering till squeeze.

4.5.1. stöd för cryptoloop finns inte i Linuxkärnan i squeeze

Stöd för cryptoloop togs bort från paketen för Linuxkärnan som levereras med Debian 6.0. Installationer som använder cryptoloop måste migreras till dm-crypt innan uppgraderingen.

4.5.2. Förväntade raderingar

Uppgraderingsprocessen till squeeze kan begära att paket tas bort från systemet. Exakt vilka paket som påverkas kommer att variera beroende på vilken uppsättning av paket som är installerade. Dessa Kommentarer till utgåvan ger allmänna råd om paketradering, men om du är osäker är det rekommenderat att du undersöker de paketborttagningar som föreslås av varje metod innan du fortsätter.

Några vanliga paket som förväntas bli borttagna är bland annat autofs(ersatt av autofs5), dhcp3 (ersatt av isc-dhcp), madwifi-source och python2.4 (ersatt av python2.6). För mer information om föråldrade paket i squeeze, läs Avsnitt 4.9, ”Föråldrade paket”.

4.5.3. Fel under exekvering av aptitude eller apt-get

Om en åtgärd med aptitude, apt-get eller dpkg misslyckas med felet

F: Dynamisk MMap fick slut på utrymme
E: Dynamic MMap ran out of room

räcker inte standardutrymmet för cachen till. Du kan lösa det här genom att antingen ta bort eller kommentera rader som du inte behöver i /etc/apt/sources.list eller genom att öka storleken på cachen. Storleken på cachen kan ökas genom att ställa in APT::Cache-Limit i /etc/apt/apt.conf. Följande kommando kommer att ställa in den till ett värde som ska vara tillräckligt för uppgraderingen:

# echo 'APT::Cache-Limit "12500000";' >> /etc/apt/apt.conf

Det här förutsätter att du inte redan har ställt in variabeln i den filen.

4.5.4. Konflikter vid förberoende-loop

Ibland är det nödvändigt att aktivera alternativet APT::Force-LoopBreak i APT för att temporärt ta bort ett systemkritiskt paket på grund av en Konflikt/Förberoende-slinga. Apt-get kommer att varna dig om det här och avbryta uppgraderingen. Du kan lösa det genom att ange alternativet -o APT::Force-LoopBreak=1 på kommandoraden för apt-get.

Det är möjligt att beroendestrukturen för ett system kan vara så skadat att det kräver handpåläggning. Vanligtvis innebär det att använda apt-get eller

# dpkg --remove paketnamn

för att plocka bort några av de störande paketen, eller

# apt-get -f install
# dpkg --configure --pending

I extrema fall kan du behöva tvinga fram en ominstallation med ett kommando som detta

# dpkg --install /sökväg/till/paketnamn.deb

4.5.5. Filkonflikter

Filkonflikter bör inte inträffa om du uppgraderar från ett rent lenny-system, men kan inträffa om du har inofficiella bakåtporteringar installerade. En filkonflikt resulterar i ett fel som:

Packar upp <paket-foo> (från <paket-foo-fil>) ...
dpkg: fel vid hantering av <paket-foo> (--install):
 försöker skriva över "<något-fil-namn>",
 som också finns i paketet <paket-bar>
dpkg-deb: underprocessen paste dödad av signal (Brutet rör)
 Fel uppstod vid hantering:
 <paket-foo>

Du kan försöka lösa en filkonflikt genom att tvinga igenom borttagning av paketet som nämns på sista raden i felmeddelandet:

# dpkg -r --force-depends paketnamn

Efter att problemen har lösts, bör du kunna återuppta uppgraderingen genom att upprepa tidigare beskrivna apt-get-kommandon.

4.5.6. Inställningsförändringar

Under uppgraderingen kommer det att ställas frågor om konfiguration eller omkonfigurationen av flera paket. När du blir tillfrågad om någon fil i katalogen /etc/init.d eller filen /etc/manpath.config ska ersättas av paketansvariges version, är det oftast nödvändigt att svara ja för att upprätthålla systemets tillstånd. Du kan alltid återgå till de gamla versionerna, eftersom de kommer att sparas med en .dpkg-old-ändelse.

Om du inte är säker på vad som behöver göras, skriv ner namnet på paketet eller filen och red ut saker och ting senare. Du kan söka i typescript-filen för att granska informationen som visades på skärmen under uppgraderingen.

4.5.7. Flytt av sessionen till konsoll

Om du kör uppgraderingen i systemets lokala konsoll kan det tänkas att under några delar av uppgraderingen så flyttar konsollen till en annan vy och du kan inte längre se uppgraderingsprocessen. Exempelvis händer detta på skrivbordssystem när gdm startas om.

För att återta konsollen där uppgraderingen körs behöver du använda Ctrl+Alt+F1 för att byta till den virtuella terminalen 1 om du är vid den grafiska startbilden eller använd Alt+F1 i lokala textlägeskonsollen. Ersätt F1 med den funktionstangent som har motsvarande nummer för den virtuella terminal som uppgraderingen körs i. Du kan också använda Alt+Vänsterpil eller Alt+Högerpil för att byta mellan de olika textlägeskonsollerna.

4.5.8. Speciell hantering av specifika paket

I de flesta fall kommer paket att uppgraderas utan besvär mellan lenny och squeeze. Det finns ett litet antal situationer där manuella ingrepp kan behövas, antingen före eller under uppgraderingen. Dessa beskrivs nedan paket-för-paket.

4.5.8.1. Evolution

Evolution (E-post-klienten för Skrivbordsmiljön Gnome) har uppdaterats från version 2.22 till 2.30. Lagringsformatet som paketet använder för lokal data ändras och det finns risk för dataförlust om uppgraderingen utförs när evolution körs. Då vissa externa komponenter kan fortsätta köra i bakgrunden är det inte nödvändigtvis så att det räcker att avsluta klienten som sådan. För att undvika eventuella problem är rekommendationen att helt lämna skrivbordssessionen innan uppgraderingen till squeeze påbörjas.

Som den del av uppgraderingsprocessen kommer evolution att kontrollera om några relaterade processer körs och rekommendera att de stängs. En sekundär kontroll efter processer kommer sedan att göras och om nödvändigt så erbjuds möjligheten att döda de kvarstående processerna eller avbryta uppgraderingen för att kunna lösa situationen för hand.

4.6. Uppgradering av kärna och relaterade paket

Det här avsnittet förklarar hur man uppgraderar sin kärna och identifierar tänkbara problem relaterade till den här uppgraderingen. Du kan antingen installera ett av paketen linux-image-* som tillhandahålls av Debian, eller bygga en anpassad kärna från källkod.

Observera att en hel del information i det här avsnittet är baserad på antagelsen att du kommer att använda en av de modulära Debiankärnorna tillsammans med i initramfs-tools och udev. Om du har valt att använda en anpassad kärna som inte kräver en initrd eller om du använder en annan initrd-generator kan delar av den här informationen vara irrelevant för dig.

4.6.1. Installera metapaketet för kärnan

När du kör dist-upgrade från lenny till squeeze, rekommenderas det starkt att du installerar ett nytt linux-image-2.6-*-metapaket. Det här paketet kan installeras automatiskt av dist-upgrade-processen. Du kan verifiera det genom att köra:

# dpkg -l "linux-image*" | grep ^ii

Om du inte ser något utdata, behöver du installera ett nytt linux-image-paket för hand. Kör följande kommando för att se en lista över tillgängliga linux-image-2.6-metapaket:

# apt-cache search linux-image-2.6- | grep -v transition

Om du är osäker på vilket paket du ska välja, kör uname -r och leta efter ett paket med liknande namn. Om du till exempel ser 2.6.26-2-686 rekommenderas det att du installerar linux-image-2.6-686. Du kan även använda apt-cache för att se en lång beskrivning för varje paket för att hjälpa dig att välja den bästa möjliga. Till exempel:

# apt-cache show linux-image-2.6-686

Du bör sedan använda apt-get install för att installera den. När den här nya kärnan har installerats bör du starta om vid nästa möjliga tillfälle för att dra nytta av den nya kärnversionen.

För den äventyrlige finns ett enkelt sätta att kompilera sina egen modifierade kärna på Debian GNU/Linux. Installera verktyget kernel-package och läs dokumentationen i /usr/share/doc/kernel-package. Alternativt kan du använda kärnans källkod genom paketet linux-source-2.6. Du kan använda målet deb-pkg i källkodens makefil för att bygga binärpaketet. Det finns några skillnader mellan dessa två vägar, läs i respektive pakets dokumentation.

Om möjligt är det till din fördel att uppgradera kärnpaketet separat från själva dist-upgrade för att minska chanserna för ett temporärt icke-startbart system. Observera att det här endast bör göras efter den minimala uppgraderingsprocessen, beskriven i Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering”.

4.6.2. Ny ordning för enhetsnumrering

lenny har en mer robust mekanism för att identifiera hårdvara än tidigare utgåvor. Dock kan den här orsaka ändringar på den ordning som enheter identifieras på ditt system vilket påverkar ordningen i vilken enhetsnamnen tilldelas. Om du till exempel har två nätverkskort som associeras med två olika drivrutiner, kan de enheter som eth0 och eth1 refererar till ändras.

För nätverksenheter undviks denna omsortering vanligen genom definitioner i /etc/udev/rules.d/70-persistent-net.rules i udev. Eftersom dessa regler redan är på plats i lenny behövs inga ytterligare ingrepp vid uppgradering till squeeze för att dra nytta av stabila namn på nätverksenheter. Kom dock ihåg att udev-funktionen innebär att ett givet namn på en nätverksenhet binds till en specifik hårdvarukomponent. Om du exempelvis byter nätverkskort i ett system som kör squeeze kommer det nya nätverkskortet få ett nytt gränssnittsnamn istället för att använda det redan existerande namnet. För att återanvända ett existerande enhetsnamn för ny hårdvara måste du ta bort den gamla bindingen från /etc/udev/rules.d/70-persistent-net.rules.

För lagringsenheter kan du undvika den här omsorteringen genom att använda initramfs-tools och konfigurera det att läsa in drivrutinsmoduler för lagringsenheter i samma ordning som de för närvarande läses in i. Dock, med tanke på andra ändringar i lagringssystemen i Linuxkärnan som beskrivs i Avsnitt 5.1.1, ”Migrering av diskdrivrutiner från IDE- till PATA-systemet” är detta vanligen inte värt jobbet och det är istället rekommenderat att använda enhetsnamn som garanterat är stabila över tid, exempelvis UUID-alias [10] i katalogen /dev/disk/by-uuid/ eller LVM-enheter i /dev/mapper/.

4.6.3. Boot timing issues (waiting for root device)

Om en initrd som skapats med initramfs-tools används för att starta upp systemet, kan i vissa fall skapandet av enhetsfiler av udev ske för sent för uppstartsskripten att agera på.

The usual symptoms are that the boot will fail because the root file system cannot be mounted and you are dropped into a debug shell:

Gave up waiting for root device.  Common problems:
 - Boot args (cat /proc/cmdline)
   - Check rootdelay= (did the system wait long enough?)
   - Check root= (did the system wait for the right device?)
 - Missing modules (cat /proc/modules; ls /dev)
ALERT!  /dev/something does not exist.  Dropping to a shell!
(initramfs) 

But if you check afterwards, all devices that are needed are present in /dev. This has been observed in cases where the root file system is on a USB disk or on RAID, especially if LILO is used.

Ett sätt att komma runt det här problemet på är att använda uppstartsparametern rootdelay=9. Värdet för tidsgränsen (i sekunder) kan behöva justeras.

4.7. Förberedelse inför nästa utgåva

Efter uppgraderingen finns det flera saker som du kan göra för att förbereda inför nästa utgåva.

  • Ta bort föråldrade och oanvända paket som beskrivs i Avsnitt 4.9, ”Föråldrade paket”. Du bör granska vilka konfigurationsfiler som de använder och överväga att avinstallera paketen fullständigt för att ta bort deras konfigurationsfiler.

4.8. Utfasade komponenter

I och med nästa utgåva av Debian GNU/Linux 7.0 (kodnamn wheezy) kommer ett större antal funktioner att föråldras. Användare kommer att behöva byta till alternativ för att förhindra problem vid uppgradering till 7.0.

Det inkluderar följande funktioner:

  • OpenVZ och Linux-Vserver: Debian GNU/Linux 6.0 kommer att vara den sista utgåvan som inkluderar virtualiseringsfunktioner för Linuxkärnan som inte ingår i huvudutgåvan. Detta innebär att funktionspaketen i OpenVZ och Linux-Vserver ska anses vara utfasade och användare ska migrera till virtualiseringsfunktion som KVM, Linux Containers eller XEN som finns i linux-2.6 huvudutgåva.

  • Paketet gdm (GNOME Display Manager version 2.20) kommer att fasas ut till förmån för gdm3, en omskriven version. Läs mer i Avsnitt 5.6, ”Stöd och ändringar i Gnome-skrivbordet” för närmare information.

4.9. Föråldrade paket

squeeze introducerar tusentals nya paket men pensionerar och utelämnar mer än 4000 gamla paket som fanns i lenny. Det tillhandahålls inget uppgraderingssätt för dessa föråldrade paket. Ingenting hindrar dig från att fortsätta att använda ett föråldrat paket om så önskas men Debianprojektet kommer vanligtvis att sluta ge säkerhetsstöd för dessa ett år efter utgivningen av squeeze[11] och kommer normalt sett inte att tillhandahålla annat stöd under den tiden. Att ersätta dem med tillgängliga alternativ, om det finns några, rekommenderas.

Det finns många anledningar till varför paket kan ha tagits bort från distributionen: de underhålls inte längre av upphovsmännen; det finns inte längre någon Debianutvecklare som är intresserad av att underhålla paketen; funktionaliteten de tillhandahåller har ersatts av en annan programvara (eller en ny version); eller så anses de inte längre vara lämpliga för squeeze på grund av fel i dem. I det senare fallet kan paket fortfarande finnas i unstable-distributionen.

Att identifiera vilka paket på ett uppdaterat system som är föråldrade är enkelt eftersom pakethanteringsvertygen markerar dem så. Om du använder aptitude, kommer du att se en lista över dessa paket under Föråldrade och lokalt skapade paket. dselect tillhandahåller en liknande sektion men listan som visas kan skilja sig.

Om du har använt aptitude för att manuellt installera paket i lenny kommer den att hålla kontroll på de paket som du manuellt installerat och kan markera de paket som har hämtats in via beroenden, vilka inte längre behövs om ett paket har tagits bort. Aptitude och apt, till skillnad från deborphan, kommer inte markera de manuellt installerade paketen som föråldrade, i motsats till de som blev automatiskt installerade genom beroenden. Kör följande för att ta bort automatiskt installerade paket som inte längre används:

# apt-get autoremove

Det finns ytterligare verktyg som du kan använda för att hitta föråldrade paket, såsom deborphan, debfoster eller cruft. deborphan rekommenderas starkt, även om det (i standardläget) endast kommer rapportera om föråldrade bibliotek: paket i sektionerna libs eller oldlibs som inte används av några andra paket. Ta inte helt blint bort de paket som dessa verktyg presenterar, speciellt om du använder aggressiva ickestandardalternativ som är benägna att producera felaktigheter. Det rekommenderas starkt att du manuellt granskar paketen som föreslås för borttagning (alltså deras innehåll, storlek och beskrivning) innan du tar bort dem.

Debian Bug Tracking System tillhandahåller ofta ytterligare information om varför paketet blev borttaget. Du bör granska både de arkiverade felrapporterna för själva paketet och de arkiverade felrapporterna för pseudopaketet på ftp.debian.org.

Lista med föråldrade paket inkluderar:

  • Kontorssviten plone. Detta har gjorts efter en förfrågan av utvecklarna av Unified Installer for Linux, vilken de anser vara deras enda platform med stöd. Rekomenderat verktyg för att installera Plone på ett Debian GNU/Linux-system är att använda Unified Installer som finns att hämta på http://plone.org/.

  • nessus, säkerhetssökningsservern och dess bibliotek och andra mjukvaror. Den har varit under utfasning till förmån för OpenVAS som inkluderar paketen openvas-server och openvas-client. Eftersom det inte finns någon väg att uppgradera måste du installera OpenVAS och manuellt flytta dina inställningar för Nessustjänsten (användare, certifikat m.m.) till OpenVAS.

  • postgresql-8.3 ersätts av postgresql-8.4.

  • mysql-server-5.0 ersätts av mysql-server-5.1.

  • python2.4 ersätts av python2.6.

  • Java 5-mjukvara inklusive paketen sun-java5-jre och sun-java5-bin efterföljs av Java 6: sun-java6-jre och andra paket.

  • apt-proxy tillhandahålls inte längre, alternativ till detta verktyg finns i exempelvis apt-cacher-ng, apt-cacher och approx. Det finns ingen automatisk uppgraderingsväg men användare som kör apt-proxy kan byta till dessa genom att manuellt installera något eller några av dessa paket.

  • Några av Xorgs videodrivrutiner finns inte längre i squeeze och är föråldrade. Detta innefattar xserver-xorg-video-cyrix, xserver-xorg-video-i810, xserver-xorg-video-imstt, xserver-xorg-video-nsc, xserver-xorg-video-sunbw2 och xserver-xorg-video-vga. De kan komma att tas bort under uppgraderingen. Användare bör installera xserver-xorg-video-all istället.

  • Hjälpprogrammet i 5.0 för att visa en bild vid uppstarten, usplash, är inte längre tillgängligt. Det har ersatts av plymouth.

4.9.1. Dummy-paket

Vissa paket från lenny har delats upp i flera paket i squeeze, ofta för att förbättra systemunderhållet. För att göra uppgraderingssättet enklare i sådana fall, tillhandahåller squeeze ofta så kallade dummy-paket: tomma paket som har samma namn som det gamla paketet i lenny med beroenden som gör att de nya paketen blir installerade. Dessa dummy-paket anses som föråldrade paket efter uppgraderingen och kan med säkerhet tas bort.

De flesta (men inte alla) dummy-paket har beskrivningar som indikerar deras syfte. Paketbeskrivningar för dummy-paket är inte enhetliga, dock kan deborphan med flaggan --guess-* (ex. --guess-dummy) vara användbara för att identifiera dem på ditt system. Observera att vissa dummy-paket inte är tänkta att tas bort efter en uppgradering utan används istället för att hålla kontroll på den för närvarande tillgängliga versionen av ett program över tid.



[4] Om debconf-prioriteringen är satt till en väldigt hög nivå kan du kanske undvika instälningsfrågor men tjänster som är beroende av standardsvar som inte fungerar för ditt system kommer inte att kunna starta.

[5] Exempelvis: DNS- eller DHCP-tjänster, speciellt om det inte finns någon redundans eller automatiskt byte av huvudtjänst. I fallet med DHCP kan slutanvändare bli nedkopplade från nätverket om lånperioden är kortare än tiden det tar för uppgraderingsprocessen att slutföra.

[6] Den här funktionen kan inaktiveras genom att lägga till parametern panic=0 till dina uppstartparametrar.

[7] Debians pakethanteringssystem tillåter vanligtvis inte att ett paket tar bort eller ersätta en fil som ägs av ett annat paket såvida det inte har definierats att ersätta det paketet.

[8] Kombinationen gammal kärna och ny udev har kända fel. Om du drabbas av fel efter omstarten med den nya kärnan kommer du att behöva nedgradera udev-paketet för att kunna använda den gamla.

[9] om du loggar uppgraderingsprocessen så som beskrivs i Avsnitt 4.4, ”Uppgradering av paket” ska du återigen köra script för att efter omstarten åter logga resultaten av åtgärderna som beskrivs i Avsnitt 4.4.6, ”Uppgradering av systemet”.

[10] Några enheter, exempelvis de som används av crypt, RAID eller LVM har stabila icke-UUID-identifierare. I dessa fall ska du använda namnet på enheten eftersom de redan är otvetydiga och stabila.

[11] Eller så länge som ingen annan utgivning sker i den tidsperioden. Normalt sett stöds endast två stabila utgåvor åt gången.