Kapitel 2. Vad är nytt i Debian 7.0

Innehållsförteckning

2.1. Arkitekturer med stöd
2.2. Vad är nytt i distributionen?
2.2.1. Cd-, dvd- och bd-skivor
2.2.2. Multiarch
2.2.3. Beroendebaserad uppstart
2.2.4. systemd
2.2.5. Multimedia
2.2.6. Hardened security
2.2.7. AppArmor
2.2.8. Sektionen stable-backports
2.2.9. Sektionen stable-updates (uppdateringar för stabil utgåva)
2.2.10. GNOME 3
2.2.11. Cloud
2.2.12. Temporära filsystem

Wikin har mer information om detta ämne.

2.1. Arkitekturer med stöd

Debian 7.0 introducerar två nya arkitekturer:

  • s390x, 64-bitars-portering för IBM System z-maskiner, tänkt som ersättare för s390.

  • armhf, ett alternativ till armel för ARMv7-maskiner med hårda flyttal. Många moderna ARM-kort och -enheter levereras med en flyttalsenhet (floating-point unit, FPU) men den äldre Debian armel-porteringen kan inte använda den särskilt väl. armhf-porteringen påbörjades för att förbättra denna situation och för att utnyttja andra funktioner i nyare ARM processorer. Debians armhf-portering kräver åtminstone ARMv7 med Thumb-2 och VFP3D16 hjälpprocessor.

Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian wheezy:

  • 32-bitars PC (i386)

  • SPARC (sparc)

  • PowerPC (powerpc)

  • MIPS (mips (rak byteordning) och mipsel (omvänd byteordning))

  • Intel Itanium (ia64)

  • S/390 (s390)

  • 64-bitars PC (amd64)

  • ARM EABI (armel)

  • ARMv7 (EABI hard-float ABI, 'armhf')

  • IBM System z ('s390x')

Utöver stödet till de officiella arkitekturerna innehåller Debian wheezy porteringen GNU/kFreeBSD (kfreebsd-amd64 och kfreebsd-i386) som en förhandsvisning av tekniken sedan Debian squeeze. Dessa porteringar är de första som inkluderas i en Debianutgåva som inte är baserad på Linuxkärnan utan istället använder FreeBSD-kärnan med GNU användarutrymme. De som använder dessa versioner ska dock vara på det klara med att kvaliteten på dessa porteringar fortfarande är lägre än den oerhört höga kvalitén på Linuxporteringen och att vissa avancerade skrivbordsfunktioner inte har stöd ännu. Hur som helst är dock stödet för vanlig servermjukvara starkt och utökar funktionerna från Linuxbaserade Debianversioner med de unika funktionerna som är kända från BSD-världen.

Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar.

2.2. Vad är nytt i distributionen?

Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare squeeze; distributionen inkluderar över 12800 nya paket och innehåller totalt 37493 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 20160 programvarupaket (det är 70% av alla paket i squeeze). Ett stort antal paket (över 4125, 14 % av paketen i squeeze) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare.

I den här utgåvan av Debian uppdateras X.Org från 7.5 till 7.7.

Debian skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och -miljöer. Bland annat inkluderas skrivbordsmiljöerna Gnome 3.4, KDE 4.8.4, Xfce 4.8 och LXDE.

Produktivitetsapplikationerna har också uppgraderats och detta omfattar kontorssvierna:

  • LibreOffice 3.5 ersätter OpenOffice.org som nu blir ett övergångspaket som kan tas bort.

  • Calligra 2.4 ersätter KOffice som nu blir ett övergångspaket som kan tas bort.

  • GNUcash uppgraderad till 2.4;

  • GNUmeric uppgraderad till 1.10;

  • Abiword uppgraderad till 2.9.

Uppdateringar av andra skrivbordsprogram inkluderar uppgradering till Evolution 3.4 och Pidgin 2.10. Mozilla-sviten har även uppdaterats: iceweasel (version 10 ESR) är webbläsaren Firefox utan varumärkesanknytning och icedove (version 10) är e-postklienten Thunderbird utan varumärkesanknytning.

Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar:

PaketVersion i 6.0 (squeeze)Version i 7.0 (wheezy)
Apache2.2.162.2.22
BIND DNS Server9.79.8
Courier MTA0.650.68
Dia0.97.10.97.2
Exim standardval som e-postserver4.724.80
GNU Compiler Collection som standardkompilator4.44.7 för PC, 4.6 för andra
GIMP2.62.8
Biblioteket GNU C2.112.13
lighttpd1.4.281.4.31
LinuxkärnorVersion 2.6Version 3.2
maradns1.4.031.4.12
MySQL5.15.5
OpenLDAP2.4.232.4.31
OpenSSH5.5p16.0p1
Perl5.105.14
PHP5.35.4
Postfix MTA2.72.9
PostgreSQL8.49.1
Python2.62.7
Python 33.13.2
Samba3.53.6

Debian stödjer Linux Standard Base (LSB) version 4.1, med ett specifikt undantag specifikt för Debian: Qt3 inkluderas inte.

2.2.1. Cd-, dvd- och bd-skivor

Den officiella Debian-distributionen levereras på 9 till 10 binär-dvd-skivor eller 61 till 69 binär-cd-skivor (beroende på arkitektur) och 8 källkods-dvd-skivor eller 46 källkods-cd-skivor. Dessutom finns en multiarkitektur dvd-skiva med delar av utgåvan för arkitekturerna amd64 och i386 och deras källkod. Debian levereras också som Blu-ray (bd)-avbildning, två avbildningar för vardera amd64 och i386 och en avbildning för källkoden. Av utrymmesskäl har vissa väldigt stora paket undantagits från cd-avbildningarna; dessa paket passar bättre på dvd och bd-avbildningarna och är därför fortsatt tillgängliga där.

2.2.2. Multiarch

Nytt i Debian 7.0 är multiarch. Multiarch låter dig installera paket från flera arkitekturer på samma maskin. Detta är praktiskt på olika sätt men det vanligaste användningsområdet är att installera både 64- och 32-bitars mjukvara på samma maskin och låta beroendena lösas korrekt automatiskt. Debian-wikin har en omfattande manual (på engelska) om hur dessa funktionerna kan användas av dig.

ia32-libs-paketet är nu ett övergångspaket som förstärker den nya funktionen multiarch. Om du har ia32-libs installerat bör du läsa Avsnitt 4.5.2, ”Övergång från ia32-libs till multiarch” för att informera dig om några specialsteg.

2.2.3. Beroendebaserad uppstart

The dependency-based boot sequencing introduced with Debian 6.0 is now always enabled, including for users of file-rc.

For optimal sequencing, all init.d scripts should declare their dependencies in an LSB header. This is already the case for scripts shipped in Debian, but users should check their local scripts and consider adding that information.

Mer information om denna funktion finns att läsa i /usr/share/doc/insserv/README.Debian.

2.2.4. systemd

Debian 7.0 introduces preliminary support for systemd, an init system with advanced monitoring, logging and service management capabilities.

While it is designed as a drop-in sysvinit replacement and as such makes use of existing SysV init scripts, the systemd package can be installed safely alongside sysvinit and started via the init=/bin/systemd kernel option. To utilize the features provided by systemd, about 50 packages already provide native support, among them core packages like udev, dbus and rsyslog.

systemd is shipped as a technology preview in Debian 7.0. For more information on this topic, see the Debian wiki.

2.2.5. Multimedia

Debian wheezy har fått förbättrat stöd för multimedia: ffmpeg har ersatts av förgreningen libav (libav-tools) som anses ha en mer konservativ process för nya utgåvor och därför passar bättre för Debian. Genom detta tillhandahålls alla bibliotek och en uppgraderingsväg för existerande applikationspaket. Den kompletta uppsättningen av libav-bibliotek och -användargränssnitt innehåller mplayer, mencoder, vlc and transcode. Ytterligare kodning och avkodning tillhandahålls genom lame för kodning av MP3-ljud, xvidcore för MPEG-4 ASP video-kodning, x264 för H.264/MPEG-4 AVC video-kodning, vo-aacenc för AAC-ljud-kodning och opencore-amr och vo-amrwbenc för Adaptive Multi-Rate Narrowband and Wideband-kodning och avkodning. För de flesta typer av användning ska inte installation från tredjeparts förråd längre vara nödvändigt. Dåligt multimediastöd i Debian är en svunnen tid.

2.2.6. Hardened security

Många Debian-paket byggs nu med gcc-kompilerings-flaggorna för hardening aktivt. Dessa flaggor aktiverar skydd mot säkerhetshål som nyttjas via stack smashing, möjligheten att förutspå var i minnet ett värde ska lagras, etc. Så många paket som möjligt använder dessa flaggor, speciellt de som ingår i base-installationen, nätverks-tjänster och paket som haft säkerhetsproblem de senaste åren.

Observera att flaggorna för hardening inte är aktiva som standard i gcc, de används alltså inte om du bygger mjukvara lokalt. Paketet hardening-wrapper kan tillhandahålla en gcc-version med dessa flaggor påslagna.

2.2.7. AppArmor

Debian 7.0 supports the AppArmor Mandatory Access Control system. When enabled, AppArmor confines programs according to a set of rules that specify what files a given program can access. This proactive approach helps protecting the system against both known and unknown vulnerabilities.

AppArmor is disabled by default in Debian 7.0. The Debian wiki has instructions on how to use this functionality.

2.2.8. Sektionen stable-backports

Observera att detta ersätter funktionaliteten som tidigare tillhandahölls på backports.debian.org archive.

För att kunna använda paket från wheezy-backports kan du lägga till en rad i din sources.list:

deb     http://mirrors.kernel.org/debian wheezy-backports main contrib
deb-src http://mirrors.kernel.org/debian wheezy-backports main contrib

The next time you run apt-get update, the system will become aware of the packages in the wheezy-backports section and they will be available for installation in the same way as the old backports.debian.org archive.

När ett nytt paket blir tillgängligt via wheezy-backports för att lösa ett säkerhetsproblem kommer detta att meddelas via sändlistan debian-backports-announce.

2.2.9. Sektionen stable-updates (uppdateringar för stabil utgåva)

Vissa paket från proposed-updates kan också bli tillgängliga via wheezy-updates-mekanismen. Denna väg kommer att användas för uppdateringar som många användare skulle vilja installera på sina system före nästa punktutgåva, exempelvis uppdateringar till antivirusprogram och data för tidszoner. Alla paket från wheezy-updates kommer att inkluderas i punktutgåvor.

För att kunna använda paket från wheezy-updates kan du lägga till en rad i din sources.list:

deb     http://mirrors.kernel.org/debian wheezy-updates main contrib
deb-src http://mirrors.kernel.org/debian wheezy-updates main contrib

Nästa gång du kör apt-get update kommer systemet att känna av paketen i wheezy-updates-sektionen och överväga att installera dessa när det letar efter uppgraderingar.

Note that if APT::Default-Release is set in your /etc/apt/apt.conf (or in any of /etc/apt/apt.conf.d/*), then, in order for automatic upgrades to work, it is necessary to add the following configuration block into /etc/apt/preferences (see apt_preferences(5) for more information):

Package: *
Pin: release o=Debian,n=wheezy-updates
Pin-Priority: 990

När ett nytt paket blir tillgängligt via wheezy-updates kommer detta att meddelas via sändlistan debian-stable-announce.

2.2.10. GNOME 3

Gnome har genomgått en större förändring i gränssnittet i uppgraderingen till version 3.4. Den traditionella Gnome-panelen har ersatts av shell, ett innovativt gränssnitt med stora användbarhetsförbättringar.

Bland annat märks funktionen med dynamiska arbetsytor, ett skärmtangentnbord (Caribou), meddelandehantering inbyggt i gränssnittet och integrationen med Gnomes nyckelring och PolicyKit.

Om du vill behålla ett gränssnitt som mer liknar det i Gnome version 2.3 i wheezy så kan du välja Gnome Classic vid inloggningsrutan. Detta ger dig en förbättrad version av den traditionella panelen. Du kan fortfarande justera panelen och lägga ditt applets med hjälp av det gömda alt+högerklick -kombinationen.

Om din hårdvara inte kan användas med Gnome shell kommer du att hänvisas till classic-gränssnittet.

2.2.10.1. Nya och borttagna applikationer

Sushi är en ny förhandsgranskningsapplikation. Tryck på mellanslags-tangenten på en fil i filhanteraren och njut.

Indexeringsverktyget Tracker är nu en del av Gnome-skrivbordet. Efter din första inloggning kommer den att indexera ditt skrivbord och kan sedan användas som standardsökverktyg. Det är också nyckeln till Gnomes dokumentverktyg för att hantera nyligen använda dokument.

Ljud och mixning behöver numera ljudtjänsten PulseAudio som tillåter per-applikations-mixning.

Hjälpsystemet har fått en ny design och ett nytt dokumentformat.

Gnome boxes är ett verktyg för att hantera dina virtuella maskiner och integrerar med skalet och använder QEMU/KVM.

Några andra applikationer: GNOME contacts, GNOME online accounts, GNOME PackageKit, GNOME color manager, Rygel.

Ekiga är inte längre en del av Gnome. Många av dess funktioner finns tillgängliga i Empathy.

2.2.10.2. Inställningar

De flesta tekniker som bygger upp Gnome är fortfarande kvar: meddelandesystemet D-Bus, rättighetshanteringen i PolicyKit, multimediasystemet GStreamer, det virtuella filsystemet gvfs, MIME-systemet, ConsoleKit, gränssnitten för hårdvaruhantering udisks och upower. Alla dessa behålls utan större ändringar.

Men det underliggande systemet för att hantera inställningar har genomgått en större evolution, från GConf till ett nytt system kallat GSettings. GSettings är mycket snabbare och anpassningsbart. Inställningarna kan läsas och justeras genom att använda kommandorads-applikationen gsettings (rekommenderat) eller dconf-editor för grafiskt läge. GConf-systemet är fortfarande tillgängligt för tredjeparts-applikationer som använder det.

De flesta inställningarna flyttas över vid uppgraderingen. Av konceptuella och tekniska skäl kommer ett urval av inställningarna inte att flyttas:

  • standardsession och språk (hanteras nu av kontoservice-tjänsten);

  • skrivbordsbakgrund;

  • standardtema för GTK+ (inga av de tidigare finns längre);

  • panel och applet-inställningar (inställningarna är en del av MIME-systemet genom x-scheme-handler/*-typer).

  • standardwebbläare och e-post-program (inställningarna är numera en del av MIME-systemet genom x-scheme-handler/*-typer).

2.2.10.3. Förnsterhantering

Gnomes sessionshanterare (gdm3) har genomgått en stor omskrivning tillsammans med skrivbordet. Den huvudsakliga ändringen är inloggningstutan som har migrerats till GSettings. Inställningsfilerna har nu bytt namn till greeter.gsettings och settings sparas inte. Detta erbjuder endast uppdaterade ändringar. Tjänternas inställningar är fortfarande de samma.

Det gamla paketet GDM 2.20 är inte längre tillgängligt, de flesta funktionerna täcks av GDM 3.x.

2.2.10.4. Nätverkshantering

Gnome innehåller nu funktioner för att avgöra om en aktiv anslutning finns upprättad. Många applikationer i Gnome Shell använder NetworkManager. Detta aktiverar stöd för IPv6 och en bred uppsättning av nätverkstekniker som VPN, trådlöst och 3G.

Gnome.användare uppmanas att använda NetworkManager för nätverksanslutning. Gnome-komponenterna fungerar bäst med NetworkManager. Om du planerar att använda en annan nätverkshanteringstjänst istället (exempelvis wicd-daemon) ska du läsa Avsnitt 5.6, ”NetworkManager”.

2.2.11. Cloud

Debian 7.0 includes the OpenStack suite as well as the Xen Cloud Platform (XCP), allowing users to deploy their own cloud infrastructure.

Debian images are also provided on the major public cloud platforms, including Amazon EC2, Windows Azure and Google Compute Engine.

2.2.12. Temporära filsystem

In previous releases, temporary (tmpfs) filesystems were mounted on /lib/init/rw, /dev/shm/ and optionally on /var/lock and /var/run. /lib/init/rw has been removed, and the others have been moved under /run. /var/run and /var/lock were configured using RAMRUN and RAMLOCK in /etc/default/rcS. All these tmpfs filesystems are now configurable using /etc/default/tmpfs; the old settings are not migrated automatically.

Tidigare platsNy platsGammal inställningNy inställning
  /etc/default/rcS/etc/default/tmpfs
/lib/init/rw/runInte tillämpbarInte tillämpbar
/var/run/runRAMRUNInte tillämpbar
/var/lock/run/lockRAMLOCKRAMLOCK
/dev/shm/run/shmInte tillämpbarRAMSHM
Inte tillämpbar/tmpInte tillämpbarRAMTMP

Migrationen av data till de nya platserna kommer att ske automatiskt under uppgraderingen och kommer att fortsätta att vara tillgängligt på både den nya och den gamla platsen, med undantag för /lib/init/rw. Ingen åtgärd behövs från dig, men det skulle kunna vara så att du vill justera vilka tmpfs-filsystem som monteras och vilka storleksgränser de har i /etc/default/tmpfs efter att uppgraderingen är klar. Läs manualsidan tmpfs(5) för närmare detaljer.

Om du har skritivt några anpassade skript som använder /lib/init/rw så måste dessa uppdateras så att de använder /run istället.

/tmp är inte en tmpfs som standard. Om du väljer att nyttja denna funktion vänligen notera att:

  • innehållet i /tmp sparas inte mellan omstarter, /var/tmp ska användas för detta ändamål;

  • maximal storlek på /tmp kan (beroende på ditt specifika system) vara mindre än förut. Om du anser att detta är för lite utrymme är det möjligt att öka storleken, läs tmpfs(5).

  • Applikationer som skapar väldigt stora temporära filer kan leda till att /tmp får slut på ledig plats. Det ska vara möjligt att ställa in en annan plats för dessa filer genom att sätta miljövariablen TMPDIR.

  • Om så önskas så kan standarden överlagras genom en rad i /etc/fstab, exempelvis:

    tmpfs     /tmp tmpfs     nodev,nosuid,size=20%,mode=1777    0    0