2.1. Maskinvara som stöds

Debian ställer inga maskinvarukrav utöver kraven ställda för Linux- eller kFreeBSD-kärnan och GNU:s verktyg. Därför kan alla arkitekturer eller plattformar till vilka Linuxkärnan, libc, gcc och så vidare, blivit porterade, och för vilken en portering till Debian finns, köra Debian. Referera till ports-sidorna på http://www.debian.org/ports/sparc/ för mera detaljer om SPARC-arkitektursystem som har blivit testade med Debian GNU/Linux.

Hellre än att försöka att beskriva alla de olika maskinvarukonfigurationerna som finns stöd för i SPARC innehåller det här avsnittet allmän information och pekar till källor för ytterligare information.

2.1.1. Arkitekturer som stöds

Debian GNU/Linux 7.0 har stöd för elva större arkitekturer och ett flertal variationer av varje arkitektur kända som varianter.

Arkitektur Debian-beteckning Underarkitektur Variant
Intel x86-baserad i386    
AMD64 & Intel 64 amd64    
ARM armel Intel IOP32x iop32x
Intel IXP4xx ixp4xx
Marvell Kirkwood kirkwood
Marvell Orion orion5x
Versatile versatile
ARM with hardware FPU armhf Freescale mx5
Intel IA-64 ia64    
MIPS (big endian) mips SGI IP22 (Indy/Indigo 2) r4k-ip22
SGI IP32 (O2) r5k-ip32
MIPS Malta (32 bitar) 4kc-malta
MIPS Malta (64 bitar) 5kc-malta
MIPS (little endian) mipsel Cobalt cobalt
MIPS Malta (32 bitar) 4kc-malta
MIPS Malta (64 bitar) 5kc-malta
IBM/Motorola PowerPC powerpc PowerMac pmac
PReP prep
Sun SPARC sparc sun4u sparc64
sun4v
IBM S/390 s390 IPL från VM-läsare och DASD generic
64bit IBM S/390 s390x IPL från VM-läsare och DASD generic

Debian GNU/kFreeBSD 7.0 har stöd för två arkitekturer.

Arkitektur Debian-beteckning
Intel x86-baserad kfreebsd-i386
AMD64 & Intel 64 kfreebsd-amd64

Det här dokumentet täcker in installationen för SPARC--arkitekturen med Linux-kärnan. Om du letar efter information om någon av de andra arkitekturerna som Debian stöder kan du se på sidorna för Debian-porteringar.

2.1.2. Stöd för processorer och moderkort

Sparc-baserad maskinvara är indelad i ett antal olika underarkitekturer, som identifieras av ett av följande namn: sun4, sun4c, sun4d, sun4m, sun4u eller sun4v. Följande lista beskriver vilka maskiner de inkluderar och vilken nivå av stöd man kan förvänta sig för dem.

sun4, sun4c, sun4d, sun4m

Ingen av dessa 32-bitars underarkitekturer för sparc (sparc32) stöds. För en fullständig lista över maskiner som tillhör dessa underarkitekturer, ta en titt på Wikipedias SPARCstation-sidan.

Den sista Debian-utgåvan som hade stöd för sparc32 var Etch, men bara för sun4m-system. Stöd för de andra 32-bitars underarkitekturerna har redan tagits bort i tidigare utgåvor.

sun4u

Den här underarkitekturen inkluderar alla 64-bitars maskiner (sparc64) baserade på UltraSparc-processorn och dess kloner. De flesta av maskinerna stöds mycket väl, även om du kan uppleva uppstartsproblem från cd på några av de, på grund av fel i fasta programvaran eller starthanteraren (det här problemet kan undgås genom att starta upp via nätverket). Använd sparc64-kärnan i UP och sparc64-smp-kärnan i SMP-konfigurationer.

sun4v

Det här är det senaste tillskottet i Sparc-familjen, vilket inkluderar maskiner baserade på Niagara-flerkärnorsprocessorer. För tillfället finns endast sådana processorer tillgängliga i T1000 och T2000-servrar från Sun, och stöds mycket väl. Använd sparc64-smp-kärnan.

Observera att Fujitsus SPARC64-processorer som används i PRIMEPOWER-familjen av servrar inte stöds på grund av avsaknad av stöd i Linux-kärnan.

2.1.3. Stöd för grafikkort

Details on supported graphics cards and pointing devices can be found at http://xorg.freedesktop.org/. Debian 7.0 ships with X.Org version 7.7.

De flesta grafikalternativ som hittas på Sparc-baserade maskiner stöds. Grafikdrivrutiner från X.org finns tillgängliga för sunbw2, suncg14, suncg3, suncg6, sunleo och suntcx, Creator3D och Elite3D-kort (drivrutinen sunffb), PGX24/PGX64 ATI-baserade grafikkort (drivrutinen ati), och PermediaII-baserade kort (drivrutinen glint). För att använda ett Elite3D-kort med X.org måste du även installera paketet afbinit, och läsa dokumentationen som inkluderats med det för att få information om hur man aktiverar kortet.

Det är inte ovanligt för en Sparc-maskin att ha två grafikkort i en standardkonfiguration. I ett sådant fall finns det en möjlighet att Linux-kärnan inte kommer att rikta sin utdata till kortet som initialt användes av den fasta programvaran. Avsaknaden av utdata på den grafiska konsollen kan då misstolkas som en systemhängning (ofta är det senaste meddelandet på konsollen "Booting Linux..."). En möjlig lösning är att fysiskt ta bort ett av grafikkorten; ett annat alternativ är att inaktivera ett av korten med en uppstartsparameter för kärnan. Om det grafiska utdatat inte behövs eller önskas, kan seriekonsollen användas som ett alternativ. På vissa system kan seriekonsollen aktiveras automatiskt genom att koppla från tangentbordet innan systemet startar upp.

2.1.4. Maskinvara för anslutning till nätverk

Almost any network interface card (NIC) supported by the Linux kernel should also be supported by the installation system; drivers should normally be loaded automatically.

Det här inkluderar en hel del allmänna PCI-kort (för system som har PCI) och följande nätverkskort från Sun:

  • Sun LANCE

  • Sun Happy Meal

  • Sun BigMAC

  • Sun QuadEthernet

  • MyriCOM Gigabit Ethernet

2.1.4.1. Kända problem för SPARC

Det finns ett antal problem med specifika nätverkskort som är värt att nämna här.

2.1.4.1.1. Konflikt mellan drivrutinerna tulip och dfme

Det finns olika PCI-nätverkskort som har samma PCI-identifikation, men stöds av relaterade men olika drivrutiner. Vissa kort fungerar med drivrutinen tulip, andra med drivrutinen dfme. På grund av att de har samma identifikation, kan inte kärnan skilja dem åt och det är inte säkert vilken drivrutinen som kommer att läsas in. Om det händer att det blir fel drivrutin, kanske nätverkskortet inte fungerar, eller fungerar dåligt.

Det här är ett vanligt problem på Netra-system med ett Davicom-nätverkskort (DEC-Tulip-kompatibelt). I det fallet är antagligen tulip-drivrutinen den korrekta. Du kan förhindra det här problemet genom att svartlista den felaktiga drivrutinsmodulen enligt beskrivningen i Avsnitt 5.3.5, ”Svartlistning av kärnmoduler”.

En alternativ lösning under installationen är att växla till ett skal och läsa ur den felaktiga drivrutinsmodulen med modprobe -r modul (eller båda, om båda är inlästa). Efter det kan du läsa in den korrekta modulen med modprobe modul. Observera att den felaktiga modulen fortfarande kan vara inläst när systemet startas om.

2.1.4.1.2. Sun B100 blade

Nätverksdrivrutinen för cassini fungerar inte med Sun B100-bladsystem.

2.1.5. Kringutrustning och annan maskinvara

Linux har stöd för ett stort antal maskinvaruenheter såsom möss, skrivare, skannrar, PCMCIA och USB-enheter. Dock krävs inte de flesta av dessa enheter vid installation av systemet.