Den nya Linuxkärnan tillhandahåller olika drivrutiner för några PATA- (IDE) kontrollrar. Namnen på en del hårddiskar, cd-rom- och kasettenheter kan ändras.

Det är numera rekommenderat att identifiera diskenheter i konfigurationsfiler med etikett eller UUID (unik identifierare) hellre än enhetsnamn, detta fungerar både med nya och gamla kärnversioner. Vid uppgradering till squeeze version av Debians kärnpaket kommer paketet linux-base erbjuda att lösa denna konvertering för dig i konfigurationsfilerna för de flesta filsystemsrelaterade paket på systemet, inklusive olika uppstartshanterare i Debian. Om du väljer att inte uppdatera systeminställningarna automatiskt eller om du inte använder Debians kärnpaket måste du uppdatera enheternas ID själv före nästa omstart av systemet för att säkerställa att systemet fortsätter att vara startbart.

Följande gäller bara användare som vill låta uppstartshanteraren grub-pc läsa in kärnan direkt från en RAID-enhet skapad med mdadm 3.x och standardvärden eller när metadataversionen explicit är satt med flaggan -e. Specifikt så inkluderar detta alla samlingar skapade under eller efter installationen av Debian squeeze. Samlingar skapade med äldre mdadm-versioner och RAID-enheter skapade med kommandoradsflaggan -e 0.9 berörs inte.

grub-pc äldre än version 1.98+20100720-1 kan inte hantera att automatiskt starta från en RAID-enhet med format 1.x metadata (nya standardformatet är 1.2). För att säkerställa att systemet är startbart tillse att grub-pc version 1.98+20100720-1 eller senare används, detta tillhandahålls av Debian squeeze. Ett ostartbart system kan räddas med Super Grub2 Disk eller grml.

Om du installerade Xen på lenny så var standardkärnan som användes av Grub legacy en som tillhandahåller Xens övervakare och dom0-stöd. Detta beteende har ändrats i och med GRUB 2 i squeeze: icke-Xen-kärnan kommer att starta som standard. Om du behöver Xen och förväntar dig detta som standard finns inställningstips på http://wiki.debian.org/Xen#Installationandconfiguration.

Uppgradering från lenny kommer inte automatiskt att installera Xen version 4.0. Du bör installera paketet xen-linux-system-2.6-xen-amd64 eller xen-linux-system-2.6-xen-686 för att försäkra dig om att Xens övervakare och rätt dom0-kärna är installerat och för att göra framtida uppgraderingar lättare.

2.6.32-kärnan för Xen i squeeze använder pvops istället för den porterade ändringen Xenlinux. Detta innebär att på squeeze kommer din domU inte att kunna använda (exempelvis) sda1 som enhet för sina hårddiskar eftersom detta schema inte är tillgängligt under pvops. Istället bör du använda (som ett likalydigt exempel) xvda1 som är kompatibelt med både gamla och nya Xen-kärnor.

Vissa Berkeley Database-filer i version 7 som skapats med libdb3 kan inte läsas av nyare libdb-versioner (läs felrapport #521860). Ett sätt att ta sig runt problemet är att läsa in filerna på nytt med db4.8_load från paketet db4.8-util.

Om du tidigare har lagt till en lokal omdirigering för /bin/sh eller modifierat symlänken för /bin/sh så att den pekar på annan mjukvara än /bin/bash kan problem uppstå under uppgraderingen av paketen dash eller bash. Observera att detta inkluderar ändringar utförda av andra paket (exempelvis mksh) för att de ska bli systemets standardskal genom att ta över /bin/sh.

Om du råkar ut för sådana problem ska du ta bort den lokala omdirigeringen och säkerställa att symlänkarna för både /bin/sh och dess manualsida pekar på filer som tillhandahålls av bash-paketet och sedan köra dpkg-reconfigure --force dash.

    dpkg-divert --remove /bin/sh
    dpkg-divert --remove /usr/share/man/man1/sh.1.gz
    
    ln -sf bash /bin/sh
    ln -sf bash.1.gz /usr/share/man/man1/sh.1.gz
  

Standardvärdet för flaggan acpi_enforce_resources i Linuxkärnan har ändrats till strikt (”strict”). Detta kan innebära att vissa äldre drivrutiner för sensorer inte får tillgång till sensorernas hårdvara. En väg runt detta är att lägga till ”acpi_enforce_resources=lax” till kärnans kommandorad.

Skrivbordsmiljön KDE 3 stöds inte längre av Debian 6.0. Den kommer automatiskt att ersättas av den nya 4.4-serien vid uppgradering. Eftersom detta är en stor, genomgripande förändring bör användare genomföra vissa förberedelser för en så enkel uppgraderingsprocess som möjligt.

	Viktigt
	Att uppgradera samtidigt som en KDE 3-session är aktiv på systemet avråds starkt från. Annars kan processen sluta fungera under drift och det i sin tur kan leda till att data går förlorad.

Vid första inloggningen i det uppgraderade systemet kommer existerande användare att behöva gå igenom Debians KDE-uppgraderingsprocess, kallad kaboom, som kommer att ta hand om uppgraderingen av användarens personliga data och, om användaren så vill, göra en säkerhetskopia på de gamla KDE-inställningarna. För ytterligare information läs webbplatsen för Kaboom.

Även om den KDE 3-baserade skrivbordsmiljön inte längre har stöd kan användare fortfarande installera vissa KDE 3-program individuellt eftersom deras huvudbibliotek och binärer för KDE 3 (kdelibs) och Qt 3 fortfarande är tillgängliga i Debian 6.0. Hur som helst kan det innebära att vissa program inte är särskilt integrerade i den nya miljön. Dessutom kommer varken KDE 3 eller Qt 3 att ha stöd i nästa Debianutgåva så du rekommenderas starkt att flytta över till den nya mjukvaruplattformen.

Som beskrivits tidigare introducerar Debian 6.0 några nya KDE-relaterade metapaket:

Gnomes Skrivbordshanterare (GDM) är kvar på version 2.20 för system som uppgraderas från lenny. Squeeze är den sista utgåvan med stöd för den här versionen. Nyinstallerade system kommer att få GDM 2.30 istället genom paketet gdm3. På grund av att de båda versionerna inte är kompatibla med varandra kan inte uppgraderingen göras automatiskt men rekommendationen är ändå att installera paketet gdm3 efter uppgraderingen till squeeze. Detta ska göras från konsollen eller med endast en öppen Gnome-session. Kom ihåg att inställningar från GDM 2.20 inte kommer att flyttas över till den nya versionen. För vanliga skrivbordssystem bör det räcka med att installera gdm3.

Specifika rättigheter på enheter ges automatiskt till användare som är inloggade fysiskt på systemet: video- och ljudenheter, nätverksinställningar, energiinställningar och montering av enheter. Grupperna drom, floppy, audio, video, plugdev och powerdev är inte meningsfulla längre. Läs mer i dokumentationen för consolekit.

De flesta grafiska program som behöver rotprivilegier är numera beroende av PolicyKit för att uppnå detta istället för gksu. Rekommenderad metod för att ge en användare administrativa rättigheter är att lägga till henne i sudo-gruppen.

Vid uppgradering av paketet network-manager kommer gränssnitt som i /etc/network/interfaces är satta att använda DHCP utan andra flaggor att inaktiveras från filen och hanteras av NetworkManager istället. Därför kommer kommandona ifup och ifdown inte att fungera. Dessa gränssnitt kan hanteras genom att använda en framdel till NetworkManager istället, läs mer på the NetworkManager documentation (på engelska).

Å andra sidan kommer gränssnitt som i /etc/network/interfaces är satta att använda flera flaggor att ignoreras av NetworkManager. Detta gäller särskilt vissa gränssnitt för trådlös anslutning under Debians installationsprocess (se även #606268).

Xorg-videodrivrutinerna cyrix, imstt, sunbw2 och vga tillhandahålls inte längre. Användare bör byta till en allmän drivrutin, exempelvis vesa eller fbdev.

Den gamla drivrutinen via underhålls inte längre och har ersatts av drivrutinen openchrome som automatiskt kommer att användas efter uppgraderingen.

Drivrutinerna nv och radeonhd finns fortfarande att tillgå i den här utgåvan men är utfasade. Användare av dessa ska överväga att byta till nouveau respektive radeon.

Drivrutinerna calcomp, citron, digitaledge, dmc, dynapro, elo2300, fpit, hyperpen, jamstudio, magellan, microtouch, mutouch, palmax, spaceorb, summa, tek4957 och ur98 för hantering av inmatningsenheter har avvecklats och är inte inkluderade i den här utgåvan. Användare som nyttjar dessa enheter kan behöva byta till en kärndrivrutin och X-drivrutinen evdev. För många seriella enheter tillåter inputattach att de ansluts till en Linux-inmatningsenhet som känns igen av X-drvirutinen evdev.

Kärndrivrutiner för Intel (från och med i830), ATI/AMD (från original Radeon till Radeon HD 5xxx ”Evergreen”-serien) och för NVIDIA grafikchipset har nu inbyggt stöd för lägesinställning.

Stöd för äldre lägesinställningar i användarutrymmet har tagits bort i intel X-drivrutinen och detta kräver en ny kärna. Användare av alternativa kärnor ska kontrollera om deras inställningar innehåller CONFIG_DRM_I915_KMS=y.

Xorg X-servern som inkluderas i Debian /release; innehåller stöd för att byta inmatningsenhet (mus, tangentbord mm) under drift. De gamla paketen xserver-xorg-input-kbd och xserver-xorg-input-mouse har ersatts av xserver-xorg-input-evdev som kräver en kärna med flaggan CONFIG_INPUT_EVDEV aktiverad. Dessutom skiljer sig vissa nyckelkoder som denna drivrutin producerar mot de som traditionellt varit fallet. Användare som nyttjar till exempel xmodmap och xbindkeys kommer att behöva justera deras inställningar för de nya nyckelkoderna.

Traditionellt så har tangentkombinationen Ctrl+Alt+Backsteg använts för att döda X-servern. Detta tangentbordskommando är inte längre aktiverad som standard men kan återaktiveras genom att ändra inställningar i paketet keyboard-configuration. Detta görs på systemnivå. Alternativet är att använda skrivbordsmiljöns program för att ställa in tangentbordskommandon.