2.1. Maskinvara som stöds

Debian ställer inga maskinvarukrav utöver kraven ställda för Linux- eller kFreeBSD-kärnan och GNU:s verktyg. Därför kan alla arkitekturer eller plattformar till vilka Linuxkärnan, libc, gcc och så vidare, blivit porterade, och för vilken en portering till Debian finns, köra Debian. Referera till ports-sidorna på http://www.debian.org/ports/i386/ för mera detaljer om 32-bit PC-arkitektursystem som har blivit testade med Debian GNU/Linux.

Hellre än att försöka att beskriva alla de olika maskinvarukonfigurationerna som finns stöd för i 32-bit PC innehåller det här avsnittet allmän information och pekar till källor för ytterligare information.

2.1.1. Arkitekturer som stöds

Debian GNU/Linux 7.0 har stöd för elva större arkitekturer och ett flertal variationer av varje arkitektur kända som varianter.

Arkitektur Debian-beteckning Underarkitektur Variant
Intel x86-baserad i386    
AMD64 & Intel 64 amd64    
ARM armel Intel IOP32x iop32x
Intel IXP4xx ixp4xx
Marvell Kirkwood kirkwood
Marvell Orion orion5x
Versatile versatile
ARM with hardware FPU armhf Freescale mx5
Intel IA-64 ia64    
MIPS (big endian) mips SGI IP22 (Indy/Indigo 2) r4k-ip22
SGI IP32 (O2) r5k-ip32
MIPS Malta (32 bitar) 4kc-malta
MIPS Malta (64 bitar) 5kc-malta
MIPS (little endian) mipsel Cobalt cobalt
MIPS Malta (32 bitar) 4kc-malta
MIPS Malta (64 bitar) 5kc-malta
IBM/Motorola PowerPC powerpc PowerMac pmac
PReP prep
Sun SPARC sparc sun4u sparc64
sun4v
IBM S/390 s390 IPL från VM-läsare och DASD generic
64bit IBM S/390 s390x IPL från VM-läsare och DASD generic

Debian GNU/kFreeBSD 7.0 har stöd för två arkitekturer.

Arkitektur Debian-beteckning
Intel x86-baserad kfreebsd-i386
AMD64 & Intel 64 kfreebsd-amd64

Det här dokumentet täcker in installationen för 32-bit PC--arkitekturen med Linux-kärnan. Om du letar efter information om någon av de andra arkitekturerna som Debian stöder kan du se på sidorna för Debian-porteringar.

2.1.2. Processor, moderkort och grafikstöd

Komplett information angående kringutrustning som stöds kan hittas i Linux Hardware Compatibility HOWTO. Det här avsnittet innehåller endast grundläggande information.

2.1.2.1. Processor

I stort sett alla x86-baserade (IA-32) processorer som fortfarande används i vanliga persondatorer stöds, inklusive alla varianter av Intels "Pentium"-serie. Gruppen omfattar också 32-bitars AMD och VIA-processorer, samt nyare processorer som Athlon XP och Intel P4 Xeon.

Dock kan Debian GNU/Linux wheezy inte köras på 386 eller tidigare processorer. Trots arkitekturnamnet "i386", har stöd för faktiska 80386-processorer (och deras kloner) uteslutits med Sarge-utgåvan (r3.1) av Debian[2]. (Ingen version av Linux har någonsin haft stöd för 286 eller tidigare chip i serien.) Alla i486 och senare processorer stöds fortfarande[3].

Notera

If your system has a 64-bit processor from the AMD64 or Intel 64 families, you will probably want to use the installer for the amd64 architecture instead of the installer for the (32-bit) i386 architecture.

2.1.2.2. In/ut-buss

Systembussen är den del av moderkortet som tillåter processorn att kommunicera med kringutrustning såsom lagringsenheter. Din dator måste använda ISA, EISA, PCI, PCIe, PCI-X eller VESA Local Bus (VLB, kallas ibland för VL-bussen). Praktiskt taget alla persondatorer som sålts de senaste åren använder någon av dessa.

2.1.3. Bärbara datorer

From a technical point of view, laptops are normal PCs, so all information regarding PC systems applies to laptops as well. Installations on laptops nowadays usually work out of the box, including things like automatically suspending the system on closing the lid and laptop specfic hardware buttons like those for disabling the wifi interfaces (airplane mode). Nonetheless sometimes the hardware vendors use specialized or proprietary hardware for some laptop-specific functions which might not be supported. To see if your particular laptop works well with GNU/Linux, see for example the Linux Laptop pages.

2.1.4. Flera processorer

Multiprocessor support — also called symmetric multiprocessing or SMP — is available for this architecture. The standard Debian 7.0 kernel image has been compiled with SMP-alternatives support. This means that the kernel will detect the number of processors (or processor cores) and will automatically deactivate SMP on uniprocessor systems.

Having multiple processors in a computer was originally only an issue for high-end server systems but has become quite common in recent years even for rather low-end desktop computers and laptops with the introduction of so called multi-core processors. These contain two or more processor units, called cores, in one physical chip.

Varianten 486 av Debians kärnavbildningspaket för 32-bit PC är inte byggt med SMP-stöd.

2.1.5. Stöd för grafikkort

Debian's support for graphical interfaces is determined by the underlying support found in X.Org's X11 system. On modern PCs, having a graphical display usually works out of the box. Whether advanced graphics card features such as 3D-hardware acceleration or hardware-accelerated video are available, depends on the actual graphics hardware used in the system and in some cases on the installation of additional firmware images (see Avsnitt 2.2, ”Enheter som kräver fast programvara”). In very few cases there have been reports about hardware on which installation of additional graphics card firmware was required even for basic graphics support, but these have been rare exceptions.

Details on supported graphics cards and pointing devices can be found at http://xorg.freedesktop.org/. Debian 7.0 ships with X.Org version 7.7.

2.1.6. Maskinvara för anslutning till nätverk

Almost any network interface card (NIC) supported by the Linux kernel should also be supported by the installation system; drivers should normally be loaded automatically. This includes most PCI/PCI-Express cards as well as PCMCIA/Express Cards on laptops. Many older ISA cards are supported as well.

ISDN stöds men inte under installationen.

2.1.6.1. Trådlösa nätverkskort

Wireless networking is in general supported as well and a growing number of wireless adapters are supported by the official Linux kernel, although many of them do require firmware to be loaded.

If firmware is needed, the installer will prompt you to load firmware. See Avsnitt 6.4, ”Läsa in saknad fast programvara” for detailed information on how to load firmware during the installation.

Trådlösa nätverkskort som inte stöds av den officiella Linux-kärnan går i allmänhet att få igång under Debian GNU/Linux men de stöds inte under installationen.

Om det uppstår ett problem med det trådlösa och det inte finns något annat nätverkskort som du kan använda under installationen så är det fortfarande möjligt att installera Debian GNU/Linux med en komplett cd-rom- eller dvd-avbildning. Välj alternativet att inte konfigurera ett nätverk och installera endast de paket som finns tillgängliga på cd/dvd-skivan. Du kan sedan installera drivrutinen och den fasta programvara som du behöver efter att installationen är färdigställd (efter omstarten) och konfigurera ditt nätverk manuellt.

I vissa fall finns drivrutinen du behöver inte tillgänglig som ett Debian-paket. Du kommer då att behöva leta om det finns källkod tillgänglig på Internet och själv bygga drivrutinen. Hur man gör det här är utanför omfånget för den här handboken. Om ingen Linux-drivrutin finns tillgänglig, är din sista utväg att använda paketet ndiswrapper, vilket tillåter att du använder en drivrutin från Windows.

2.1.7. Punktskriftsskärmar

Stöd för punktskriftsskärmar bestäms av det underliggande stödet som finns i brltty. De flesta skärmar fungerar under brltty, anslutna via antingen en serieport, USB eller Bluetooth. Information om vilka punktskriftsenheter som stöds kan hittas på webbplatsen för brltty. Debian GNU/Linux 7.0 levereras med brltty version 4.4.

2.1.8. Talsyntes (maskinvara)

Stöd för talsyntes (maskinvara) bestäms av det underliggande stödet som finns i speakup. speakup har endast stöd för integrerade kort och external enheter anslutnas till en serieport (inga USB-, serie-till-USB- eller PCI-adaptrar stöds). Information om stöd för talsyntesenheter (maskinvara) kan hittas på webbplatsen för speakup. Debian GNU/Linux 7.0 levereras med speakup version 3.1.6.

2.1.9. Kringutrustning och annan maskinvara

Linux har stöd för ett stort antal maskinvaruenheter såsom möss, skrivare, skannrar, PCMCIA och USB-enheter. Dock krävs inte de flesta av dessa enheter vid installation av systemet.

USB hardware generally works fine. On some very old PC systems some USB keyboards may require additional configuration (see Avsnitt 3.6.3, ”Maskinvaruproblem att se upp för”). On modern PCs, USB keyboards and mice work without requiring any specific configuration.



[2] Vi har länge försökt att undvika detta, men i slutändan var det nödvändigt på grund av en serie olyckliga problem med kompilatorn och kärnan, som började med ett fel i C++ ABI som tillhandahålls av GCC. Du bör fortfarande kunna köra Debian GNU/Linux på faktiska 80386-processorer om du bygger din egna kärna samt bygger alla paket från källkod, men det är utanför omfånget för denna handbok.

[3] Många Debian-paket kommer faktiskt att kunna köras lite snabbare på moderna datorer som en positiv effekt av att stödet för dessa gamla chip utelämnades. Processorn i486, som introducerades 1989, har tre "opcodes" (bswap, cmpxchg och xadd) som i386, introducerad 1986, inte hade. Tidigare kunde dessa inte enkelt användas av de flesta Debian-paket; nu kan de det.