Kapitel 2. Vad är nytt i Debian GNU/Linux 6.0

Innehållsförteckning

2.1. Vad är nytt för S390?
2.2. Vad är nytt i distributionen?
2.2.1. Cd-, dvd- och bd-skivor
2.2.2. Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen
2.2.3. Pakethantering
2.2.4. Beroendebaserad uppstart
2.2.5. Enhetliga tangentbordinställningar
2.2.6. Lägesinställningar i kärnan
2.2.7. LDAP-stöd
2.2.8. Sektionen stable-updates (uppdateringar för stabil utgåva)
2.2.9. backports.org/backports.debian.org
2.3. Brett stöd för neuroradiologisk forskning

Wikin har mer information om detta ämne.

Denna utgåva avslutar stödet för arkitekturerna HP PA-RISC (hppa), Alpha (alpha) och ARM (arm).

Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian GNU/Linux squeeze:

Utöver stödet till de officiella arkitekturerna introducerar Debian GNU/Linux squeeze porteringen GNU/kFreeBSD (kfreebsd-amd64 och kfreebsd-i386) som en förhandsvisning av tekniken. Dessa porteringar är de första som inkluderas i en Debianutgåva som inte är baserad på Linuxkärnan utan istället använder FreeBSD-kärnan med GNU användarutrymme. De som använder dessa versioner ska dock vara på det klara med att kvaliteten på dessa porteringar fortfarande är lägre än den oerhört höga kvalitén på Linuxporteringen och att vissa avancerade skrivbordsfunktioner inte har stöd ännu. Hur som helst är dock stödet för vanlig servermjukvara starkt och utökar funktionerna från Linuxbaserade Debianversioner med de unika funktionerna som är kända från BSD-världen. Detta är första gången som en Linuxdistribution har utökats att också tillåta en icke-Linuxbaserad kärna.

Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar.

2.1. Vad är nytt för S390?

32-bitars-kärnan för s390 tillhandahålls inte längre. Som en konsekvens av detta kan endast hårdvara med z/Arkitektur-stöd köra Debian 6.0, detta genom att använda s390x-kärnan.

2.2. Vad är nytt i distributionen?

Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare lenny; distributionen inkluderar över 10352 nya paket och innehåller totalt 29050 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 15436 programvarupaket (det är 67% av alla paket i lenny). Ett stort antal paket (över 4238, 18 % av paketen i lenny) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare.

I den här utgåvan av Debian GNU/Linux uppdateras X.Org från 7.3 till 7.5.

Debian GNU/Linux skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och -miljöer. Bland annat inkluderas skrivbordsmiljön Gnome 2.30[1], KDE 4.4.5, Xfce 4.6.2, och LXDE 0.5.0. Produktivitetsprogrammen har även uppgraderats, inklusive kontorssviterna OpenOffice.org 3.2.1 och KOffice 2.2.1 liksom GNUcash 2.2.9, GNUmeric 1.10.8 och Abiword 2.8.2.

Uppdateringar av andra skrivbordsprogram inkluderar uppgradering till Evolution 2.30.3 och Pidgin 2.7.3. Mozilla-sviten har även uppdaterats: iceweasel (version 3.5.13) är webbläsaren Firefox utan varumärkesanknytning och icedove (version 3.0.7) är e-postklienten Thunderbird utan varumärkesanknytning.

Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar:

PaketVersion i 5.0 (lenny)Version i 6.0 (squeeze)
Apache2.2.92.2.16
BIND DNS Server9.6.09.7.1
Cherokee webbserver0.7.21.0.8
Courier MTA0.60.00.63.0
Dia0.96.10.97.1
Ekiga VoIP Client2.0.123.2.7
Exim standardval som e-postserver4.694.72
GNU Compiler Collection som standardkompilator4.3.24.4.5
GIMP2.4.72.6.10
Biblioteket GNU C2.72.11.2
lighttpd1.4.191.4.28
maradns1.3.07.091.4.03
MySQL5.0.51a5.1.49
OpenLDAP2.4.112.4.23
OpenSSH5.1p15.5p1
PHP5.2.65.3.2
Postfix MTA2.5.52.7.1
PostgreSQL8.3.58.4.5
Python2.5.22.6.6
Samba3.2.53.5.5
Tomcat5.5.266.0.28

Debian stödjer fortfarande Linux Standard Base (LSB) version 3.2.

2.2.1. Cd-, dvd- och bd-skivor

Den officiella Debian GNU/Linux-distributionen levereras på 7 till 8 binär-dvd-skivor eller 44 till 53 binär-cd-skivor (beroende på arkitektur) och 6 källkods-dvd-skivor eller 33 källkods-cd-skivor. Dessutom finns en multiarkitektur dvd-skiva med delar av utgåvan för arkitekturerna amd64 och i386 och deras källkod. Debian GNU/Linux levereras också som Blu-ray (bd)-avbildning, två avbildningar för vardera amd64 och i386 och en avbildning för källkoden. Av utrymmesskäl har vissa väldigt stora paket undantagits från cd-avbildningarna; dessa paket passar bättre på dvd och bd-avbildningarna och är därför fortsatt tillgängliga där.

En ny finess med Squeeze är tillägget av -stöd för i386 och amd64 cd, dvd och bd-avbildningarna. Att göra en usb-sticka startbar med en av dessa avbildningar innebar tidigare att man följde några extra procedurer efter nedladdning av avbildningen. Numera är allt som behövs att helt enkelt skriva avbildningen direkt till usb-stickan. Läs kapitlet Preparing Files for USB Memory Stick Booting i Installationsguiden för mer information.

2.2.2. Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen

Vissa drivrutiner i Linuxkärnan innehöll förr icke-fri inbäddad mjukvara. Från och med squeeze har dessa flyttats till separata paket i icke-fri-sektionen i arkivet, exempelvis firmware-linux. Om sådana paket installeras kommer den inbäddade mjukvaran läsas in automatiskt när den behövs.

2.2.3. Pakethantering

aptitude är det rekommenderade programmet för interaktiv pakethantering i kommandoradsläge. För ickeinteraktivt kommandoradsgränssnitt för pakethantering rekommenderas att använda apt-get. apt-get är också det rekommenderade sättet att uppdatera mellan huvudutgåvor. Om du fortfarande använder dselect bör du byta till aptitude som gränssnitt för pakethantering.

För squeeze installerar APT automatiskt rekommenderade paket som standard[2]. Detta kan ändras genom att lägga till följande rad i /etc/apt/apt.conf:

APT::Install-Recommends "false";

2.2.4. Beroendebaserad uppstart

En viktig förbättring i uppstartssystemet för Debian GNU/Linux är introduktionen av beroendebaserad sekvensering och parallelluppstart. Denna funktion är aktiv som standard i nya installationer och kommer, om möjligt, att aktiveras för uppgraderingar från lenny.

Funktionen är aktiverad genom att använda sysv-rc i paketet insserv för att sortera init.d-skript baserat på deras uttryckliga beroenden[3]. Det har blivit möjligt genom en outtröttlig insats för att anpassa alla uppstarts-skript i paketen i distributionen liksom förändringar i uppstartssystemet som sådant.

Med beroendebaserad uppstartssekvens är det nu möjligt att köra uppstartsskript parallellt vilket kan, under de flesta omständigheterna, snabba på uppstartsprocessen. Denna funktion är aktiverad som standard i nya system och om möjligt vid uppgraderingar. För att avaktivera det ange

CONCURRENCY=none

i /etc/default/rcS. För mer information om denna funktion, se uppgifterna i /usr/share/doc/insserv/README.Debian.

2.2.5. Enhetliga tangentbordinställningar

I den här utgåvan har inställningarna för tangentbordets gjorts enhetliga så att både konsol och Xorg-servern använder samma inställningar. Tangentbordsinställningarna är numera placerade i inställningsfilen /etc/default/keyboard som skriver över tangentbordsinställningar som är definierade i Xorgs inställningsfil.

Paketet console-setup hanterar nu tangentbordet för båda miljöerna liksom inställningar för teckensnitt för konsollen. Du kan ändra tangentbordsupplägg och relaterade inställningar genom att köra dpkg-reconfigure keyboard-configuration eller genom att manuellt redigera inställningsfilen /etc/default/keyboard.

2.2.6. Lägesinställningar i kärnan

Koden för att ställa in grafikläge för de flesta skrivbordstillämpade chippen (från Intel ATI/AMD och Nvidia) har flyttats från respektive Xorg-drivrutin till Linuxkärnan. Detta ger ett antal fördelar, exempelvis:

  • Mer pålitligt vänteläge och återställning från vänteläge

  • Möjlighet att använda grafiska enheter utan X

  • Snabbare byte av VT

  • Rent textläge för konsollen

Mer information finns i Avsnitt 5.7, ”Ändringar i grafikstacken” och i Debians Wiki.

2.2.7. LDAP-stöd

Denna Debianutgåva levereras med flera alternativ för att implementera klientbaserad autentisering med hjälp av LDAP. Används paketen libnss-ldap och libpam-ldap ska en uppgradering till libnss-ldapd och libpam-ldapd övervägas.

Dessa nya paket delegerar LDAP-frågor till en central oprivilegierad tjänst (nslcd) som åtskiljer processen som använder LDAP-information och tjänsten som utför LDAP-frågor. Detta förenklar hanteringen av säkra LDAP-anslutningar, LDAP-autentiserings-information och tillhandahåller en enkel funkion för att utföra överflyttning av anslutningen vid fel, felsökning och undviker att de flesta andra applikationer ska behöva läsa in LDAP och andra bibliotek.

Uppgradering till libnss-ldapd och libpam-ldapd ska vara enkelt då existerande inställningar kommer att användas. Endast för avancerade inställningar kan manuella förändringar krävas.

Dessa paket har dock inte stöd för nästlade grupper och stöder bara byte av lösenord med hjälp av operationen LDAP password modify EXOP.

2.2.8. Sektionen stable-updates (uppdateringar för stabil utgåva)

Vissa paket från proposed-updates kan också bli tillgängliga via squeeze-updates-mekanismen. Denna väg kommer att användas för uppdateringar som många användare skulle vilja installera på sina system före nästa punktutgåva, exempelvis uppdateringar till antivirusprogram och data för tidszoner. Alla paket från squeeze-updates kommer att inkluderas i punktutgåvor.

Observera att detta ersätter funktionaliteten från arkivet volatile.debian.org.

För att kunna använda paket från squeeze-updates kan du lägga till en rad i din sources.list:

deb     http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-updates main contrib
deb-src http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-updates main contrib

Nästa gång du kör apt-get update kommer systemet att känna av paketen i squeeze-updates-sektionen och överväga att installera dessa när det letar efter uppgraderingar.

Note that if APT::Default-Release is set in your /etc/apt/apt.conf (or in any of /etc/apt/apt.conf.d/*), then, in order for automatic upgrades to work, it is necessary to add the following configuration block into /etc/apt/preferences (see apt_preferences(5) for more information):

Package: *
Pin: release o=Debian GNU/Linux,n=squeeze-updates
Pin-Priority: 990

När ett nytt paket blir tillgängligt via squeeze-updates kommer detta att meddelas via sändlistan debian-stable-announce.

2.2.9. backports.org/backports.debian.org

Tjänsten backports.org har integrerats i Debians infrastruktur och är nu en officiell Debiantjänst, tillgänglig från backports.debian.org.

2.3. Brett stöd för neuroradiologisk forskning

Debian GNU/Linux 6.0 är den första GNU/Linux-distributionen någonsin som tillhandahåller brett stöd för magnetisk resonanstomografi (MRI) baserad på neuroradiologisk forskning. Den levereras med uppdaterad mjukvara för strukturell bildanalys (ex. ants), diffusion imaging och traktografi (ex. mrtrix), stimulusleverans (ex. psychopy), MRI-sekvens-utveckling (ex. odin), liksom ett antal flexibla dataprocess- och analyssviter (ex. nipype). Dessutom har denna utgåva inbyggt stöd för alla stora neuroradiologiska dataformat. Läs mer på projektsidorna Debian Science och Debian Med för en uttömmande lista över mjukvara som följer med och på NeuroDebians webbplats för ytterligare information.



[1] Med vissa moduler från Gnome 2.32.

[2] Denna förändring innebär även att diskkravet för funktioner som väljs i Debians installerare har ökat. För mer information, läs kapitlet Nödvändig diskplats för funktioner i installationsguiden.

[3] Dessa beroenden är beskrivna med huvudformatet som specificerats i Linux Standard Base (LSB)