Kommentarer till utgåvan Debian GNU/Linux 5.0 (lenny), PA-RISC ━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━ The Debian Documentation Project (http://www.debian.org/doc/) Detta dokument är fri mjukvara; du kan vidaredistribuera det och/     eller modifiera det i enlighet med villkoren i Free Software Foundations GNU General Public License version 2. Detta program är distrbuerat med förhoppning att det ska vara     användbart men HELT UTAN GARANTIER; inte ens underförstådd garanti om SÄLJBARHET eller att PASSA ETT SÄRSKILT SYFTE. Läs mer i GNU General Public License för djupare deltajer. Du borde ha fått en kopia av GNU General Public License     tillsammans med det här programmet; om inte, skriv till Free Software Foundation, Inc., 51 Franklin Street. Fifth Floor, Boston, MA, 02110-1301 USA. Licenstexten kan också hämtas på http://www.gnu.org/copyleft/     gpl.html (http://www.gnu.org/copyleft/gpl.html) och /usr/share/ common-licenses/GPL-2 på Debian GNU/Linux. 2009-08-23 ━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━ Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1. Rapportera fel i det här dokumentet 1.2. Bidra med uppgraderingsrapporter 1.3. Källor för det här dokumentet 2. Vad är nytt i Debian GNU/Linux 5.0 2.1. Vad är nytt i distributionen? 2.1.1. Pakethantering 2.1.2. Om proposed-updates (föreslagna förändringar) 2.2. Systemförbättringar 2.3. Större kärnrelaterade ändringar 2.3.1. Ändringar i paketering av kärnan 2.4. Emdebian 1.0 (baserad på Debian GNU/Linux lenny 5.0) 2.5. Netbook-stöd 2.6. Java, nu i Debian 3. Installationssystem 3.1. Vad är nytt i installationssystemet? 3.1.1. Stora ändringar 3.1.2. Automatisk installation 4. Uppgraderingar från tidigare utgåvor 4.1. Förberedelse inför uppgraderingen 4.1.1. Säkerhetskopiera all data eller konfigurationsinformation 4.1.2. Informera användarna i förväg 4.1.3. Förbered för återställning 4.1.4. Förbered en säker miljö för uppgraderingen 4.2. Kontrollera systemets status 4.2.1. Kontrollera kommande åtgärder i pakethanteraren 4.2.2. Inaktivera APT-nålning 4.2.3. Kontrollera paketstatus 4.2.4. Avsnittet proposed-updates 4.2.5. Inofficiella källor och bakåtporteringar 4.3. Avmarkera paket manuellt 4.4. Förbered källor för APT 4.4.1. Lägg till APT-källor på Internet 4.4.2. Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver 4.4.3. Lägg till APT-källa från cd-rom eller dvd 4.5. Uppgradering av paket 4.5.1. Spela in sessionen 4.5.2. Uppdatering av paketlistan 4.5.3. Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen 4.5.4. Uppgradera apt och/eller aptitude först 4.5.5. Använda aptitudes lista över automatiskt installerade paket i apt 4.5.6. Minimal systemuppgradering 4.5.7. Uppgradering av resten av systemet 4.5.8. Möjliga problem under uppgraderingen 4.6. Uppgradering av kärna och relaterade paket 4.6.1. Installera metapaketet för kärnan 4.6.2. Ny ordning för enhetsnumrering 4.6.3. Tidsproblem vid uppstart 4.7. Saker att göra före omstart 4.7.1. Kör lilo igen 4.8. Systemets uppstart stannar vid Väntar på rotfilsystem 4.8.1. Att undvika problemet före uppgradering 4.8.2. För att återhämta sig från problemet efter uppgraderingen 4.9. Förberedelse inför nästa utgåva 4.10. Föråldrade paket 4.10.1. Dummy-paket 5. Problemområden att känna till för utgåvan lenny 5.1. Potentiella problem 5.1.1. Problem med enheter på grund av udev 5.1.2. Vissa applikationer fungerar inte längre med kärna 2.4 5.1.3. Vissa nätverksplatser kan inte anslutas till via TCP 5.1.4. Automatisk avstängning slutar fungera 5.1.5. Asynkron initiering av nätverksinstallation kan orsaka oförutsett beteende 5.1.6. Problem med att använda WPA-säkrade trådlösa nätverk 5.1.7. Problem med filnamn med tecken utanför ASCII-tabellen 5.1.8. Ljudet slutar fungera 5.2. NFS-monteringar hanteras av nfs-common 5.3. Förändringar i rumänskt (ro) tangentbordsupplägg 5.4. Uppgradera apache2 5.5. NIS och nätverkshanteraren 5.6. Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter 5.7. Security status of OCS Inventory and SQL-Ledger 5.8. KDE skrivbordet 5.9. Stöd och ändringar i Gnome-skrivbordet 5.10. Inget stöd för Unicode i emacs21* 5.11. slurpd/replica kommer inte längre att fungera 5.12. Skrivbordet visar inte helskärmsläge 5.13. Problem med DHCP-överlämning vid fel 5.14. VServer Disk Limit 6. Mer information om Debian GNU/Linux 6.1. Ytterligare läsning 6.2. Få hjälp 6.2.1. Sändlistor 6.2.2. Internet Relay Chat 6.3. Rapportera fel 6.4. Att bidra till Debian A. Hantera ditt etch-system A.1. Uppgradering av ditt etch-system A.2. Kontrollera dina källistor B. Bidrag till Kommentarer till utgåvan C. Till minne av Thiemo Seufer Index Gloslista Kapitel 1. Introduktion Detta dokument upplyser användarna av Debian GNU/     Linux-distributionen om större förändringar i version 5.0 (kodnamn ”lenny”). Dokumentet kommer att förklara hur man på ett säkert sätt     uppgraderar från utgåvan 4.0 (kodnamn etch) till den aktuella utgåvan och informerar om kända potentiella problem som kan uppstå i den processen. Du kan få tag på senaste versionen av detta dokument på http:// www.debian.org/releases/lenny/releasenotes (http://www.debian.org     /releases/lenny/releasenotes) . Du kan säkerställa att du läser den senaste versionen av dokumentet genom jämföra datumen på första sidan. Observera     Observera att det är omöjligt att lista alla kända problem och därför har ett urval gjorts baserat på en kombination av den allmänna förekomsten och problemets inverkan. Observera att vi endast ger stöd för och dokumenterar uppgraderingen från den tidigare utgåvan av Debian (i det här     fallet, uppgradering från 4.0). Om du behöver uppgradera från äldre utgåvor föreslår vi att du läser tidigare versioner av kommentarerna för utgåvan och uppgraderar till 4.0 först. 1.1. Rapportera fel i det här dokumentet Vi har försökt att testa alla steg i uppgraderingen som beskrivs     i det här dokumentet, vi har också försökt förutse alla möjliga problem som kan inträffa för våra användare. Om du tror att du hittat fel i dokumentationen (felaktig information eller information som saknas) var vänlig och lämna en     felrapport via felrapporteringssystemet (http://bugs.debian.org/) , ange release-notes som paket. Fel eller idéer rörande själva översättningen av dokumentet ska ställas till debian-l10n-swedish@lists.debian.org. 1.2. Bidra med uppgraderingsrapporter Vi välkomnar all information från användare som relaterar till uppgraderingar från etch till lenny. Om du vill ge oss     information kan du skicka in den genom en felrapport via felrapporteringssystemet (http://bugs.debian.org/) mot paketet upgrade-reports med dina erfarenheter. Vi önskar att du komprimerar eventuella bilagor som inkluderats (med gzip).     Inkludera följande information när du skickar in din uppgraderingsrapport: ● Status för din paketdatabas före och efter uppgraderingen: dpkg:s statusdatabas tillgänglig i /var/lib/dpkg/status och aptitude:s pakettillståndsinformation, tillgänglig i /var/lib /aptitude/pkgstates. Du bör även ha gjort en säkerhetskopia innan uppgraderingen, som beskrivs i Avsnitt 4.1.1, ”Säkerhetskopiera all data eller konfigurationsinformation”     men du kan även hitta säkerhetskopior av den här informationen i /var/backups. ● Sessionsloggar från script, läs mer om detta i Avsnitt 4.5.1, ”Spela in sessionen”. ● Dina apt-loggar, tillgängliga i /var/log/apt/term.log eller dina aptitude-loggar, tillgängliga i /var/log/aptitude. Notera     Du bör ta dig tid att granska och ta bort eventuellt känslig och/ eller konfidentiell information från loggfilerna innan de inkluderas i en felrapport eftersom informationen kommer att publiceras i en publik databas. 1.3. Källor för det här dokumentet Källan till detta dokument är formaterat med DocBook XML. HTML-versionen skapas med docbook-xsl och xsltproc. PDF-versionen skapas med dblatex eller xmlroff. Källor för Kommentarer till utgåvan finns tillgängliga i SVN-förrådet för Debian     Documentation Project. Du kan använda webbgränssnittet (http:// svn.debian.org/viewsvn/ddp/manuals/trunk/release-notes/) för att komma åt dess filer individuellt via webben och se ändringar i dem. För mer information om hur man kommer åt SVN-förrådet läs SVN-sidorna för Debian Documentation Project (http:// www.debian.org/doc/cvs) . Kapitel 2. Vad är nytt i Debian GNU/Linux 5.0     Wikin (http://wiki.debian.org/NewInLenny) har närmare information om detta ämne.     Denna utgåva lägger till officiellt stöd för ARM EABI (armel).     Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian GNU/Linux lenny: ● Intel x86 (”i386”) ● Alpha (”alpha”) ● SPARC (”sparc”) ● PowerPC (”powerpc”) ● ARM (”arm”)     ● MIPS (”mips” (rak byteordning) och ”mipsel” (omvänd byteordning)) ● Intel Itanium (”ia64”) ● HP PA-RISC (”hppa”) ● S/390 (”s390”) ● AMD64 (”amd64”) ● ARM EABI (”armel”) Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik     information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar (http://www.debian.org/ports/) . 2.1. Vad är nytt i distributionen? Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare etch; distributionen inkluderar över 7700 nya paket och innehåller totalt 23200 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 13400     programvarupaket (det är 72% av alla paket i etch). Ett stort antal paket (över 3100, 17 % av paketen i etch) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare.     I den här utgåvan av Debian GNU/Linux uppdateras X.Org från 7.1 till 7.3. Debian GNU/Linux skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och -miljöer. Bland annat inkluderas skrivbordsmiljön Gnome 2.22^[1], KDE 3.5.10, Xfce 4.4.2 och LXDE     0.3.2.1+svn20080509. Produktivitetsprogrammen har även uppgraderats, inklusive kontorssviterna OpenOffice.org 2.4.1 och KOffice 1.6.3 såväl som GNUcash 2.2.6, GNUmeric 1.8.3 och Abiword 2.6.4. Uppdateringar av andra skrivbordsprogram inkluderar uppgradering till Evolution 2.22.3 och Pidgin 2.4.3 (tidigare under namnet     Gaim). Mozilla-sviten har även uppdaterats: iceweasel (version 3.0.6) är webbläsaren Firefox utan varumärkesanknytning och icedove (version 2.0.0.19) är e-postklienten Thunderbird utan varumärkesanknytning.     Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar: ┌────────────────────────────────┬──────────────┬───────────────┐ │ Paket │Version i 4.0 │ Version i 5.0 │ │ │ (etch) │ (lenny) │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Apache │2.2.3 │2.2.9 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │BIND DNS Server │9.3.4 │9.5.0 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Cherokee webbserver │0.5.5 │0.7.2 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Courier MTA │0.53.3 │0.60.0 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Dia │0.95.0 │0.96.1 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Ekiga VoIP Client │2.0.3 │2.0.12 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Exim default email server │4.63 │4.69 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │GNU Compiler Collection som │4.1.1 │4.3.2 │ │standardkompilator │ │ │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │GIMP │2.2.13 │2.4.7 │     ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Biblioteket GNU C │2.3.6 │2.7 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │lighttpd │1.4.13 │1.4.19 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │maradns │1.2.12.04 │1.3.07.09 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │MySQL │5.0.32 │5.0.51a │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │OpenLDAP │2.3.30 │2.4.11 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │OpenSSH │4.3 │5.1p1 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │PHP │5.2.0 │5.2.6 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Postfix MTA │2.3.8 │2.5.5 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │PostgreSQL │8.1.15 │8.3.5 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Python │2.4.4 │2.5.2 │ ├────────────────────────────────┼──────────────┼───────────────┤ │Tomcat │5.5.20 │5.5.26 │ └────────────────────────────────┴──────────────┴───────────────┘ Den officiella Debian GNU/Linux-distributionen levereras på 4 till 5 binär-dvd-skivor eller 28 till 32 binär-cd-skivor (beroende på arkitektur) och 4 källkods-dvd-skivor eller 28     källkods-cd-skivor. Dessutom finns en multiarkitektur dvd-skiva med delar av arkitekturerna amd64 och i386 och deras källkod. För första gången levereras Debian GNU/Linux som en Blu-ray-avbildning, även denna för arkitekturerna amd64 och i386 med tillhörande källkod.     Debian stödjer numera Linux Standards Base (LSB) version 3.2. Debian 4.0 hade stöd för version 3.1. 2.1.1. Pakethantering aptitude är det rekomenderade programmet för pakethantering i kommandoradsläge. Aptitude stödjer de flesta kommandorradsflaggor     från apt-get och har visat sig vara bättre på beroendelösning. Om du fortfarande använder dselect bör du byta till aptitude som gränssnitt för pakethantering. För lenny har en avancerad konfliktlösningsmekanism     implementerats i aptitude som kommer att försöka hitta den bästa lösningen om en konflikt uppstår på grund av beroenden mellan paket. 2.1.2. Om proposed-updates (föreslagna förändringar) Alla förändringar i färdiga utgåvor (stabil samt gammal stabil), genomgår en noggrann testperiod innan förändringen upptas i     arkivet. Varje sådan uppdatering av stabil (eller gammal stabil) utgåva kallas för en punktutgåva. Dessa punktutgåvor sker genom mekanismen proposed-updates. Paket kan hamna i proposed-updates på två sätt. Säkerhetsuppdateringar till paket via security.debian.org hamnar automatiskt i proposed-updates. För det andra kan Debian GNU/     Linux-utvecklare lägga till paket direkt till proposed-updates. Den aktuella listan med paket kan hittas på http:// ftp-master.debian.org/proposed-updates.html (http:// ftp-master.debian.org/proposed-updates.html) . Om du vill hjälpa till och prova uppdateringar av paket innan de     formellt läggs till i en punktutgåva kan du göra detta genom att lägga till proposed-updates-avdelningen i din sources.list:     deb http://mirrors.kernel.org/debian lenny-proposed-updates main contrib deb-src http://mirrors.kernel.org/debian lenny-proposed-updates main contrib Nästa gång du kör aptitude update kommer systemet att känna av     paketen i proposed-updates-avdelningen och överväga att installera dessa när den letar efter uppgraderingar.     Detta är inte någon helt ny funktion i Debian men en funktion som tidigare inte talats så högt om. 2.2. Systemförbättringar Det har skett ett antal ändringar i distributionen som nya     installationer av lenny har nytta av men som inte automatiskt kan tillämpas på uppgraderingar från etch. Det här avsnittet ger en överblick för de mest relevanta ändringarna. SELinux-prioriteten är standard men inte aktiverad som standard Paketen som behövs för SELinux-stödet har höjts till prioriteten standard. Det betyder att de kommer att installeras som standard under nya installationer. För befintliga system kan du installera SELinux genom att köra: # aptitude install selinux-basics Observera att SELinux-stödet inte är aktiverat som standard. Information om hur man konfigurerar och aktiverar SELinux kan hittas på Debians wiki (http://wiki.debian.org/SELinux) . Ny standard syslog-demon Standard syslog-demon för lenny är rsyslog istället för syslogd och klogd. rsyslog är nästan helt kompatibel med syslogd och kan användas utan större besvär. Om du har särskilda loggregler ska du migrera dessa till den nya     inställningsfilen /etc/rsyslog.conf. Användare som uppgraderar från etch måste installera rsyslog och ta bort sysklogd manuellt. Standard syslog-demon byts inte ut automatiskt vid uppgradering till lenny. Bättre stöd för UTF-8 Ett antal ytterligare applikationer kommer att ställas in att använda UTF-8 som standard eller har bättre UTF-8-stöd än tidigare. Läs mer på http://wiki.debian.org/UTF8BrokenApps (http://wiki.debian.org/UTF8BrokenApps) om applikationer som fortfarande har svårt att hantera UTF-8. Identification of the release's revision Starting from Lenny, /etc/debian_version will indicate the revision number of the debian release (5.0, then 5.0.1, etc.) This also means that you should not expect this file to be constant throught the release lifetime.     Debians wiki (http://wiki.debian.org/Etch2LennyUpgrade) har ytterligare infotmation om förändringar mellan etch och lenny. 2.3. Större kärnrelaterade ändringar     Debian GNU/Linux 5.0 levereras med kärnversionen 2.6.26 för alla arkitekturer. Det har skett stora ändringar både i själva kärnan och i paketeringen av kärnan för Debian. Några av dessa ändringar gör uppgraderingsprocessen komplicerad och kan möjligen resultera i     problem vid omstart av systemet efter uppgraderingen till lenny. Det här avsnittet ger en överblick för de viktigaste ändringarna, möjliga problem och information om hur man kommer runt dessa problem inkluderas i senare kapitel. 2.3.1. Ändringar i paketering av kärnan Binary firmware for some drivers moved to non-free Some drivers load binary firmware into the device they are supporting at run time. While this firmware was included in the stock kernel in previous releases, it has now be separately packaged in the non-free section. If you want to continue to use these devices after reboot, make sure the required firmware is present on the installed system. See section 6.4 of the Installation Manual (http://www.debian.org /releases/stable/installmanual) for details.     Nya OpenVZ-kärntyper Debian GNU/Linux 5.0 tillhandahåller kärnavbildningar för OpenVZ en virtualiseringslösning utöver Linux-VServer som introducerades i etch. OpenVZ erbjuder stöd för migrering i körande system till priset av lite extra overhead. Enhetlighet i kärnpaket för x86 I tidigare utgåvor fanns en speciell kärnvariant (-k7) för 32-bitars AMD Athlon/Duron/Sempron-processorer. Denna kärntyp har nu blivit ersatt av en gemensam variant, -686 som tar hand om alla AMD/Intel/ViA-processorer av 686-variant.     Där det är möjligt har övergångspaket med korrekta beroende för de nya paketen placerats istället för de gamla. 2.4. Emdebian 1.0 (baserad på Debian GNU/Linux lenny 5.0)     Lenny innehåller de verktyg som behövs för att bygga Embedian,     vilket möjliggör för Debian att skapa paket som är nedbantade för att passa inbäddade ARM-system. Utgåvan Emdebian 1.0 innehåller i sig självt på förhand skapade ARM-paket som räcker för att skapa rotfilsystem som kan anpassas     för specifika maskiner och maskintyper. Kärnor och kärnmoduler måste tillhandahållas separat. Stöd för armel och i386 håller på att utvecklas. Läs mer på webplatsen för Emdebian (http:// www.emdebian.org/) . 2.5. Netbook-stöd Netbookdatorer, som Eee PC från Asus, stöds numera av Debian. Läs mer om paketet eeepc-acpi-scripts för Eee PC. Dessutom har Debian     stöd för Lightweight X11 Desktop Environment, lxde, som är särskilt anpassat för netbookdatorer och datorer med låg prestanda. 2.6. Java, nu i Debian OpenJDK Java Runtime Environment openjdk-6-jre och Development Kit openjdk-6-jdk som behövs för att köra Java GUI och     webbstartprogram eller att bygga sådana program finns nu tillgängliga i Debian. Paketen skapas med stöd för byggsystemet IcedTea och med vissa förändringar från IcedTea-projeketet. ━━━━━━━━━━━━━━     ^[1] Med vissa moduler från Gnome 2.20 Kapitel 3. Installationssystem Debian Installer är det officiella installationssystemet för     Debian. Det tillhandahåller en mängd installationsmetoder, vilka som fungerar på ditt system beror på dess arkitektur. Avbilder av installeraren för lenny kan hittas tillsammans med     installationsguiden på Debians webbplats (http://www.debian.org/ releases/stable/debian-installer/) .     Installationsguiden finns också inkluderad på den första cd-/ dvd-skivan av de officiella cd-/dvd-skivorna:     /doc/install/manual/språk/index.html Du kanske även vill läsa igenom erratan (http://www.debian.org/     releases/stable/debian-installer/index#errata) för debian-installer där en lista över kända problem finns. 3.1. Vad är nytt i installationssystemet? Det har skett en hel del utvckling av Debians Installerare sedan     dess första officiella utgivning med Debian GNU/Linux 3.1 (sarge) som resulterat i både förbättrat hårdvarustöd och ett antal nya spännande funktioner. I dessa Kommentarer till utgåvan kommer vi endast att lista de större ändringarna i installeraren. Om du är intresserad av en     översikt över detaljerade ändringar sedan etch se utgåveinformationen för beta- och RC-utgåvorna i nyhetsarkivet (http://www.debian.org/devel/debian-installer/News/) för Debians Installerare. 3.1.1. Stora ändringar Stöd för att läsa in inbäddad mjukvara under installationen. Det är nu möjligt att läsa in inbäddad mjukvara i binär form från ett flyttbart media som tillhandahålls utanför Debians installationsmedia. Stöd för installation från Microsoft Windows Installationsmediet levereras med ett program som gör det möjligt att förbereda systemet för att installera Debian direkt från Microsoft Windows. Stöd för SATA RAID tidig uppgradering av paket med säkerhetslagningar. När en fungerande nätverksanslutning tillhandahålls kommer installeraren att vilja uppgradera alla paket som har blivit uppgraderade sedan den första utgåvan av lenny. Denna uppgradering sker i installationssteget, före systemet startas. Genom detta är det nyligen installerade systemet mindre troligen utsatt för säkerhetshot som har upptäckts och lagats mellan första utgåvan av lenny och installationsmediet. Stöd för volatile (ung. ombytlig) Installeraren kan nu som alternativ ställa in det installerade systemet att uppgradera paket från volatile.debian.org. Arkivet hanterar paket som tillhandahåller data som behöver uppdateras regelbumdet, exempelvis definitioner av tidszoner och signaturfiler för antivirus mm. Nya porteringar Arkitekturen armel ingår numera i floran med arkitekturer som Debian fungerar på. Avbildningar för i386 Xen-gäster tillhandahålls också.     Stöd för hårdvarubaserade talsyntesenheter. Ett flertal enheter för hårdvarubaserad talsyntes kan nu användas tillsammans med installeraren, detta förbättrar tillgängligheten för användare med synnedsättning. Stöd för monteringsalternativet relatime. Installeraren kan nu ställa in partitioner med monteringsalternativet relatime, detta innebär att tidsstämpeln för åtkomsttid för filer och kataloger bara uppdateras om den tidigare angivna tidsstämpeln var i förfluten tid relativt till den som ska anges med modifieringskommandot. Klocksynkronisering med NTP vid installationstillfället Datorns klocka synkroniserad med NTP-servrar över nätverket vid installtionen så att det installerade systemet omedelbart har korrekt tid angiven. Nya språk Tack vare en enorm insats av översättare kan Debian nu bli installerad i 63 olika språk (50 via det textbaserade gränssnittet och 13 endast via det grafiska gränssnittet). Fem språk fler än i etch, nya språk i den här utgåvan är Amhariska, Marathi, Iriska, Nordsamiska och Serbiska. På grund av otillräcklig uppdatering har ett språk fått tas bort i denna utgåva: Estniska. Ett språk har återaktiverats sedan 4.0 Kymriska (Walesiska). Språk som bara kan väljas via den grafiska installationsmetoden på grund av att deras tecken inte kan visas i en ickegrafisk miljö är: Amhariska, Bengali, Dzongkha, Gujarati, Hindi, Georgiska, Khmer, Malayalam, Marathi, Nepali, Punjabi, Tamil och Thai. Förenklat landsval Listan med valbara länder är grupperad efter kontinenter vilket gör det enklare att välja land om användaren inte vill välja ett land som kopplats till ett särskilt språk. 3.1.2. Automatisk installation Några ändringar som nämns ovan innebär också förändringar i stödet för automatisk installation med förinställda filer. Detta     innebär att om du har förinställda filer som fungerat för installeraren för etch så kan du inte förvänta dig att dessa fungerar med den nya installeraren utan att redigeras. Installationsguiden (http://www.debian.org/releases/stable/     installmanual) har en separat bilaga med omfattande dokumentation om hur förinställningar ska användas. Kapitel 4. Uppgraderingar från tidigare utgåvor 4.1. Förberedelse inför uppgraderingen Du bör läsa informationen i Kapitel 5, Problemområden att känna till för utgåvan lenny innan du uppgraderar. Det kapitlet täcker     in möjliga problem som inte direkt relaterar till uppgraderingsprocessen men som fortfarande kan vara viktigt att känna till innan du påbörjar arbetet. 4.1.1. Säkerhetskopiera all data eller konfigurationsinformation Innan uppgradering av ditt system rekommenderas det starkt att du gör en fullständig säkerhetskopia, eller åtminstone en     säkerhetskopia av data eller konfigurationsinformation som du inte vill riskera att förlora. Uppgraderingsverktygen och -processen är tillförlitlig men ett hårdvarufel mitt i en uppgradering kan resultera i ett allvarligt skadat system. De huvudsakliga delar du vill säkerhetskopiera är innehållet i /     etc, /var/lib/dpkg, /var/lib/aptitude/pkgstates och utdata från dpkg --get-selections "*" (citationstecknen är viktiga). Själva uppgraderingsprocessen ändrar ingenting i katalogen /home. Dock är det känt att vissa program (exempelvis delar av Mozilla-sviten och skrivbordsmiljöerna GNOME och KDE) skriver över befintliga användarinställningar med nya standardvärden när en ny version av programmet startas för första gången av en     användare. Som en försiktighetsåtgård bör du göra en säkerhetskopia av de dolda filerna och katalogerna (så kallade ”punktfiler”) i användarnas hemkataloger. Denna säkerhetskopia kan hjälpa till att återställa eller återskapa de gamla inställningarna. Du kanske även vill informera dina användare om det här. Alla paketinstallationsåtgärder måste köras med superanvändarens     rättigheter, logga in som root, använd su eller sudo för att få de nödvändiga åtkomsträttigheterna.     Uppgraderingen innebär att vissa förutsättningar måste mötas; du bör kontrollera dem innan den faktiska uppgraderingen påbörjas. 4.1.1.1. Kontrollera att du har korrekt kärna glibc-versionen i lenny fungerar inte på en kärna äldre än 2.6.8 oberoende vilken arkitektur som används. Vissa arkitekturer har     till och med högre krav. Vi rekomenderar starkt att du först uppgraderar till en kärna från etch, version 2.6.18 eller 2.6.24. Eller en alternativ kärna av minst version 2.6.18 innan du påbörjar uppgraderingsprocessen. 4.1.2. Informera användarna i förväg Det är klokt att informera alla användare i förväg angående de uppgraderingar som du planerar att göra, även om användarna som     kommer åt ditt system via en ssh-anslutning knappt kommer att märka det under uppgraderingen, och bör kunna fortsätta att arbeta som vanligt.     Om du vill vidta extra försiktighetsåtgärder bör du säkerhetskopiera eller avmontera /home före uppgradering. Du kommer antagligen behöva göra en kärnuppgradering vid     uppgradering till lenny, så en omstart kommer troligen vara nödvändig. Vanligtvis kommer omstarten att göras efter att uppgraderingen är färdig. 4.1.3. Förbered för återställning På grund av många ändringar i kärnan mellan etch och lenny gällande drivrutiner, identifiering av hårdvara, namnstandarden     och ordning på enhetsfiler, finns det en risk att du kan uppleva problem vid omstart av ditt system efter uppgraderingen. En del kända tänkbara problem finns dokumenterade i det här och de nästkommande kapitlen av Kommentarer till utgåvan. Av den anledningen är det klokt att försäkra sig om att du kan     återställa om ditt system skulle misslyckas att starta om eller, för fjärrhanterade system, misslyckas att komma åt nätverket. Om du fjärruppgraderar via en ssh-länk är det starkt rekommenderat att du vidtar nödvändiga säkerhetsåtgärder för att kunna komma åt servern genom en fjärrserieterminal. Det finns en chans att, efter uppgraderingen av kärnan och omstart, vissa     enheter kommer att få nya namn (som beskrivs i Avsnitt 4.6.2, ”Ny ordning för enhetsnumrering”) och du kommer att behöva rätta till systemkonfigurationen genom en lokal konsoll. Om systemet av misstag startas om mitt i en uppgradering finns det en chans att du behöver återställa systemet med hjälp av en lokal konsoll. Det självklara är att först försöka starta om med din gamla     kärna. Av olika anledningar, dokumenterade på annan plats i det här dokumentet, är det inte garanterat att det fungerar. Om det misslyckas behöver du ett alternativt sätt att starta upp ditt system på så att du kan komma åt och reparera det. Ett alternativ är att använda en speciell räddningsavbild eller en     cd-skiva med ett körbart Linuxsystem på. Efter att du har startat upp från en sådan skiva bör du kunna montera ditt rotfilsystem och använda chroot in i det för att undersöka och rätta till problemet. Ett annat alternativ som vi rekommenderar är att använda räddningsläget i Debian-installeraren för lenny. Fördelen med att använda installeraren är att du kan välja bland dess många installationsmetoder för att hitta en som bäst passar din     situation. För mer information, konsultera avsnittet ”Återställning av ett trasigt system” i kapitel 8 av Installationsguiden (http://www.debian.org/releases/stable/ installmanual) och Debian Installer FAQ (http://wiki.debian.org/ DebianInstaller/FAQ) . 4.1.3.1. Felsökningsskal under uppstart med hjälp av initrd Paketet initramfs-tools inkluderar ett felsökningsskal^[2] i de initrd-filer som den genererar. Om, till exempel, initrd-filen     inte kan montera ditt rotfilsystem, kommer du att bli förflyttad in i det här felsökningsskalet vilket har grundläggande kommandon tillgängliga för att hjälpa till att spåra problemet och möjligen rätta till det. Grundläggande saker att kontrollera är: närvaron av korrekta enhetsfiler i /dev; vilka moduler som läses in (cat /proc/ modules); utdata för dmesg efter fel vid inläsning av     drivrutiner. Utdata för dmesg kommer även att visa vilka enhetsfiler som har tilldelats till vilka diskar; du bör kontrollera det här mot utdata för echo $ROOT för att försäkra dig om att rotfilsystemet finns på den förväntade enheten. Om du lyckas rätta till problemet, skriv exit för att avsluta felsökningsskalet och fortsätta uppstartsprocessen där felet     inträffade. Så klart behöver du även rätta till det underliggande problemet och generera om initrd-filen så att nästa uppstart inte misslyckas igen. 4.1.4. Förbered en säker miljö för uppgraderingen Uppgradering av distributionen bör göras antingen lokalt från en     virtuell textkonsoll (eller en direktansluten serieterminal), eller från ett fjärrsystem via en ssh-anslutning. För att öka säkerhetsmarginalen vid en fjärruppgradering föreslår vi att du kör uppgraderingsprocesser i den virtuella konsollen     som tillhandahålls av programmet screen, vilket gör att man säkert kan återansluta till sessionen och försäkra sig om att uppgraderingsprocessen inte avbryts även om fjärranslutningen avbryts. Viktigt Viktigt! Du bör inte uppgradera via telnet, rlogin, rsh eller     från en X-session som hanteras av xdm, gdm eller kdm etc på maskinen som du uppgraderar. Då processer som hanterar dessa tjänster kan avslutas under uppgraderingen vilket kan resultera i ett oåtkomligt system som endast är halvt uppgraderat. 4.2. Kontrollera systemets status Uppgraderingsprocessen som beskrivs i detta kapitel har tagits fram med uppgradering från ett ”rent” 4.0-system, utan några     tredjeparts paket, i åtanke. För störst tillförlitlighet i uppgraderingsprocessen bör du ta bort eventuella tredjepartsprogram från ditt system innan uppgraderingen påbörjas. Processen förutsätter även att ditt system har uppdaterats till     den senaste punkutgåven av 4.0. Om du inte har gjort detta eller är osäker följ instruktionerna i Avsnitt A.1, ”Uppgradering av ditt etch-system”. 4.2.1. Kontrollera kommande åtgärder i pakethanteraren I vissa fall kan användandet av apt-get för installation av paket istället för aptitude orsaka att aptitude anser att ett paket är     ”oanvänt” och markera det för radering. Tillse att ditt system är helt uppdaterat och ”rent” innan du fortsätter med uppgraderingen. På grund av detta bör du kontrollera och det finns några kommande åtgärder i pakethanteraren aptitude. Om ett paket är markerat för radering eller uppdatering i pakethanteraren kan det innebära att     uppgraderingen drabbas negativt. Kom ihåg att detta endast kan åtgärdas om din sources.list fortfarande pekar på etch och inte på stable eller lenny, läs mer i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. För att genomföra denna granskning ska du köra aptitude i ”visuellt läge” och trycka g (”Gå”). Om det indikerar att det     finns åtgärder att utföra kontrollera vad det är och lös dem eller kör föreslagen åtgärd. Om inga åtgärder föreslås visas ett meddelande, ”Inga paket är schemalagda för installation, borttagning eller uppgradering”. 4.2.2. Inaktivera APT-nålning Om du har konfigurerat APT att installera vissa paket från en annan distribution än den stabila (exempelvis från testing), kan     du ändra din konfiguration för paketnålning i APT (lagrad i /etc/ apt/preferences) för att tillåta uppgraderingen av paket till versionerna i den nya stabila utgåvan. Ytterligare information om APT-nålning kan hittas i apt_preferences(5). 4.2.3. Kontrollera paketstatus Oavsett vilken metod som används för uppgradering, rekommenderas det att du kontrollerar statusen på paketen först och verifierar     att alla paket är möjliga att uppgradera. Följande kommando kommer att visa de paket som har statusen Half-Installed eller Failed-Config, och de som har någon form av felstatus.     # dpkg --audit     Du kan även inspektera tillståndet för alla paket på ditt system med dselect, aptitude, eller med kommandon som     # dpkg -l | pager     eller     # dpkg --get-selections "*" > ~/curr-pkgs.txt Det är önskvärt att ta bort eventuella tillbakahållna paket innan     uppgradering. Om något paket är systemkritiskt och hålls tillbaka för uppgraderingen, kommer uppgraderingen att misslyckas. Observera att aptitude använder en annan metod för att registrera     paket som hålls tillbaka än apt-get och dselect. Du kan identifiera paket som hålls tillbaka med aptitude med     # aptitude search "~ahold" | grep "^.h"     Om du vill kontrollera vilka paket som hålls tillbaka vid användning av apt-get, ska du använda     # dpkg --get-selections | grep hold Om du ändrat och byggt om ett paket lokalt, och inte bytte namn     på det eller la in ett datum i versionen, måste du hålla tillbaka det för att förhindra att det uppgraderas.     Pakettillståndet ”hold” för aptitude kan ändras med:     # aptitude hold package_name     Ersätt hold med unhold för att ändra ”hold”-tillståndet. Om det är någonting du behöver rätta till är det bäst att se till     att din sources.list fortfarande refererar till etch vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. 4.2.4. Avsnittet proposed-updates Om du har proposed-updates i din /etc/apt/sources.list ska du ta     bort det innan du försöker uppdatera ditt system. Detta är en försiktighetsåtgärd för att minska risken att konflikter uppstår. 4.2.5. Inofficiella källor och bakåtporteringar Om du har några icke-Debianpaket på ditt system, bör du tänka på att dessa kan tas bort under uppgraderingen på grund av beroendekonflikter. Om dessa paket blev installerade genom att     lägga till extra paketarkiv i din /etc/apt/sources.list, bör du kontrollera om det arkivet även erbjuder paket som är byggda för lenny och ändra källraden på lämpligt sätt samtidigt som dina källrader för Debian-paket. Vissa användare kan ha inofficiella bakåtporterade versioner av paket, som är ”nyare” än de som finns i Debian, installerade på sina etch-system. Sådana paket kommer med stor sannolikhet att     orsaka problem under en uppgradering eftersom de kan resultera i filkonflikter^[3]. Avsnitt 4.5.8, ”Möjliga problem under uppgraderingen” innehåller information om hur man hanterar filkonflikter om de skulle inträffa. 4.2.5.1. Att använda paket från backports.org backports.org är ett semiofficiell förråd som tillhandahålls av     Debian GNU/Linux-utvecklare. Förrådet innehållet nyare paket för den stabila utgåvan, dessa paket är baserade på de som finns i ”testing”-arkivet. Paketen i backports.org-förrådet kommer från ”testing” med versionsnummer som justerats för att bevara uppgraderingsgången     från etch backports till lenny. Det finns dock några backports-paket som hämtas från paket som finns i unstable-arkivet nämligen säkerhetsuppdateringar och följande undantag: Firefox, Linuxkärnan, OpenOffice.org samt X.Org. If you do not use one of these exceptions, you can safely upgrade to lenny. If you use one of these exceptions, set the     Pin-Priority (see apt_preferences(5)) temporarily to 1001 for all packages from lenny, and you should be able to do a safe dist-upgrade too. 4.3. Avmarkera paket manuellt För att förhindra att aptitude tar bort vissa paket som     installerades som beroenden för andra paket behöver du manuellt avmarkera dem som auto-paket. Det inkluderar OpenOffice och Vim för skrivbordsinstallationer:     # aptitude unmarkauto openoffice.org vim     Och 2.6-kärnavbilder om du har installerat dem med ett kärnmetapaket:     # aptitude unmarkauto $(dpkg-query -W 'linux-image-2.6.*' | cut -f1) Notera     Observera: Du kan granska vilka paket som är markerade som auto i aptitude genom att köra: # aptitude search '~i~M' 4.4. Förbered källor för APT     Innan du påbörjar uppgraderingen måste du redigera konfigurationsfilen för paketlistor i apt, /etc/apt/sources.list. Apt kommer att överväga att alla paket som kan hittas via någon ”deb”-rad, och installera paketet med högsta versionsnumret, där     prioritet ges till de förstnämnda raderna (om du nyttjar flera redundanta speglar, skulle du vanligtvis först namnge en lokal hårddisk, sedan cd-skivor, och sedan HTTP/FTP-speglar). Tips Du kan behöva lägga till ett undantag från GPG-kontrollen för dvd- och cd-rom-avbildningarna. Lägg till följande rad i /etc/apt     /apt.conf om det inte redan finns i /etc/apt/apt.conf.d/ 00trustcdrom: APT::Authentication::TrustCDROM "true"; Detta fungerar dock inte med dvd-/cd-rom-avbildningar. En utgåva kan ofta refereras till både dess kodnamn (t.ex. etch, lenny) och efter dess statusnamn (alltså oldstable, stable, testing, unstable). Att referera till en utgåva efter dess kodnamn har fördelen att du aldrig blir överraskad av en ny     utgåva och av den anledningen används den här metoden här. Det kan naturligtvis betyda att du själv måste hålla utkik efter nya utgåvor. Om du istället använder statusnamnet kommer systemet automatiskt att uppgraderas utan förvarning genom att uppdatera en mängd paket så snart en utgivning har skett. 4.4.1. Lägg till APT-källor på Internet Standardkonfigurationen är inställd för installation från Debians     huvudservrar på Internet, men du kanske önskar ändra /etc/apt/ sources.list till att använda andra speglar, föredragsvis en spegel som är nätverksmässigt närmare dig. Adresserna till Debians HTTP- eller FTP-speglar kan hittas på     http://www.debian.org/distrib/ftplist (http://www.debian.org/ distrib/ftplist) (se avsnittet ”Listan över Debianspeglingar”). HTTP-speglar är vanligtvis snabbare än FTP-speglar. Till exempel, anta att din närmaste Debian-spegel är http://     mirrors.kernel.org. När den spegeln inspekteras med en webbläsare eller FTP-program, kommer du att märka att huvudkatalogerna är organiserade så här:     http://mirrors.kernel.org/debian/dists/lenny/main/binary-hppa/... http://mirrors.kernel.org/debian/dists/lenny/contrib/binary-hppa/...     Lägg till den här raden till din sources.list för att använda den här spegelservern med apt:     deb http://mirrors.kernel.org/debian lenny main contrib Observera att ”dists” läggs till automatiskt och argumenten efter     utgåvans namn används för att utöka sökvägen till flera kataloger. Efter att du har lagt till dina nya källor ska du inaktivera de     tidigare befintliga ”deb”-raderna i sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem. 4.4.2. Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver Istället för att använda HTTP- eller FTP-paketspeglar, kanske du     önskar ändra /etc/apt/sources.list till att använda en spegel på en lokal hårddisk (möjligen monterad över NFS).     Till exempel, din paketspegel kan finnas under /var/ftp/debian/ och innehåller huvudkataloger som dessa:     /var/ftp/debian/dists/lenny/main/binary-hppa/... /var/ftp/debian/dists/lenny/contrib/binary-hppa/...     Lägg till den här raden till din sources.list för att använda den här med apt:     deb file:/var/ftp/debian lenny main contrib Observera att ”dists” läggs till automatiskt och argumenten efter     utgåvans namn används för att utöka sökvägen till flera kataloger. Efter att du har lagt till dina nya källor ska du inaktivera de     tidigare befintliga ”deb”-raderna i sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem. 4.4.3. Lägg till APT-källa från cd-rom eller dvd Om du endast vill använda cd-skivor, kommentera ut de befintliga     ”deb”-raderna i /etc/apt/sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem. Se till att det finns en rad i /etc/fstab som aktiverar montering av din cd-rom-enhet på monteringspunkten /cdrom (den exakta     monteringspunkten /cdrom krävs för apt-cdrom). Till exempel, om / dev/hdc är din cd-rom-enhet, ska /etc/fstab innehålla en rad som denna:     /dev/hdc /cdrom auto defaults,noauto,ro 0 0     Observera att det inte får finnas några blanksteg mellan orden defaults,noauto,ro i det fjärde fältet.     För att verifiera att det fungerar, mata in en cd och försök köra # mount /cdrom # det här monterar cd-skivan på monteringspunkten     # ls -alF /cdrom # det här ska visa cd-skivans rotkatalog # umount /cdrom # det här kommer att avmontera cd-skivan     Kör sedan:     # apt-cdrom add     för varje Debian cd-rom med binärer som du har tillgång till för att lägga till data om varje cd till APT:s databas. 4.5. Uppgradering av paket Det rekommenderade sättet att uppgradera mellan utgåvor av Debian     GNU/Linux är att använda pakethanteringsverktyget aptitude. Det här programmet gör säkrare val angående paketinstallationer än att köra apt-get direkt. Glöm inte att montera alla nödvändiga partitioner (speciellt rot-     och /usr-partitionerna) läs- och skrivbara, med ett kommando som det här:     # mount -o remount,rw /mountpoint Efter det ska du kontrollera att källraderna för APT (i /etc/apt/ sources.list) refererar antingen till ”lenny” eller till ”stable”. Det ska inte finnas några källrader som pekar till etch.     ┌──────────────────────────────────────────────────┐ │Notera │ │ │ │Observera: källrader för en cd-skiva kommer ofta │ │att referera till ”unstable”, även om det här är │ │konstigt ska du inte ändra dem. │ └──────────────────────────────────────────────────┘ 4.5.1. Spela in sessionen Det rekommenderas starkt att du använder programmet /usr/bin/ script för att spela in en utskrift av uppgraderingssessionen. Om     problem uppstår har du en logg på vad som hände och, om det behövs, kan tillhandahålla exakt information i en felrapport. För att påbörja inspelningen, kör:     # script -t 2>~/upgrade-lenny.time -a ~/upgrade-lenny.script eller liknande. Lägg inte typescript-filen i en temporär katalog     såsom/tmp eller /var/tmp (filer i dessa kataloger kan tas bort under uppgraderingen eller under en omstart). Typescript kommer även att låta dig granska informationen som har     rullat ut från skärmen. Växla helt enkelt till VT2 (med Alt+F2) och, efter inloggning, använd less -R ~root/ uppgradering-till-lenny.script för att visa filen.     Efter att du har färdigställt uppgraderingen, kan du stoppa script genom att ange exit vid prompten.     Om du har använt flaggan -t för script kan du använda programmet scriptreplay för att spela upp hela sessionen:     # scriptreplay ~/upgrade-lenny.time ~/upgrade-lenny.script 4.5.2. Uppdatering av paketlistan     Först behöver listan över tillgängliga paket för den nya utgåvan hämtas. Det görs genom att köra:     # aptitude update Körning av det här första gången nya källor uppdateras kommer att     skriva ut några varningar som relaterar till tillgängligheten för källorna. Dessa varningar är harmlösa och kommer inte att visas om du kör kommandot igen. 4.5.3. Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen Du måste kontrollera att ditt system har tillräckligt mycket ledigt hårddiskutrymme innan du påbörjar en fullständig systemuppgradering, som beskrivs i Avsnitt 4.5.7, ”Uppgradering av resten av systemet”. Alla paket som behöver hämtas för installation kommer att hämtas från nätverket och lagras i /var/ cache/apt/archives (och underkatalogen partial/ under hämtningen) så du måste se till att du har tillräckligt utrymme på     filsystemspartitionen som innehåller /var/ för temporär hämtning av paketen som ska installeras på ditt system. Efter hämtningen kommer du antagligen behöva mer utrymme på de andra filsystemspartitionerna för att både installera de uppgraderade paketen (som kan innehålla större binärfiler eller mer data) och de nya paketen som kommer att inkluderas i uppgraderingen. Om ditt system inte har tillräckligt med utrymme kan det resultera i en ofullständig uppgradering som kan vara svår att rätta till. Både aptitude och apt kommer att visa dig detaljerad information     om det diskutrymme som behövs för installationen. Du kan se det här estimatet innan den faktiska uppgraderingen påbörjas genom att köra: # aptitude -y -s -f --with-recommends dist-upgrade [ ... ]     XXX uppgraderade, XXX nyinstallerade, XXX att ta bort och XXX inte uppgraderade. Behöver hämta xx.xMB/yyyMB arkiv. Efter uppackning kommer AAAMB diskplats att användas. Kommer att hämta/installera/ta bort paket. Notera Körning av det här kommandot i början av uppgraderingsprocessen kan ge felaktigheter. Anledningarna beskrivs i nästkommande     avsnitt. I det fallet behöver du vänta tills du har gjort en minimal systemuppgradering enligt Avsnitt 4.5.6, ”Minimal systemuppgradering” och uppgraderat din kärna enligt Avsnitt 4.1.1.1, ”Kontrollera att du har korrekt kärna” innan du kör det här kommandot för att uppskatta diskutrymmet.     Om du inte har tillräckligt med utrymme kan du se till att frigöra utrymme innan uppgraderingen. Du kan till exempel: ● Ta bort paket som tidigare har hämtats ner för installation (i / var/cache/apt/archive). Rensa upp paketcachen genom att köra apt-get clean eller aptitude clean vilket kommer att ta bort alla tidigare hämtade paketfiler. ● Ta bort gamla paket som du inte längre använder. Om du har paketet popularity-contest installerat kan du använda popcon-largest-unused för att lista de paket som du inte använder i systemet och som tar upp mest utrymme. Du kan även använda deborphan eller debfoster för att hitta föråldrade paket (se Avsnitt 4.10, ”Föråldrade paket”). Alternativt kan du starta aptitude i ”visuellt läge” och hitta föråldrade paket under ”Föråldrade och lokalt skapade paket”. ● Ta bort paket som tar upp för mycket utrymme och som du inte har ett omedelbart behov av (du kan alltid installera om dem efter uppgraderingen). Du kan lista paketen som tar upp mest utrymme genom att köra dpigs (tillgängligt i paketet debian-goodies) eller med wajig (kör wajig size). You can list packages that take up most of the disk space with aptitude. Start aptitude into ”visual mode”, select Views → New Flat Package List (this menu entry is available only after etch version), press l and enter ~i, press S and enter ~installsize, then it will give you nice list to work with. Doing this after upgrading aptitude should give you access to this new feature. ● Ta bort översättningar och lokalanpassade filer för systemet om de inte behövs. Du kan installera paketet localepurge och ställa in det så att endast de lokalanpassaningar som du vill ha sparas på systemet. Detta kommer att minska mängden hårddiskutrymme som används i /usr/share/locale. ● Flytta systemloggar från /var/log/ till ett annat system, eller ta bort permanent.     ● Använd en temporär /var/cache/apt/archives: Du kan använda en temporär cachekatalog på ett annat filsystem (USB-diskenhet, temporär hårddisk, filsystem som redan används, ...) ┌─────────────────────────────────────────────────────┐ │Notera │ │ │ │Använd inte en NFS-montering eftersom │ │nätverksanslutningen kan avbrytas under │ │uppgraderingen. │ └─────────────────────────────────────────────────────┘ Till exempel, om du har en USB-diskenhet monterad på /media/ usbkey: 1. ta bort paket som tidigare hämtats för installation: # apt-get clean 2. kopiera katalogen /var/cache/apt/archives till USB-diskenheten: # cp -ax /var/cache/apt/archives /media/usbkey/ 3. montera den temporära cachekatalogen ovanpå den nuvarande: # mount --bind /media/usbkey/archives /var/cache/apt/archives 4. efter uppgraderingen återställer du original katalogen /var/ cache/apt/archives: # umount /media/usbkey/archives 5. radera det som lämnats kvar i /media/usbkey/archives. Du kan skapa den temporära cachekatalogen på vilket filsystem som helst som finns monterat på ditt system. Observera att för att ta bort paket på ett säkert sätt,     rekommenderas det att växla tillbaka din sources.list till etch vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. 4.5.4. Uppgradera apt och/eller aptitude först Several bug reports have shown that the versions of the aptitude and apt packages in etch are often unable to handle the upgrade to lenny. In lenny, apt is better at dealing with complex chains     of packages requiring immediate configuration and aptitude is smarter at searching for solutions to satisfy the dependencies. These two features are heavily involved during the dist-upgrade to lenny, so it is necessary to upgrade these two packages before upgrading anything else. The following command will upgrade both aptitude and apt:     # aptitude install aptitude apt dpkg This step will also automatically upgrade libc6 and locales. At     this point, some running services will be restarted, including xdm, gdm and kdm. As a consequence, local X11 sessions might be disconnected. Upgrading with apt Please note that using apt-get is not recommended for the upgrade from etch to lenny. If you do not have aptitude installed you are recommended to install it first.     If you want to perform the upgrade with apt or if the upgrade with aptitude failed and you want to try the upgrade with apt' dependency chain resolution algorithm, you should run: # apt-get install apt Note that you will have to adapt other aptitude commands to use apt-get instead. 4.5.5. Använda aptitudes lista över automatiskt installerade paket i apt Aptitude underhåller en lista med paket som installerats     automatiskt (exempelvis som beroenden av ett annat paket). I lenny finns denna funktion även i apt. När lenny-versionen av aptitude körs kommer den att läsa in listan med automatiskt installerade paket och konvertera den så att den kan användas tillsammans med lenny-versionen av apt. Om     du har aptitude installerat ska du åtminstone köra ett av aptitudes kommandon för att genomföra konverteringen av listan, exempelvis kan du söka efter ett paket som inte finns. # aptitude search "?false" 4.5.6. Minimal systemuppgradering På grund av vissa nödvändiga paketkonflikter mellan etch och lenny kommer en direkt körning av aptitude dist-upgrade ofta att     ta bort ett stort antal paket som du vill behålla. Vi rekommenderar därför en tvådelad uppgraderingsprocess, först en minimal uppgradering för att komma runt dessa konflikter och sedan en fullständig dist-upgrade.     Kör först:     # aptitude safe-upgrade Det här innebär att endast de paket som kan uppgraderas utan att     kräva att några andra paket tas bort eller installeras uppgraderas. Nästa steg beror på uppsättningen paket som du har installerade. Dessa Kommentarer till utgåvan ger allmänna råd om vilken metod     som ska användas, men om du är osäker är det rekommenderat att du undersöker de paketborttagningar som föreslås av varje metod innan du fortsätter. Några vanliga paket som förväntas bli borttagna är bland annat     base-config, hotplug, xlibs, netkit-inetd, python2.3, xfree86-common och xserver-common. För en mer komplett lista över föråldrade paket i lenny, se Avsnitt 4.10, ”Föråldrade paket”. 4.5.7. Uppgradering av resten av systemet     Du är nu redo att fortsätta med huvuddelen av uppgraderingen. Kör:     # aptitude dist-upgrade Det här kommer att genomföra en fullständig uppgradering av systemet, alltså installera de senaste tillgängliga versionerna av samtliga paket och lösa alla tänkbara beroendeändringar mellan     paketen i olika utgåvor. Om det är nödvändigt kommer det även att installera några nya paket (vanligtvis nya versioner av bibliotek eller paket som fått nya namn) samt ta bort eventuella föråldrade paket som står i konflikt med varandra. Vid uppgradering från en uppsättning cd-skivor (eller dvd-skivor), kommer du att bli uppmanad att mata in specifika     cd-skivor vid olika tillfällen under uppgraderingen. Du kanske måste mata in samma cd-skiva flera gånger; detta beror på att sammankopplade paket har blivit utspridda över cd-skivorna. Nya versioner av installerade paket, som inte kan uppgraderas utan att ändra installationsstatus för ett annat paket, kommer     att lämnas kvar vid deras nuvarande version (visas som ”återhållna”). Det kan lösas genom att antingen använda aptitude för att välja dessa paket för installation eller genom att prova aptitude -f install paket. 4.5.8. Möjliga problem under uppgraderingen     Om en åtgärd med aptitude, apt-get eller dpkg misslyckas med felet     F: Dynamisk MMap fick slut på utrymme E: Dynamic MMap ran out of room räcker inte standardutrymmet för cachen till. Du kan lösa det här genom att antingen ta bort eller kommentera rader som du inte behöver i /etc/apt/sources.list eller genom att öka storleken på     cachen. Storleken på cachen kan ökas genom att ställa in APT::Cache-Limit i /etc/apt/apt.conf. Följande kommando kommer att ställa in den till ett värde som ska vara tillräckligt för uppgraderingen:     # echo 'APT::Cache-Limit "12500000";' >> /etc/apt/apt.conf     Det här förutsätter att du inte redan har ställt in variabeln i den filen. Ibland är det nödvändigt att aktivera alternativet APT::Force-LoopBreak i APT för att temporärt ta bort ett     systemkritiskt paket på grund av en Konflikt/Förberoende-slinga. Aptitude kommer att varna dig om det här och avbryta uppgraderingen. Du kan lösa det genom att ange alternativet -o APT::Force-LoopBreak=1 på kommandoraden för aptitude. Det är möjligt att beroendestrukturen för ett system kan vara så     skadat att det kräver handpåläggning. Vanligtvis innebär det att använda aptitude eller     # dpkg --remove package_name     för att plocka bort några av de störande paketen, eller     # aptitude -f install # dpkg --configure --pending     I extrema fall kan du behöva tvinga fram en ominstallation med ett kommando som detta     # dpkg --install /sökväg/till/paketnamn.deb Filkonflikter bör inte inträffa om du uppgraderar från ett ”rent”     etch-system, men kan inträffa om du har inofficiella bakåtporteringar installerade. En filkonflikt resulterar i ett fel som: Packar upp (från ) ... dpkg: fel vid hantering av (--install): försöker skriva över "",     som också finns i paketet dpkg-deb: underprocessen paste dödad av signal (Brutet rör) Fel uppstod vid hantering:     Du kan försöka lösa en filkonflikt genom att tvinga igenom borttagning av paketet som nämns på sista raden i felmeddelandet:     # dpkg -r --force-depends paketnamn Efter att problemen har lösts, bör du kunna återuppta     uppgraderingen genom att upprepa tidigare beskrivna aptitude -kommandon. Under uppgraderingen kommer det att ställas frågor om konfiguration eller omkonfigurationen av flera paket. När du blir tillfrågad om någon fil i katalogerna /etc/init.d eller /etc/     terminfo, eller filen /etc/manpath.config ska ersättas av paketansvariges version, är det oftast nödvändigt att svara ”ja” för att upprätthålla systemets tillstånd. Du kan alltid återgå till de gamla versionerna, eftersom de kommer att sparas med en .dpkg-old-ändelse. Om du inte är säker på vad som behöver göras, skriv ner namnet på     paketet eller filen och red ut saker och ting senare. Du kan söka i typescript-filen för att granska informationen som visades på skärmen under uppgraderingen. 4.6. Uppgradering av kärna och relaterade paket Det här avsnittet förklarar hur man uppgraderar sin kärna och identifierar tänkbara problem relaterade till den här     uppgraderingen. Du kan antingen installera ett av paketen linux-image-* som tillhandahålls av Debian, eller bygga en anpassad kärna från källkod. Observera att en hel del information i det här avsnittet är baserad på antagelsen att du kommer att använda en av de modulära     Debian-kärnorna tillsammans med i initramfs-tools och udev. Om du har valt att använda en anpassad kärna som inte kräver en initrd eller om du använder en annan initrd-generator kan delar av den här informationen vara irrelevant för dig. 4.6.1. Installera metapaketet för kärnan När du kör dist-upgrade från etch till lenny, rekommenderas det     starkt att du installerar ett nytt linux-image-2.6-*-metapaket. Det här paketet kan installeras automatiskt av dist-upgrade-processen. Du kan verifiera det genom att köra:     # dpkg -l "linux-image*" | grep ^ii Om du inte ser något utdata, behöver du installera ett nytt     linux-image-paket för hand. Kör följande kommando för att se en lista över tillgängliga linux-image-2.6-metapaket:     # apt-cache search linux-image-2.6- | grep -v transition Om du är osäker på vilket paket du ska välja, kör uname -r och leta efter ett paket med liknande namn. Om du till exempel ser ”2.6.18-6-686” rekommenderas det att du installerar     linux-image-2.6-686 (observera att varianten k7 inte längre finns, om du för tillfället kör en kärna av k7-variant bör du installera varianten 686 istället.). Du kan även använda apt-cache för att se en lång beskrivning för varje paket för att hjälpa dig att välja den bästa möjliga. Till exempel:     # apt-cache show linux-image-2.6-686 Du bör sedan använda aptitude install för att installera den. När     den här nya kärnan har installerats bör du starta om vid nästa möjliga tillfälle för att dra nytta av den nya kärnversionen. För den mer äventyrlige finns det ett enkelt sätt att bygga sin     egna, anpassade, kärna på Debian GNU/Linux. Installera verktyget kernel-package och läs dokumentationen i /usr/share/doc/ kernel-package. Om möjligt är det till din fördel att uppgradera kärnpaketet separat från själva dist-upgrade för att minska chanserna för ett     temporärt icke-startbart system. Observera att det här bör endast göras efter den minimala uppgraderingsprocessen, beskriven i Avsnitt 4.5.6, ”Minimal systemuppgradering”. 4.6.2. Ny ordning för enhetsnumrering lenny har en mer robust mekanism för att identifiera hårdvara än tidigare utgåvor. Dock kan den här orsaka ändringar på den ordning som enheter identifieras på ditt system vilket påverkar ordningen i vilken enhetsnamnen tilldelas. Om du till exempel har     två nätverkskort som associeras med två olika drivrutiner, kan de enheter som eth0 och eth1 refererar till ändras. Observera att den nya mekanismen betyder att om du till exempel byter Ethernet-kort på ett körande lenny-system, kommer det nya kortet även att få ett nytt gränssnittsnamn. För nätverksenheter kan du undvika den här omnumreringen genom att använda regler i udev, mer specifikt genom definitionerna i / etc/udev/rules.d/70_persistent-net.rules^[4]. Alternativt kan du     använda verktyget ifrename för att binda fysiska enheter till specifika namn vid uppstarten. Se ifrename(8) och iftab(5) för mer information. De två alternativen (udev och ifrename) bör inte användas samtidigt. För lagringsenheter kan du undvika den här omsorteringen genom att använda initramfs-tools och konfigurera det att läsa in drivrutinsmoduler för lagringsenheter i samma ordning som de för närvarande läses in i. För att göra detta, identifiera ordningen     på lagringsmodulerna på ditt system genom att se på utdatat från lsmod. Lsmod listar moduler i omvänd ordning än den de lästes in i, alltså den första modulen i listan är den som sist lästes in. Observera att det här endast fungerar för enheter som kärnan numrerar i en stabil ordning (som PCI-enheter). Dock kommer borttagning och omläsning av moduler efter initial uppstart att påverka ordningen. Din kärna kan även ha några     drivrutiner som är statiskt länkade, och dessa namn kommer inte att visas i utdatat från lsmod. Du kan möjligen läsa ut dessa drivrutinsnamn och inläsningsordning genom att se i /var/log/ kern.log, eller utdatat från dmesg. Lägg till dessa modulnamn till /etc/initramfs-tools/modules i den     ordning som de ska läsas in i vid uppstarten. Vissa modulnamn kan ha ändrats mellan etch och lenny. Till exempel har sym53c8xx_2 blivit sym53c8xx.     Du kommer att behöva generera om dina initramfs-avbild(er) genom att köra update-initramfs -u -k all. När du väl kör en lenny-kärna tillsammans med udev kan du     konfigurera om ditt system till att komma åt diskarna genom ett alias som inte är beroende av inläsningsordningen. Dessa alias finns under /dev/disk/-hierarkin. 4.6.3. Tidsproblem vid uppstart Om en initrd som skapats med initramfs-tools används för att     starta upp systemet, kan i vissa fall skapandet av enhetsfiler av udev ske för sent för uppstartsskripten att agera på. De vanligaste symptomerna är att uppstarten misslyckas på grund av att rotfilsystemet inte kan monteras och du hamnar i ett     felsökningsskal, men när du kontrollerar senare så finns alla nödvändiga enheter i /dev. Det har observerats i fall där rotfilsystemet finns på en USB-disk eller på RAID, speciellt om LILO används. Ett sätt att komma runt det här problemet på är att använda     uppstartsparametern rootdelay=9. Värdet för tidsgränsen (i sekunder) kan behöva justeras. 4.7. Saker att göra före omstart När aptitude dist-upgrade har kört färdigt är den ”formella”     uppgraderingen färdig, men det finns vissa andra saker som bör tas om hand före nästa omstart. 4.7.1. Kör lilo igen Om du använder lilo som uppstartshanterare (det är standardvalet     för uppstartshantering i vissa installationer av etch) rekomenderas det starkt att du åter kör lilo efter uppdateringarna.     # /sbin/lilo Observer att dett är ett nödvändigt steg även om du inte har     uppdaterat din kärna i och med att andra steget av lilo har förändrats i och med uppdateringen av paket. Kontrollera även innehållet i din /etc/kernel-img.conf och     säkerställ att du har do_bootloader = Yes i den. På det viset kommer uppstartshanteraren alltid att köras efter en uppgradering av kärnan. Skulle några problem uppstår när du kör lilo kontrollera de     symboliska länkarna i / till vmlinuz och initrd samt att innehållet i /etc/lilo.conf inte avviker från detta. Om du glömmer att köra lilo innan omstart av systemet eller om systemet startas om av misstag innan du gjort detta manuellt kan     det innebära att systemet inte kan startas normalt. Isätllet för den vanliga lilo-bilden kommer endast LI visas när systemet ska startas^[5]. Se även Avsnitt 4.1.3, ”Förbered för återställning” för mer information om att återhämta sig från detta. 4.8. Systemets uppstart stannar vid Väntar på rotfilsystem Procedur för att återhämta sig från att /dev/hda blev /dev/sda     Några användare har rapporterat att en uppgradering kan innebära     att kärnan inte hittar systemets rotpartition efter att systemet startats om. I sådana fall kommer systemet att stanna med följande meddelande:     Väntar på rotfilsystem... (engelska: Waiting for root file system ...) och efter några sekunder visas ett enkelt inmatningsställe för busybox. Detta problem uppstår när kärnan introducerar en ny typ av namnskapande för IDE-enheter. IDE-enheternas namnkonvention var tidigare hda, hdb, hdc och hdd. Det nya sättet kommer att ge     samma diskar följande namn sda, sdb, sdc och sdd. Problemet härstammar från att uppgraderingen inte skapar en ny /boot/grub/ menu.lst som tar de nya namnen i beaktan. Vid uppstarten kommer Grub att skicka en rotpartition till kärnan som kärnan inte kan hitta. Har du drabbats av detta problem efter uppgraderingen, läs i     Avsnitt 4.8.2, ”För att återhämta sig från problemet efter uppgraderingen”. För att undvika detta problem före uppgradering läs vidare nedan. 4.8.1. Att undvika problemet före uppgradering Problemet kan undvikas helt genom att använda en idetitet för rotfilsystemet som inte förändras mellan olika uppstarter. Det     finns två möjliga metoder för att uppnå detta. Att sätta ettiketter på filsystem eller genom att använda ett filsystems universella unika identitet (UUID). Dessa metoder har funnits i Debian sedan utgåvan ”etch”. Metoderna har fördelar och nackdelar. Etikett-metoden är mer läsbar men det kan finnas problem med den om ett annat filsystem     på din maskin har samma ettikett. UUID-metoden är fulare men att det skulle skapas två filsystem med samma UUID är mycket osannolikt. I exemplet nedan antas att rotfilsystemet finns på /dev/hda6. Vi     antar dessutom att systemet har en fungernade udev-installation och ett ext2- eller ext3-filsystem. För att använda ettikettmetoden: 1. Sätt ettikett på filsystemet (namnet måste vara < 16 tecken) genom att köra följande kommando: e2label /dev/hda6 rootfilesys 2. Redigera /boot/grub/menu.lst och ändra följande rad: # kopt=root=/dev/hda6 ro till # kopt=root=LABEL=rootfilesys ro ┌─────────────────────────────────────────────────────┐ │Notera │     │ │ │Ta inte bort # i början på raden, den måste vara där.│ └─────────────────────────────────────────────────────┘ 3. Uppdatera kernel-raderna i menu.lst genom att köra kommandot update-grub. 4. Redigera /etc/fstab och ändra raden som monterar /-partition, ex: /dev/hda6 / ext3 defaults,errors=remount-ro 0 1 till LABEL=rootfilesys / ext3 defaults,errors=remount-ro 0 1 Förändringen som spelar roll finns i första kolumnen, du behöver inte ändra de övriga kolumnerna på denna rad. För att använda UUID-metoden: 1. Find out the universally unique identifier of your filesystem by issuing: ls -l /dev/disk/by-uuid | grep hda6. You can also use vol_id --uuid /dev/hda6 (in etch) or blkid /dev/hda6 (if already upgraded to lenny). Din rad bör se ut ungefär så här: lrwxrwxrwx 1 root root 24 2009-01-30 08:16 d0dfcc8a-417a-41e3-ad2e-9736317f2d8a -> ../../hda6 UUID är namnet på den symboliska länk som pekar på /dev/hda6 exempelvis: d0dfcc8a-417a-41e3-ad2e-9736317f2d8a. ┌─────────────────────────────────────────────────────┐ │Notera │ │ │ │Ditt filsystem kommer ha en annan UUID som sträng. │ └─────────────────────────────────────────────────────┘ 2. Redigera /boot/grub/menu.lst och ändra följande rad: # kopt=root=/dev/hda6 ro     till # kopt=root=UUID=d0dfcc8a-417a-41e3-ad2e-9736317f2d8 ro ┌─────────────────────────────────────────────────────┐ │Notera │ │ │ │Ta inte bort # i början på raden, den måste vara där.│ └─────────────────────────────────────────────────────┘ 3. Uppdatera kernel-raderna i menu.lst genom att köra kommandot update-grub. 4. Redigera /etc/fstab och ändra raden som monterar /-partition, ex: /dev/hda6 / ext3 defaults,errors=remount-ro 0 1 till UUID=d0dfcc8a-417a-41e3-ad2e-9736317f2d8 / ext3 defaults,errors=remount-ro 0 1 Förändringen som spelar roll finns i första kolumnen, du behöver inte ändra de övriga kolumnerna på denna rad. 4.8.2. För att återhämta sig från problemet efter uppgraderingen 4.8.2.1. Lösning 1 Detta fungerar om Grub visar sin grafiska meny där du kan välja vilket alternativ som ska startas. Om denna meny inte visas     försök trycka Esc-tangenten innan kärnan startar för att visa menyn. Om du inte kan visa menyn försök med Avsnitt 4.8.2.2, ”Lösning 2” eller Avsnitt 4.8.2.3, ”Lösning 3”. 1. I Grub-menyn, markera alternativet du vill använda för att starta systemet. tryck e-tangenten för att redigera alternativet. Du kommer nu se något liknande detta: root (hd0,0) kernel /vmlinuz-2.6.26-1-686 root=/dev/hda6 ro initrd /initrd.img-2.6.26-1-686 2. Markera raden kernel /vmlinuz-2.6.26-1-686 root=/dev/hda6 ro     tryck e-tangenten och ersätt hdX med sdX (där X är bokstäverna a, b, c eller d beroende på ditt system). I vårt exempel blir raden: kernel /vmlinuz-2.6.26-1-686 root=/dev/sda6 ro Tryck sedan vagnretur för att spara ändringen. Om andra rader visar hdX uppdatera dessa också. Ändra inte delen som ser ut ungefär så här root (hd0,0). När alla ändringar är klara tryck b-tangenten så bör systemet starta som vanligt. 3. När ditt system har starta upp behöver detta problemet lösas permanent. Hoppa till Avsnitt 4.8.1, ”Att undvika problemet före uppgradering” och använd en av metoderna. 4.8.2.2. Lösning 2 Starta systemet på ett Debian GNU/Linux-installationsmedia (cd/ dvd), ange rescue vid inmatningsstället för att starta återhämtningsläget. Välj språk, plats, tangentbordsupplägg och låt systemet försöka ställa in nätverket (det spelar ingen roll om det lyckas eller ej). Strax ska du ange vilken partition som     ska användas som rotfilsystem. Alternativen bör se ut ungefär så här: /dev/ide/host0/bus0/target0/lun0/part1 /dev/ide/host0/bus0/target0/lun0/part2 /dev/ide/host0/bus0/target0/lun0/part5 /dev/ide/host0/bus0/target0/lun0/part6 Om du vet vilken partition som är ditt rotfilsystem väljer du detta. Om du inte vet välj den första, systemet kommer tala om att det är ett ickefungerande rotfilsystem om partitionen inte     kan användas, fortsätt att prova med nästa och så vidare. Att prova sig fram så här ska inte vara någon fara, har du bara ett rotfilsystem installerat bör det vara ganska enkelt att hitta det. Har du flera system installerade på dina diskar är det bättre att veta exakt vilken partition som är rätt. När du väl har valt rätt partition får du välja mellan ett antal     alternativ. Välj alternativet att starta ett skal på den valda partitionen, kan detta inte utföras prova med en annan partition. Nu bör du ha skaltillgång som rotanvändaren på ditt rotfilsystem monterat på /target. Du behöver ha tillgång till innehållet i katalogerna /boot, /sbin och /usr på din hårddisk, dessa bör     finnas i sökvägarna /target/boot, /target/sbin och /target/usr. Om dessa kataloger måste monteras från andra partitioner så ska du göra det först. (Konsultera /etc/fstab om du inte vet vilka partitioner som ska monteras). Hoppa till Avsnitt 4.8.1, ”Att undvika problemet före uppgradering” och genomför en av metoderna för att permanent laga     felet. Ange sedan exit för att lämna återhämtningsskalet och välj omstart (reboot på engelska) för att starta om systemet som vanligt (glöm inte att avlägsna det startbara mediet). 4.8.2.3. Lösning 3 1. Starta systemet från en cd-skiva med ett körbart system, exempelvis Debian Live, Knoppix eller Ubuntu Live. 2. Montera partitionen där katalogen /boot finns. Om du inte vet vilken det är kan du använda kommandot dmesg för att se om din disk kallas hda, hdb, hdc, hdd eller sda, sdb, sdc, sdd. När du har kommit fram till vilken disk du ska använda, exempelvis sdb, kör följande kommando för att visa partitionstabellen och hitta rätt partition: fdisk -l /dev/sdb 3. Så länge du har monterat rätt partition i /mnt och att den partitionen innehåller katalogen /boot med rätt innehåll så ska du redigera filen /mnt/boot/grub/menu.lst. Hitta avsnittet som liknar följande: ## ## End Default Options ## title Debian GNU/Linux, kernel 2.6.26-1-686 root (hd0,0)     kernel /vmlinuz-2.6.26-1-686 root=/dev/hda6 ro initrd /initrd.img-2.6.26-1-686 title Debian GNU/Linux, kernel 2.6.26-1-686 (single-user mode) root (hd0,0) kernel /vmlinuz-2.6.26-1-686 root=/dev/hda6 ro single initrd /initrd.img-2.6.26-1-686 ### END DEBIAN AUTOMAGIC KERNELS LIST och ersätt alla hda, hdb, hdc och hdd med sda, sdb, sdc respektive sdd. Ersätt inte rader som liknar: root (hd0,0) 4. Starta om systemet, ta ut den körbara cd-skivan så startar ditt system som det ska. 5. När systemet har startat genomför du en av metodena som beskrivs i Avsnitt 4.8.1, ”Att undvika problemet före uppgradering” för att laga felet permanent. 4.9. Förberedelse inför nästa utgåva     Efter uppgraderingen finns det flera saker som du kan göra för att förbereda inför nästa utgåva. ● Om den nya kärnavbildens metapaket drogs in som ett beroende till den gamla, kommer det att markeras som automatiskt installerat, vilket bör korrigeras:     # aptitude unmarkauto $(dpkg-query -W 'linux-image-2.6-*' | cut -f1) ● Ta bort föråldrade och oanvända paket som beskrivs i Avsnitt 4.10, ”Föråldrade paket”. Du bör granska vilka konfigurationsfiler som de använder och överväga att avinstallera paketen fullständigt för att ta bort deras konfigurationsfiler 4.10. Föråldrade paket lenny introducerar tusentals nya paket men pensionerar och utelämnar mer än två tusen gamla paket som fanns i etch. Det tillhandahålls inget uppgraderingssätt för dessa föråldrade paket. Ingenting hindrar dig från att fortsätta att använda ett     föråldrat paket om så önskas men Debian-projektet kommer vanligtvis att sluta ge säkerhetsstöd för dessa ett år efter utgivningen av lenny^[6] och kommer normalt sett inte att tillhandahålla annat stöd under den tiden. Att ersätta dem med tillgängliga alternativ, om det finns några, rekommenderas. Det finns många anledningar till varför paket kan ha tagits bort från distributionen: de underhålls inte längre av upphovsmännen; det finns inte längre någon Debian-utvecklare som är intresserad     i att underhålla paketen; funktionaliteten de tillhandahåller har ersatts av en annan programvara (eller en ny version); eller så anses de inte längre vara lämpliga för lenny på grund av fel i dem. I det senare fallet kan paket fortfarande finnas i ”unstable”-distributionen. Att identifiera vilka paket på ett uppdaterat system som är ”föråldrade” är enkelt eftersom pakethanteringsvertygen markerar     dem så. Om du använder aptitude, kommer du att se en lista över dessa paket under ”Föråldrade och lokalt skapade paket”. dselect tillhandahåller en liknande sektion men listan som visas kan skilja sig. Om du har använt aptitude för att manuellt installera paket i etch kommer den att hålla kontroll på de paket som du manuellt installerat och kan markera de paket som själva har hämtats in     via beroenden, vilka inte längre behövs om ett paket har tagits bort. Aptitude, till skillnad från deborphan, kommer inte markera de manuellt installerade paketen som föråldrade, i motsats till de som blev automatiskt installerade genom beroenden. Det finns ytterligare verktyg som du kan använda för att hitta föråldrade paket, såsom deborphan, debfoster eller cruft. deborphan rekommenderas starkt, även om det endast kommer (i standardläget) rapportera om föråldrade bibliotek: paket i sektionerna ”libs” eller ”oldlibs” som inte används av några     andra paket. Ta inte helt blint bort de paket som dessa verktyg presenterar, speciellt om du använder aggressiva ickestandardalternativ som är benägna att producera felaktigheter. Det rekommenderas starkt att du manuellt granskar paketen som föreslås för borttagning (alltså deras innehåll, storlek och beskrivning) innan du tar bort dem. Debian Bug Tracking System (http://bugs.debian.org/) tillhandahåller ofta ytterligare information om varför paketet     blev borttaget. Du bör granska både de arkiverade felrapporterna för själva paketet och de arkiverade felrapporterna för pseudopaketet på ftp.debian.org (http://bugs.debian.org/cgi-bin/ pkgreport.cgi?pkg=ftp.debian.org&archive=yes) . The list of obsolete packages includes: ● apache (1.x), ersätts av apache2 ● bind (8), successor is bind9     ● php4, successor is php5 ● postgresql-7.4, successor is postgresql-8.1 ● exim (3), successor is exim4 4.10.1. Dummy-paket Vissa paket från etch har delats upp i flera paket i lenny, ofta för att förbättra systemunderhållet. För att göra uppgraderingssättet enklare i sådana fall, tillhandahåller lenny     ofta så kallade ”dummy”-paket: tomma paket som har samma namn som det gamla paketet i etch med beroenden som gör att de nya paketen blir installerade. Dessa ”dummy”-paket anses som föråldrade paket efter uppgraderingen och kan med säkerhet tas bort. Beskrivningarna för de flesta (men inte alla) dummy-paket indikerar deras syfte. Paketbeskrivningar för dummy-paket är inte enhetliga, dock kan deborphan med flaggan --guess vara användbar     för att identifiera dem på ditt system. Observera att vissa dummy-paket inte är tänkta att tas bort efter en uppgradering men används istället för att hålla kontroll på den för närvarande tillgängliga versionen av ett program över tid. ━━━━━━━━━━━━━━     ^[2] Den här funktionen kan inaktiveras genom att lägga till parametern panic=0 till dina uppstartparametrar. ^[3] Debians pakethanteringssystem tillåter vanligtvis inte att     ett paket tar bort eller ersätta en fil som ägs av ett annat paket såvida det inte har definierats att ersätta det paketet. ^[4] Reglerna där genereras automatiskt av skriptet /etc/udev/ rules.d/75_persistent-net-generator.rules för att få statiska     namn för nätverksgränssnitten. Ta bort den här symboliska länken för att inaktivera den statiska enhetsnamngivningen för nätverkskort genom udev. ^[5] För mer information om lilos felkoder i uppstarten se The     Linux Bootdisk HOWTO (http://tldp.org/HOWTO/Bootdisk-HOWTO/ a1483.html) . ^[6] Eller så länge som ingen annan utgivning sker i den     tidsperioden. Normalt sett stöds endast två stabila utgåvor åt gången. Kapitel 5. Problemområden att känna till för utgåvan lenny 5.1. Potentiella problem Ibland innebär förändringar att oväntade sidoeffekter uppstår och i vissa fall skapas nya fel. Här dokumenterar vi problem som vi     känner till. Vänligen läs ävan erratan, dokumentationen för aktuellt paket, felrapporter och annan information som nämns i Avsnitt 6.1, ”Ytterligare läsning”. 5.1.1. Problem med enheter på grund av udev Trots att udev testats noga och mycket kan du uppleva mindre     problem med några enheter. Det vanligaste felet är ändrade rättigheter och/eller äganderätten på en enhet. I vissa fall kan en enhet inte skapas (ex. /dev/video och /dev/radio).     udev tillhandahåller mekanismer för att åtgärda dessa problem. Läs mer i udev(8) och /etc/udev. 5.1.2. Vissa applikationer fungerar inte längre med kärna 2.4 Vissa applikationer i lenny fungerar inte längre med kärna 2.4, exempelvis för att de kräver stöd för epoll() vilket inte finns i     kärna 2.4. Dessa applikationer kan inte köras alls eller fungerar inte som de ska förrens systemet startas om med en 2.6-baserad kärna.     Ett exempel på detta är HTTP-proxyn squid. 5.1.3. Vissa nätverksplatser kan inte anslutas till via TCP I och med 2.6.17 använder Linux fönsterstorleken i TCP aggressivt enligt RFC 1323. Vissa servrar är felaktigt inställda och ber om     felaktiga fönsterstorlekar. Läs mer i felrapporterna 381262 (http://bugs.debian.org/381262) , 395066 (http://bugs.debian.org/ 395066) och 401435 (http://bugs.debian.org/401435) . Det finns vanligen två vägar runt dessa problem; ändra den största tillåtna fönsterstorleken i TCP till ett mindre värde     (rekomenderat) eller stäng av TCP:s föränderliga fönsterstorlek helt och hållet (detta fasas ut och ska inte användas). Exempel finns i debian-installer errata (http://www.debian.org/devel/ debian-installer/errata) . 5.1.4. Automatisk avstängning slutar fungera På en del äldre system kan inte kommandot shutdown -h stänga av systemet längre (systemet stannar bara). Detta händer på grund av     att APM måste användas på dessa system. Genom att lägga till acpi =off apm=power_off i kärnans kommandorad i inställningarna för grub eller lilo ska lösa detta problem. Läs mer i felrapport 390547 (http://bugs.debian.org/390547) . 5.1.5. Asynkron initiering av nätverksinstallation kan orsaka oförutsett beteende På system som använder udev för att ladda drivrutiner för nätverksgränssnitt är det möjligt att den asynkrona naturen för udev medför att nätverksdrivrutinen inte laddas före /etc/init.d/     networking utförs vid systemets uppstart. Inte ens genom att lägga till allow-hotplug till /etc/network/interfaces (tillsammans med auto) kan säkerställa att nätverksgränssnittet är aktiverat innan det börjar användas i uppstartssekvensen och detta kan i sin tur påverka resten av uppstarten. 5.1.6. Problem med att använda WPA-säkrade trådlösa nätverk     I etch var paketet wpasupplicant installerat som en systemservice     med inställningarna lagrade i /etc/default/wpasupplicant och med användarspecifika inställningar lagrade i /etc/ wpasupplicant.conf. I lenny har /etc/init.d/wpasupplicant försvunnit och Debianpaketet är numera integrerat med /etc/network/interfaces i     enlighet med hur andra paket, som exempelvis wireless-tools, fungerar. Detta innebär att wpasupplicant inte längre tillhandahåller en systemservice. För information om hur inställningar för wpasupplicant görs läs mer i /usr/share/doc/wpasupplicant/README.modes.gz som ger     exemepel på olika /etc/network/interfaces. Uppdaterad information om användning av paketet wpasupplicant i Debian kan hittas på Debian wikin (http://wiki.debian.org/WPA) . 5.1.7. Problem med filnamn med tecken utanför ASCII-tabellen Montering av filsystemen vfat, ntfs eller iso9660 som innehåller filnamn med tecken utanför ASCII-tabellen leder till att fel uppstår när dessa filer ska användas, om alternativet utf8 inte     används. Följande felmeddelande kan vara en varningsklocka ”Felaktig eller ickekomplett multibyte eller brett tecken”. En lösning är att använda monteringsalternativet defaults.utf8 för filsystemen vfat, ntfs och iso9660 om de innehåller filnamn med tecken utanför ASCII-tabellen.     OBS! Linuxkärnan har inte stöd för skiftlägesokänslighet vid filnamnshantering för vfat om alternativet utf8 används. 5.1.8. Ljudet slutar fungera I vissa, ovanliga, fall kan det hända att ljudet slutar fungera efter en uppgradering. Om detta händer ska du gå igenom kontrolllistan för ALSA: ● kör alsaconf som root-användare, ● lägg till din användre till gruppen audio, ● använd alsamixer och kontrollera så att alla ljudkanaler är aktiverade och volymen inte står på noll, ● kontrollera så att arts och esound är avstängda,     ● kontrollera så att inga OSS-modulen inte är inlästa, ● kontrollera så att högtalarna faktiskt är igång samt ● klargör att cat /dev/urandom > /dev/audio or the command speaker-test fungerar för root. 5.2. NFS-monteringar hanteras av nfs-common I och med util-linux version 2.13 hanteras NFS-monteringar inte längre av util-linux självt, det sköter nfs-common. Då inte alla system har nytta av att kunna montera NFS-utdelningar och för att undvika standardinstallation av portmapper är paketet util-linux bara inställt på att föreslå paketet nfs-common. Om du behöver     kunna montera NFS-utdelningar måste du säkerställa att paketet nfs-common är isntallerat på ditt system. Förinstallationsskriptet för mount-paketet kontrollerar om NFS-monteringar existerar och avbryter om /usr/sbin/mount.nfs från nfs-common inte existerar eller om nfs-common inte är uppdaterat. Antingen uppgraderar du nfs-common eller så avmonterar du alla NFS-monteringar före uppgraderingen av mount. 5.3. Förändringar i rumänskt (ro) tangentbordsupplägg På grund av uppgraderingar i xkb-data version 1.3 i lenny är standard upplägget för rumänska (ro) tangentbord att șț skrivs ut korrekt (med komma under) istället för şţ (med cedilj under).     Vissa varianter har dessutom fått nya namn, även om de gamla namnen fungerar uppmanas användare att redigera sin /etc/X11/ xorg.conf. Mer information och möjliga sidoeffekter på grund av denna förändringen finns beskrivna på wikin (endast på rumänska) (http://wiki.debian.org/L10N/Romanian/Lenny/Notes) . 5.4. Uppgradera apache2     Standardinställningarna i apache2 är något uppdaterade och kan behöva vissa manuella justeringar. De viktigaste är: NameVirtualHost * har ändrats till NameVirtualHost *:80. Om du     har lagt till flera namnbaserade virtuella värdar måste du ändra till vid samtliga. Användaren, grupp och sökvägen till PidFile anges numera i /etc/ apache2/envvars. Om du har ändrat dessa inställningar från     standardvädena måste dessa ändras i den filen. Det innebär dessutom att man inte längre kan starta apache2 med apache2 -k start, du måste använda /etc/init.d/apache2 eller apache2ctl. Hjälpprogrammet suexec som behövs för mod_suexec levereras numera     som ett separat paket, apache2-suexec, detta installeras inte i standardutförandet.     Modulspecifika inställningar har flyttats från /etc/apache2/ apache2.conf till /etc/apache2/mods-available/*.conf. Läs mer om specifika detaljer i /usr/share/doc/apache2.2-common/     NEWS.Debian.gz och /usr/share/doc/apache2.2-common/ README.Debian.gz. 5.5. NIS och nätverkshanteraren         ypbind-versionen som finns i nis för lenny innehåller stöd för nätverkshanteraren. Detta stöd medför att ypbind avaktiverar NIS-klient-funktioner när nätverkshanteraren anger att datorn är     nedkopplad från nätet. I och med att nätverkshanteraren ibland anger att datorn inte är uppkopplad när nätet inte används bör NIS-användare med NIS-klientsystem kontrollera att stödet för nätverkshanteraren är avaktiverat i systemet. Detta kan göras antingen genom att avinstallera paketet     network-manager eller genom att redigera /etc/default/nis för att lägga till -no-dbus till YPBINDARGS.     Användningen av -no-dbus är standard för nya installationer av Debian men var inte standardinställning i tidigare utgåvor. 5.6. Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter Mozillaprogrammen firefox, thunderbird och sunbird (i Debian modifierade och omdöpta till iceweasel, icedove respektive iceowl ) är viktiga verktyg för många användare. Tyvärr är utvecklarens säkerhetspolicy att uppmuntra användarna att uppgradera till nya versioner från utgivaren, detta står i konflikt till Debians policy om att inte skicka stora funktionella förändringar som     säkerhetsuppdateringar. Vi kan inte förutse det idag men under livscykeln för lenny kan Debians säkerhetsgrupp ställas inför faktumet att det är omöjligt att tillhandahålla Mozillas produkter på ett säkert sätt och därmed måste säkerhetsstödet för dessa avslutas. Du måste överväga detta när du börjar använda Mozillaprodukter och överväga alternativen som finns i Debian om faktumet att säkerhetsstödet försvinner är ett problem för dig. iceape, den omdöpta och något modifierade versionen av     Internetsviten seamonkey har tagits bort från lenny (med undantag för några få bibliotekpaket). 5.7. Security status of OCS Inventory and SQL-Ledger The webservice packages ocsinventory-server and sql-ledger are included in the lenny release but have special security requirements that users should be aware of before deploying them. These two webservices are designed for deployment only behind an     authenticated HTTP zone and should never be made available to untrusted users; and therefore they receive only limited security support from the Debian security team. Users should therefore take particular care when evaluating who to grant access to these services. 5.8. KDE skrivbordet Det har inte gjorts några stora förändringar i skrivbordsmiljön KDE sedan versionen som följde med etch. Lenny innehåller en serviceutgåva som bland annat uppdaterar översättningar och vissa delar av KDE 3.5. Utgåvan är en blandning mellan KDE 3.5.9 och     KDE 3.5.10. Några moduler är märkta 3.5.9 men har fått särskilda uppdateringar för att stämma överrens med förändrinar till 3.5.10. Allt som allt kan man säga att lenny innehåller KDE 3.5.10 bortsett från förändringarna i kicker i kdebase samt några fellagningar i kdepim.     Lenny kommer vara den sista stabila utgåvan med KDE3-miljön. 5.9. Stöd och ändringar i Gnome-skrivbordet Det har skett många förändringar i skrivbordsmiljön Gnome sedan versionen som följde med etch fram till den version som följer md     lenny, närmare information om detta finns i Kommentarer till utgåvan GNOME 2.22 (http://library.gnome.org/misc/release-notes/ 2.22/index.html.sv) . 5.10. Inget stöd för Unicode i emacs21*     Emacs21 and emacs21-nox are not configured to use Unicode by     default. For more information and a workaround please see bug # 419490 (http://bugs.debian.org/419490) . Consider switching to emacs22, emacs22-gtk, or emacs22-nox. 5.11. slurpd/replica kommer inte längre att fungera OpenLDAP har inte längre stöd för LDAP-replikering via servicen slurp i och med version 2.4.7. Existerande installationer måste     ställas om för att använda LDAP Sync Replication engine (syncrepl). Utförliga instruktioner finn på http:// www.openldap.org/doc/admin24/replication.html (http:// www.openldap.org/doc/admin24/replication.html) . 5.12. Skrivbordet visar inte helskärmsläge drivrutinen för Intel Mobile GM965 kan felaktigt upptäcka en VGA-utdata och ställa in storleken till ett lägre värde för att kompensera för detta. Symptomet av felet är att fönsterhanteraren bara kommer att vissa en mycket liten fel av skärmen. Man kan tvinga fram rätt beteende genom attlägga till följande rader i / etc/X11/xorg.conf.     Section "Monitor" Identifier "VGA" Option "Ignore" "true" EndSection Please refer to the bug #496169 (http://bugs.debian.org/496169) for more informations. 5.13. Problem med DHCP-överlämning vid fel     När serverpar med en DHCP-tjänst körs måste namnen vara konsekventa annars kommer DHCP att krascha. Please see bug #513506 (http://bugs.debian.org/513506) and https:     //lists.isc.org/pipermail/dhcp-users/2007-September/004538.html (https://lists.isc.org/pipermail/dhcp-users/2007-September/ 004538.html) for more information. 5.14. VServer Disk Limit     To use the disk limit feature of vserver in lenny, you should use the mount option tag (instead of tagxid in etch). You should manually update /etc/fstab and/or any script which     uses tagxid. Otherwise, the partition will not be mounted and thus the vservers will not start. Kapitel 6. Mer information om Debian GNU/Linux 6.1. Ytterligare läsning Förutom dessa kommentarer till utgåvan och installationsguiden finns ytterligare dokumentation för Debian GNU/Linux tillgänglig från Debian Documentation Project (DDP), som har som mål att skapa högkvalitativ dokumentation för Debian-användare och     utvecklare. Dokumentation som till exempel Debian Reference, Debian New Maintainers Guide, och Debian FAQ finns tillgängliga tillsammans med många andra dokument. För fullständiga detaljer om tillgängliga resurser, se webbplatsen för DDP (http:// www.debian.org/doc/ddp) . Dokumentation för individuella paket installeras i /usr/share/doc     /paket. Den kan inkludera information om upphövsrätt, Debian-specifika detaljer och dokumentation från upphovsmännen. 6.2. Få hjälp Det finns många källor för hjälp, råd och stöd för Debian-användare, men dessa bör endast användas om     dokumentationen inte har hjälpt till att lösa problemet. Det här kapitlet tillhandahåller en kort introduktion till dessa, vilka kan vara till hjälp för nya Debian-användare. 6.2.1. Sändlistor De sändlistor som är mest intressanta för Debian-användarna är listan debian-user (engelsk) och andra debian-user-språk-listor (för andra språk, swedish för svenska). För information om dessa     listor och detaljer om hur man prenumererar, se http:// lists.debian.org/ (http://lists.debian.org/) . Leta i arkiven efter svar på dina frågor innan du postar en ny fråga och därmed inte bryter listetiketten. 6.2.2. Internet Relay Chat Debian har en IRC-kanal vars ändamål är att ge stöd och hjälp     till Debian-användare. Kanalen finns på IRC-nätverket OFTC. För att komma åt kanalen, peka din favorit-IRC-klient till irc.debian.org och gå in i kanalen #debian. Följ kanalens riktlinjer, respektera andra användare.     Riktlinjerna finns tillgängliga på Debians wiki (http:// wiki.debian.org/DebianIRC) .     För mer information om OFTC, besök dess webbplats (http:// www.oftc.net/) . 6.3. Rapportera fel Vi strävar mot att göra Debian GNU/Linux till ett högkvalitativt operativsystem, det betyder dock inte att paketen som vi tillhandahåller är helt felfria. I enlighet med Debians filosofi     om ”öppen utveckling” och som en tjänst till våra användare, tillhandahåller vi all information om rapporterade fel på vårt eget felhanteringssystem (BTS). BTS är bläddringsbar på http:// bugs.debian.org/ (http://bugs.debian.org/) . Om du hittar ett fel i distributionen eller i paketerad programvara som är en del av den, vänligen rapportera felet så att det kan rättas till i framtida utgåvor. Felrapportering     kräver att du har en giltig e-postadress. Vi frågar efter den så att vi kan spåra fel och utvecklarna kan kunna komma i kontakt med de som rapporterat felet om de skulle behöva ytterligare information. Du kan skicka in en felrapport med programmet reportbug eller manuellt via e-post. Du kan läsa mer om felhanteringssystemet och     hur man använder det genom att läsa referenskorten (tillgängliga i /usr/share/doc/debian om du har paketet doc-debian installerat) eller i felhanteringssystemet (http://bugs.debian.org/) . 6.4. Att bidra till Debian Du behöver inte vara en expert för att bidra till Debian. Genom att hjälpa användare med problem på de olika sändlistorna (http:/ /lists.debian.org/) för användarstöd bidrar du till gemenskapen. Identifiering (och lösning) av problem relaterade till utveckling av distributionen genom att delta i sändlistorna (http:// lists.debian.org/) för utveckling är också mycket uppskattat. För     att underhålla Debians högkvalitativa distribution ska du skicka in felrapporter (http://bugs.debian.org/) och hjälp utvecklarna att spåra upp och rätta till felen. Om du är bra på att sätta ihop ord kanske du vill bidra mer aktivt genom att hjälpa till att skriva dokumentation (http://www.debian.org/doc/ddp) eller översätta (http://www.debian.org/international/) befintlig dokumentation till ditt eget språk. Om du kan avsätta mer tid, skulle du kunna ansvara för en del av den fria programvaran i Debian. Speciellt behjälpligt är det om personer adopterar eller ansvarar för saker som folk har frågat efter om att inkluderas i Debian. Databasen Work Needing and     Prospective Packages (http://www.debian.org/devel/wnpp/) har detaljer om den här informationen. Om du har intresse av mer specifika grupper kan du finna glädje i att bidra till några av Debians underprojekt vilka inkluderar porteringar till specifika arkitekturer, Debian Jr. (http://www.debian.org/devel/debian-jr/) och Debian Med (http://www.debian.org/devel/debian-med/) . I vilket fall som helst, om du arbetar i den fria programvarugemenskapen på något sätt, som en användare,     programmerare, författare eller översättare hjälper du redan den fria programvaran. Att bidra är belönande och roligt, såväl som att det låter dig träffa nya människor som att det ger dig den där varma känslan inom dig. Appendix A. Hantera ditt etch-system Denna bilaga innehåller information om hur du kontrollerar att du     kan installera eller uppgradera paket från etch innan du uppgraderar till lenny. Det här bör endast vara nödvändigt i specifika situationer. A.1. Uppgradering av ditt etch-system Det är inga grundläggande skillnader mot någon annan uppgradering     av etch som du gjort. Den enda skillnaden är att du först behöver se till att din paketlista fortfarande innehåller paket från etch vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. Om du uppgraderar ditt system med en Debian-spegel kommer den     automatiskt att uppgraderas till den senaste punktutgåvan av etch. A.2. Kontrollera dina källistor Om någon av raderna i din /etc/apt/sources.list refererar till     ”stable”, ”använder” du faktiskt redan lenny. Om du redan har kört apt-get update, kan du fortfarande komma tillbaka utan problem om du följer nedanstående procedur. Om du även har installerat paket från lenny, är det antagligen     inte så stor mening att installera paket från etch längre. I det fallet måste du bestämma dig för om du vill fortsätta eller inte. Det är möjligt att nedgradera paket, men det beskrivs inte här. Öppna filen /etc/apt/sources.list med din favoritredigerare (som     root) och kontrollera alla rader som börjar med deb http: eller deb ftp: efter en referens till ”stable”. Om du hittar någon, ändra stable till etch. Om du har vissa rader som börjar med deb file: måste du själv     kontrollera om platsen som de refererar till innehåller ett arkiv för etch eller lenny. Viktigt     Ändra inte några rader som börjar med deb cdrom:. Om du gör det så ogiltigförklaras raden och du måste köra apt-cdrom igen. Bli inte rädd om en ”cdrom”-källrad refererar till ”unstable”. Även om det är förvirrande så är det normalt.     Om du har gjort några ändringar, spara filen och kör     # apt-get update     för att uppdatera paketlistan. Appendix B. Bidrag till Kommentarer till utgåvan     Många har hjälpt till med Kommentarer till utgåvan, bland andra Adam Di Carlo, Andreas Barth, Andrei Popescu, Anne Bezemer, Bob Hilliard, Charles Plessy, Christian Perrier, Daniel Baumann, Eddy Petrișor, Emmanuel Kasper, Esko Arajärvi, Frans Pop, Giovanni Rapagnani, Gordon Farquharson, Javier Fernández-Sanguino Peña,     Jens Seidel, Jonas Meurer, Josip Rodin, Justin B Rye, LaMont Jones, Luk Claes, Martin Michlmayr, Michael Biebl, Moritz Mühlenhoff, Noah Meyerhans, Noritada Kobayashi, Osamu Aoki, Peter Green, Rob Bradford, Samuel Thibault, Simon Bienlein, Simon Paillard, Stefan Fritsch, Steve Langasek, Tobias Scherer, Vincent McIntyre, och W. Martin Borgert.     Detta dokment har översatts till många språk. Ett stort tack till alla översättare!     Svensk översättning av Martin Bagge och Daniel Nylander Appendix C. Till minne av Thiemo Seufer     Debianprojeketet har förlorat en aktiv medlem. Thiemo Seufer omkom i en tragisk bilolycka den 26 december 2008. Thiemo bidrog till utvecklingen av Debian på många sätt. Han var ansvarig för många paket och var huvudansvarig för Debian-porteringen till MIPS-arkitekturen. Dessutom var Thiemo     medlem av Debians utvecklingsgrupper för Linux-kärnan och Debians installerare. Hans bidrag sträckte sig dock utanför Debianprojeketet, han arbetade också med MIPS-porteringen av Linux-kärnan, MIPS-emulering i qemu och massor med mindre projekt som vi inte har plats att nämna här. Thiemos arbete, hängivenhet och breda tekniska kunskap och     förmåga att dela detta med andra kommer att saknas. Hans bidrag kommer inte att glömmas. Den höga nivån på Thiemos arbete kommer att bli svår att ta över.     För att hedra Thiemos bidrag till Debian tillägnas denna utgåva av Debian GNU/Linux 5.0 ”lenny” till honom. Index A Abiword, Vad är nytt i distributionen? Apache, Vad är nytt i distributionen? B BIND, Vad är nytt i distributionen? Blu-ray, Vad är nytt i distributionen? C CD, Vad är nytt i distributionen? Cherokee, Vad är nytt i distributionen? Courier, Vad är nytt i distributionen? D Dia, Vad är nytt i distributionen? DocBook XML, Källor för det här dokumentet DVD, Vad är nytt i distributionen? E Ekiga, Vad är nytt i distributionen? Emdebian, Emdebian 1.0 (baserad på Debian GNU/Linux lenny 5.0) Evolution, Vad är nytt i distributionen? Exim, Vad är nytt i distributionen? F Firefox, Vad är nytt i distributionen? G Gaim, Vad är nytt i distributionen? GCC, Vad är nytt i distributionen? GIMP, Vad är nytt i distributionen? GNOME, Vad är nytt i distributionen? GNUcash, Vad är nytt i distributionen? GNUmeric, Vad är nytt i distributionen? I icedove, Vad är nytt i distributionen? IcedTea, Java, nu i Debian iceweasel, Vad är nytt i distributionen? J Java, Java, nu i Debian K KDE, Vad är nytt i distributionen? KOffice, Vad är nytt i distributionen? L LILO, Tidsproblem vid uppstart Linux Standards Base, Vad är nytt i distributionen? LXDE, Vad är nytt i distributionen? M Microsoft Windows, Stora ändringar Mozilla, Vad är nytt i distributionen?, Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter MySQL, Vad är nytt i distributionen? N Network Manager, NIS och nätverkshanteraren NIS, NIS och nätverkshanteraren O OCS Inventory, Security status of OCS Inventory and SQL-Ledger OpenJDK, Java, nu i Debian OpenOffice.org, Vad är nytt i distributionen? OpenSSH, Vad är nytt i distributionen? OpenVZ, Ändringar i paketering av kärnan P packages apache, Föråldrade paket apache2, Föråldrade paket apache2-suexec, Uppgradera apache2 apt, Bidra med uppgraderingsrapporter, Förbered källor för APT, Lägg till APT-källor på Internet, Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen, Uppgradera apt och/eller aptitude först, Använda aptitudes lista över automatiskt installerade paket i apt Apt, Förbered källor för APT aptitude, Pakethantering, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen, Uppgradera apt och/eller aptitude först, Använda aptitudes lista över automatiskt installerade paket i apt Aptitude, Använda aptitudes lista över automatiskt installerade paket i apt base-config, Minimal systemuppgradering bind, Föråldrade paket bind9, Föråldrade paket dblatex, Källor för det här dokumentet debian-goodies, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen doc-debian, Rapportera fel docbook-xsl, Källor för det här dokumentet eeepc-acpi-scripts, Netbook-stöd emacs22, Inget stöd för Unicode i emacs21* emacs22-gtk, Inget stöd för Unicode i emacs21* emacs22-nox, Inget stöd för Unicode i emacs21* exim, Föråldrade paket exim4, Föråldrade paket firefox, Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter glibc, Kontrollera att du har korrekt kärna grub, Automatisk avstängning slutar fungera hotplug, Minimal systemuppgradering iceape, Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter icedove, Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter icedoveicedove, Vad är nytt i distributionen? iceowl, Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter iceweasel, Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter iceweaseliceweasel, Vad är nytt i distributionen? initramfs-tools, Felsökningsskal under uppstart med hjälp av initrd, Uppgradering av kärna och relaterade paket, Ny ordning för enhetsnumrering, Tidsproblem vid uppstart kernel-package, Installera metapaketet för kärnan libc6, Uppgradera apt och/eller aptitude först lilo, Kör lilo igen, Automatisk avstängning slutar fungera linux-image-*, Uppgradering av kärna och relaterade paket linux-image-2.6-686, Installera metapaketet för kärnan localepurge, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen locales, Uppgradera apt och/eller aptitude först lxde, Netbook-stöd mount, NFS-monteringar hanteras av nfs-common netkit-inetd, Minimal systemuppgradering network-manager, NIS och nätverkshanteraren nfs-common, NFS-monteringar hanteras av nfs-common nis, NIS och nätverkshanteraren ocsinventory-server, Security status of OCS Inventory and SQL-Ledger php4, Föråldrade paket php5, Föråldrade paket popularity-contest, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen postgresql-7.4, Föråldrade paket postgresql-8.1, Föråldrade paket python2.3, Minimal systemuppgradering release-notes, Rapportera fel i det här dokumentet rsyslog, Systemförbättringar seamonkey, Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter sql-ledger, Security status of OCS Inventory and SQL-Ledger squid, Vissa applikationer fungerar inte längre med kärna 2.4 sunbird, Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter sysklogd, Systemförbättringar thunderbird, Säkerhetsstatus för Mozillaprodukter udev, Uppgradering av kärna och relaterade paket, Ny ordning för enhetsnumrering, Tidsproblem vid uppstart, Problem med enheter på grund av udev, Asynkron initiering av nätverksinstallation kan orsaka oförutsett beteende upgrade-reports, Bidra med uppgraderingsrapporter util-linux, NFS-monteringar hanteras av nfs-common wireless-tools, Problem med att använda WPA-säkrade trådlösa nätverk wpasupplicant, Problem med att använda WPA-säkrade trådlösa nätverk xfree86-common, Minimal systemuppgradering xkb-data, Förändringar i rumänskt (ro) tangentbordsupplägg xlibs, Minimal systemuppgradering xmlroff, Källor för det här dokumentet xserver-common, Minimal systemuppgradering xsltproc, Källor för det här dokumentet PHP, Vad är nytt i distributionen? Pidgin, Vad är nytt i distributionen? Postfix, Vad är nytt i distributionen? PostgreSQL, Vad är nytt i distributionen? S SELinux, Systemförbättringar SQL-Ledger, Security status of OCS Inventory and SQL-Ledger synnedsättning, Stora ändringar T Thunderbird, Vad är nytt i distributionen? Tomcat, Vad är nytt i distributionen? U Unicode, Inget stöd för Unicode i emacs21* V virtualization, Ändringar i paketering av kärnan VServer, Ändringar i paketering av kärnan W WPA, Problem med att använda WPA-säkrade trådlösa nätverk X Xfce, Vad är nytt i distributionen? Gloslista ACPI Advanced Configuration and Power Interface ALSA Advanced Linux Sound Architecture APM Advanced Power Management cd Compact Disc cd-rom Compact Disc Read Only Memory DHCP Dynamic Host Configuration Protocol DNS Domain Name System dvd Digital Versatile Disc GIMP GNU Image Manipulation Program GNU GNU's Not Unix GPG GNU Privacy Guard IDE Integrated Drive Electronics LDAP Lightweight Directory Access Protocol LILO LInux LOader LSB Linux Standards Base LVM Logical Volume Manager MTA Mail Transport Agent NFS Network File System NIC Network Interface Card NIS Network Information Service OSS Open Sound System RAID Redundant Array of Independent Disks RPC Remote Procedure Call SATA Serial Advanced Technology Attachment USB Universal Serial Bus UUID Universally Unique Identifier VGA Video Graphics Array WPA Wi-Fi Protected Access