Kommentarer till utgåvan Debian GNU/Linux 6.0 (squeeze), Mips --------------------------------------------------------------------- The Debian Documentation Project (http://www.debian.org/doc/) Detta dokument är fri mjukvara; du kan vidaredistribuera det och/     eller modifiera det i enlighet med villkoren i Free Software Foundations GNU General Public License version 2. Detta program är distribuerat med förhoppning att det ska vara     användbart men HELT UTAN GARANTIER; inte ens underförstådd garanti om SÄLJBARHET eller att PASSA ETT SÄRSKILT SYFTE. Läs mer i GNU General Public License för djupare detaljer. Du borde ha fått en kopia av GNU General Public License     tillsammans med det här programmet; om inte, skriv till Free Software Foundation, Inc., 51 Franklin Street. Fifth Floor, Boston, MA, 02110-1301 USA. Licenstexten kan också hämtas på http://www.gnu.org/licenses/     gpl-2.0.html (http://www.gnu.org/licenses/gpl-2.0.html) och /usr/ share/common-licenses/GPL-2 på Debian GNU/Linux. Fjärde februari 2011 --------------------------------------------------------------------- Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1. Rapportera fel i det här dokumentet 1.2. Bidra med uppgraderingsrapporter 1.3. Källor för det här dokumentet 2. Vad är nytt i Debian GNU/Linux 6.0 2.1. Vad är nytt i distributionen? 2.1.1. Cd-, dvd- och bd-skivor 2.1.2. Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen 2.1.3. Pakethantering 2.1.4. Beroendebaserad uppstart 2.1.5. Enhetliga tangentbordinställningar 2.1.6. Lägesinställningar i kärnan 2.1.7. LDAP-stöd 2.1.8. Sektionen stable-updates (uppdateringar för stabil utgåva) 2.1.9. backports.org/backports.debian.org 2.2. Brett stöd för neuroradiologisk forskning 3. Installationssystem 3.1. Vad är nytt i installationssystemet? 3.1.1. Stora ändringar 3.1.2. Automatisk installation 4. Uppgraderingar från Debian 5.0 (lenny) 4.1. Förberedelse inför uppgraderingen 4.1.1. Säkerhetskopiera all data och konfigurationsinformation 4.1.2. Informera användarna i förväg 4.1.3. Förbered för att tjänster blir oåtkomliga 4.1.4. Förbered för återställning 4.1.5. Förbered en säker miljö för uppgraderingen 4.1.6. Ta bort paket i konflikt 4.2. Kontrollera systemets status 4.2.1. Kontrollera kommande åtgärder i pakethanteraren 4.2.2. Inaktivera APT-nålning 4.2.3. Kontrollera paketstatus 4.2.4. Avsnittet proposed-updates 4.2.5. Inofficiella källor och bakåtporteringar 4.3. Förbered källor för APT 4.3.1. Lägg till APT-källor på Internet 4.3.2. Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver 4.3.3. Lägg till APT-källa från cd-rom eller dvd 4.4. Uppgradering av paket 4.4.1. Spela in sessionen 4.4.2. Uppdatering av paketlistan 4.4.3. Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen 4.4.4. Minimal systemuppgradering 4.4.5. Uppgradering av kärnan och udev 4.4.6. Uppgradering av systemet 4.5. Möjliga problem under uppgraderingen 4.5.1. stöd för cryptoloop finns inte i Linuxkärnan i squeeze 4.5.2. Förväntade raderingar 4.5.3. Fel under exekvering av aptitude eller apt-get 4.5.4. Konflikter vid förberoende-loop 4.5.5. Filkonflikter 4.5.6. Inställningsförändringar 4.5.7. Flytt av sessionen till konsoll 4.5.8. Speciell hantering av specifika paket 4.6. Uppgradering av kärna och relaterade paket 4.6.1. Installera metapaketet för kärnan 4.6.2. Ny ordning för enhetsnumrering 4.6.3. Boot timing issues (waiting for root device) 4.7. Förberedelse inför nästa utgåva 4.8. Utfasade komponenter 4.9. Föråldrade paket 4.9.1. Dummy-paket 5. Problemområden att känna till för utgåvan squeeze 5.1. Potentiella problem 5.1.1. Migrering av diskdrivrutiner från IDE- till PATA-systemet 5.1.2. Förändrat metadataformat för mdadm kräver ny Grub 5.1.3. pam_userdb.so trasig med nyare libdb 5.1.4. Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh 5.1.5. Ändringar till kärnans policy för resurskonflikter 5.2. LDAP-stöd 5.3. tjänsten sieve flyttar till sin IANA-tilldelade port 5.4. Säkerhetsläget för webbläsare 5.5. KDE-skrivbordet 5.5.1. Uppgradera från KDE 3 5.5.2. Nya KDE-metapaket 5.6. Stöd och ändringar i Gnome-skrivbordet 5.6.1. GDM 2.20 och 2.30 5.6.2. Enheter och andra administrativa rättigheter 5.6.3. Interaktionen mellan network-manager och ifupdown 5.7. Ändringar i grafikstacken 5.7.1. Föråldrade Xorg-drivrutiner 5.7.2. Inställningar av kärnläge 5.7.3. Byte av inmatningsenhet under drift 5.7.4. ”zapping” X-servern 5.8. Ändring av Munins webbsökväg 5.9. Uppgraderingsinstruktioner för Shorewall 6. Mer information om Debian GNU/Linux 6.1. Ytterligare läsning 6.2. Få hjälp 6.2.1. Sändlistor 6.2.2. Internet Relay Chat 6.3. Rapportera fel 6.4. Att bidra till Debian A. Hantera ditt lenny-system före uppgraderingen A.1. Uppgradering av ditt lenny-system A.2. Kontrollera dina källistor A.3. Uppgradera äldre lokalinställningar till UTF-8 B. Bidrag till Kommentarer till utgåvan Index Gloslista Kapitel 1. Introduktion Detta dokument upplyser användarna av Debian GNU/     Linux-distributionen om större förändringar i version 6.0 (kodnamn squeeze). Dokumentet kommer att förklara hur man på ett säkert sätt     uppgraderar från utgåvan 5.0 (kodnamn lenny) till den aktuella utgåvan och informerar om kända potentiella problem som kan uppstå i den processen. Du kan få tag på senaste versionen av detta dokument på http:// www.debian.org/releases/squeeze/releasenotes (http://     www.debian.org/releases/squeeze/releasenotes) . Du kan säkerställa att du läser den senaste versionen av dokumentet genom att jämföra datumen på första sidan. Observera     Observera att det är omöjligt att lista alla kända problem och därför har ett urval gjorts baserat på en kombination av den allmänna förekomsten och problemets inverkan. Observera att vi endast ger stöd för och dokumenterar uppgraderingen från den tidigare utgåvan av Debian (i det här     fallet, uppgradering från 5.0). Om du behöver uppgradera från äldre utgåvor föreslår vi att du läser tidigare versioner av kommentarerna för utgåvan och uppgraderar till 5.0 först. 1.1. Rapportera fel i det här dokumentet Vi har försökt att testa alla steg i uppgraderingen som beskrivs     i det här dokumentet. Vi har också försökt förutse alla möjliga problem som kan inträffa för våra användare. Hur som helst, om du tror att du hittat ett fel (information som inte är rätt eller information som saknas) i detta dokument, vänligen lämna en felrapport i felrapporteringssystemet (http:// bugs.debian.org/) mot paketet release-notes. Du bör först     kontrollera de existerande felrapporterna (http://bugs.debian.org /release-notes) för att säkerställa att felet inte redan har hittats och blivit rapporterat. Kan du bidra med ytterligare information för dokumentet i en felrapport är du välkommen att göra så. Vi uppskattar, och uppmuntrar, rapporter med rättelser till     dokumentets källor. Du kan hitta mer information som beskriver hur du får tillgång till källan för detta dokument på Avsnitt 1.3, ”Källor för det här dokumentet”. 1.2. Bidra med uppgraderingsrapporter Vi välkomnar all information från användare som relaterar till uppgraderingar från lenny till squeeze. Om du vill ge oss     information kan du skicka in den genom en felrapport via felrapporteringssystemet (http://bugs.debian.org/) mot paketet upgrade-reports med dina erfarenheter. Vi önskar att du komprimerar eventuella bilagor som inkluderats (med gzip).     Inkludera följande information när du skickar in din uppgraderingsrapport: * Statusen för paketdatabasen före och efter uppgraderingen: dpkgs statusdatabas finns tillgänglig i /var/lib/dpkg/status och apts statusinformation för paket finns i /var/lib/apt/ extended_states. Du bör göra en säkerhetskopia före uppgraderingen, vilket beskrivs på Avsnitt 4.1.1, ”Säkerhetskopiera all data och konfigurationsinformation”,     men du kan också hitta säkerhetskopior av /var/lib/dpkg/ status i /var/backups. * Sessionsloggar från script. Läs mer om detta i Avsnitt 4.4.1, ”Spela in sessionen”. * Dina apt-loggar, tillgängliga i /var/log/apt/term.log eller dina aptitude-loggar, tillgängliga i /var/log/aptitude. Notera     Du bör ta dig tid att granska och ta bort eventuellt känslig och/ eller konfidentiell information från loggfilerna innan de inkluderas i en felrapport eftersom informationen kommer att publiceras i en publik databas. 1.3. Källor för det här dokumentet Källan till detta dokument är formaterad med DocBook XML. HTML-versionen skapas med docbook-xsl och xsltproc. PDF-versionen skapas med dblatex eller xmlroff. Källor för Kommentarer till utgåvan finns tillgängliga i SVN-förrådet för Debian     Documentation Project. Du kan använda webbgränssnittet (http:// svn.debian.org/viewsvn/ddp/manuals/trunk/release-notes/) för att komma åt dess filer individuellt via webben och se ändringar i dem. För mer information om hur man kommer åt SVN-förrådet, läs SVN-sidorna för Debian Documentation Project (http:// www.debian.org/doc/cvs) . Kapitel 2. Vad är nytt i Debian GNU/Linux 6.0     Wikin (http://wiki.debian.org/NewInSqueeze) har mer information om detta ämne. Denna utgåva avslutar stödet för arkitekturerna HP PA-RISC (”hppa     ”) (http://lists.debian.org/debian-devel-announce/2010/09/ msg00008.html) , Alpha (”alpha”) och ARM (”arm”).     Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian GNU/Linux squeeze: * 32-bitars PC (”i386”) * SPARC (”sparc”) * PowerPC (”powerpc”) * MIPS (”mips” (rak byteordning) och ”mipsel” (omvänd     byteordning)) * Intel Itanium (”ia64”) * S/390 (”s390”) * 64-bitars PC (”amd64”) * ARM EABI (”armel”) Utöver stödet till de officiella arkitekturerna introducerar Debian GNU/Linux squeeze porteringen GNU/kFreeBSD (” kfreebsd-amd64” och ”kfreebsd-i386”) som en förhandsvisning av tekniken. Dessa porteringar är de första som inkluderas i en Debianutgåva som inte är baserad på Linuxkärnan utan istället använder FreeBSD-kärnan med GNU användarutrymme. De som använder dessa versioner ska dock vara på det klara med att kvaliteten på     dessa porteringar fortfarande är lägre än den oerhört höga kvalitén på Linuxporteringen och att vissa avancerade skrivbordsfunktioner inte har stöd ännu. Hur som helst är dock stödet för vanlig servermjukvara starkt och utökar funktionerna från Linuxbaserade Debianversioner med de unika funktionerna som är kända från BSD-världen. Detta är första gången som en Linuxdistribution har utökats att också tillåta en icke-Linuxbaserad kärna. Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik     information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar (http://www.debian.org/ports/) . 2.1. Vad är nytt i distributionen? Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare lenny; distributionen inkluderar över 10352 nya paket och innehåller totalt 29050 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 15436     programvarupaket (det är 67% av alla paket i lenny). Ett stort antal paket (över 4238, 18 % av paketen i lenny) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare.     I den här utgåvan av Debian GNU/Linux uppdateras X.Org från 7.3 till 7.5. Debian GNU/Linux skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och -miljöer. Bland annat inkluderas     skrivbordsmiljön Gnome 2.30^[1], KDE 4.4.5, Xfce 4.6.2, och LXDE 0.5.0. Produktivitetsprogrammen har även uppgraderats, inklusive kontorssviterna OpenOffice.org 3.2.1 och KOffice 2.2.1 liksom GNUcash 2.2.9, GNUmeric 1.10.8 och Abiword 2.8.2. Uppdateringar av andra skrivbordsprogram inkluderar uppgradering till Evolution 2.30.3 och Pidgin 2.7.3. Mozilla-sviten har även     uppdaterats: iceweasel (version 3.5.13) är webbläsaren Firefox utan varumärkesanknytning och icedove (version 3.0.7) är e-postklienten Thunderbird utan varumärkesanknytning.     Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar: +---------------------------------------------------------------+ | Paket |Version i 5.0 | Version i 6.0 | | | (lenny) | (squeeze) | |-------------------------------+--------------+----------------| |Apache |2.2.9 |2.2.16 | |-------------------------------+--------------+----------------| |BIND DNS Server |9.6.0 |9.7.1 | |-------------------------------+--------------+----------------| |Cherokee webbserver |0.7.2 |1.0.8 | |-------------------------------+--------------+----------------| |Courier MTA |0.60.0 |0.63.0 | |-------------------------------+--------------+----------------| |Dia |0.96.1 |0.97.1 | |-------------------------------+--------------+----------------| |Ekiga VoIP Client |2.0.12 |3.2.7 | |-------------------------------+--------------+----------------| |Exim standardval som |4.69 |4.72 | |e-postserver | | | |-------------------------------+--------------+----------------| |GNU Compiler Collection som |4.3.2 |4.4.5 | |standardkompilator | | | |-------------------------------+--------------+----------------| |GIMP |2.4.7 |2.6.10 |     |-------------------------------+--------------+----------------| |Biblioteket GNU C |2.7 |2.11.2 | |-------------------------------+--------------+----------------| |lighttpd |1.4.19 |1.4.28 | |-------------------------------+--------------+----------------| |maradns |1.3.07.09 |1.4.03 | |-------------------------------+--------------+----------------| |MySQL |5.0.51a |5.1.49 | |-------------------------------+--------------+----------------| |OpenLDAP |2.4.11 |2.4.23 | |-------------------------------+--------------+----------------| |OpenSSH |5.1p1 |5.5p1 | |-------------------------------+--------------+----------------| |PHP |5.2.6 |5.3.2 | |-------------------------------+--------------+----------------| |Postfix MTA |2.5.5 |2.7.1 | |-------------------------------+--------------+----------------| |PostgreSQL |8.3.5 |8.4.5 | |-------------------------------+--------------+----------------| |Python |2.5.2 |2.6.6 | |-------------------------------+--------------+----------------| |Samba |3.2.5 |3.5.5 | |-------------------------------+--------------+----------------| |Tomcat |5.5.26 |6.0.28 | +---------------------------------------------------------------+     Debian stödjer fortfarande Linux Standard Base (LSB) version 3.2. 2.1.1. Cd-, dvd- och bd-skivor Den officiella Debian GNU/Linux-distributionen levereras på 7 till 8 binär-dvd-skivor eller 44 till 53 binär-cd-skivor (beroende på arkitektur) och 6 källkods-dvd-skivor eller 33 källkods-cd-skivor. Dessutom finns en multiarkitektur dvd-skiva med delar av utgåvan för arkitekturerna amd64 och i386 och deras     källkod. Debian GNU/Linux levereras också som Blu-ray (bd) -avbildning, två avbildningar för vardera amd64 och i386 och en avbildning för källkoden. Av utrymmesskäl har vissa väldigt stora paket undantagits från cd-avbildningarna; dessa paket passar bättre på dvd och bd-avbildningarna och är därför fortsatt tillgängliga där. En ny finess med Squeeze är tillägget av -stöd för i386 och amd64 cd, dvd och bd-avbildningarna. Att göra en usb-sticka startbar med en av dessa avbildningar innebar tidigare att man följde     några extra procedurer efter nedladdning av avbildningen. Numera är allt som behövs att helt enkelt skriva avbildningen direkt till usb-stickan. Läs kapitlet ”Preparing Files for USB Memory Stick Booting” i Installationsguiden (http://www.debian.org/ releases/stable/installmanual) för mer information. 2.1.2. Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen Vissa drivrutiner i Linuxkärnan innehöll förr icke-fri inbäddad mjukvara. Från och med squeeze har dessa flyttats till separata     paket i icke-fri-sektionen i arkivet, exempelvis firmware-linux. Om sådana paket installeras kommer den inbäddade mjukvaran läsas in automatiskt när den behövs. 2.1.3. Pakethantering aptitude är det rekommenderade programmet för interaktiv pakethantering i kommandoradsläge. För ickeinteraktivt     kommandoradsgränssnitt för pakethantering rekommenderas att använda apt-get. apt-get är också det rekommenderade sättet att uppdatera mellan huvudutgåvor. Om du fortfarande använder dselect bör du byta till aptitude som gränssnitt för pakethantering. För squeeze installerar APT automatiskt rekommenderade paket som standard^[2]. Detta kan ändras genom att lägga till följande rad     i /etc/apt/apt.conf: APT::Install-Recommends "false"; 2.1.4. Beroendebaserad uppstart En viktig förbättring i uppstartssystemet för Debian GNU/Linux är introduktionen av beroendebaserad sekvensering och     parallelluppstart. Denna funktion är aktiv som standard i nya installationer och kommer, om möjligt, att aktiveras för uppgraderingar från lenny. Funktionen är aktiverad genom att använda sysv-rc i paketet insserv för att sortera init.d-skript baserat på deras     uttryckliga beroenden^[3]. Det har blivit möjligt genom en outtröttlig insats för att anpassa alla uppstarts-skript i paketen i distributionen liksom förändringar i uppstartssystemet som sådant. Med beroendebaserad uppstartssekvens är det nu möjligt att köra uppstartsskript parallellt vilket kan, under de flesta omständigheterna, snabba på uppstartsprocessen. Denna funktion är aktiverad som standard i nya system och om möjligt vid     uppgraderingar. För att avaktivera det ange CONCURRENCY=none i /etc/default/rcS. För mer information om denna funktion, se uppgifterna i /usr/share/doc/insserv/README.Debian. 2.1.5. Enhetliga tangentbordinställningar I den här utgåvan har inställningarna för tangentbordets gjorts enhetliga så att både konsol och Xorg-servern använder samma     inställningar. Tangentbordsinställningarna är numera placerade i inställningsfilen /etc/default/keyboard som skriver över tangentbordsinställningar som är definierade i Xorgs inställningsfil. Paketet console-setup hanterar nu tangentbordet för båda miljöerna liksom inställningar för teckensnitt för konsollen. Du     kan ändra tangentbordsupplägg och relaterade inställningar genom att köra dpkg-reconfigure keyboard-configuration eller genom att manuellt redigera inställningsfilen /etc/default/keyboard. 2.1.6. Lägesinställningar i kärnan Koden för att ställa in grafikläge för de flesta skrivbordstillämpade chippen (från Intel ATI/AMD och Nvidia) har flyttats från respektive Xorg-drivrutin till Linuxkärnan. Detta ger ett antal fördelar, exempelvis:     * Mer pålitligt vänteläge och återställning från vänteläge * Möjlighet att använda grafiska enheter utan X * Snabbare byte av VT * Rent textläge för konsollen     Mer information finns i Avsnitt 5.7, ”Ändringar i grafikstacken” och i Debians Wiki (http://wiki.debian.org/KernelModesetting) . 2.1.7. LDAP-stöd     Denna Debianutgåva levereras med flera alternativ för att     implementera klientbaserad autentisering med hjälp av LDAP. Används paketen libnss-ldap och libpam-ldap ska en uppgradering till libnss-ldapd och libpam-ldapd övervägas. Dessa nya paket delegerar LDAP-frågor till en central oprivilegierad tjänst (nslcd) som åtskiljer processen som använder LDAP-information och tjänsten som utför LDAP-frågor.     Detta förenklar hanteringen av säkra LDAP-anslutningar, LDAP -autentiserings-information och tillhandahåller en enkel funkion för att utföra överflyttning av anslutningen vid fel, felsökning och undviker att de flesta andra applikationer ska behöva läsa in LDAP och andra bibliotek. Uppgradering till libnss-ldapd och libpam-ldapd ska vara enkelt     då existerande inställningar kommer att användas. Endast för avancerade inställningar kan manuella förändringar krävas. Dessa paket har dock inte stöd för nästlade grupper och stöder     bara byte av lösenord med hjälp av operationen LDAP password modify EXOP. 2.1.8. Sektionen stable-updates (uppdateringar för stabil utgåva) Vissa paket från proposed-updates kan också bli tillgängliga via squeeze-updates-mekanismen. Denna väg kommer att användas för     uppdateringar som många användare skulle vilja installera på sina system före nästa punktutgåva, exempelvis uppdateringar till antivirusprogram och data för tidszoner. Alla paket från squeeze-updates kommer att inkluderas i punktutgåvor.     Observera att detta ersätter funktionaliteten från arkivet volatile.debian.org (http://volatile.debian.org/) .     För att kunna använda paket från squeeze-updates kan du lägga till en rad i din sources.list:     deb http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-updates main contrib deb-src http://mirrors.kernel.org/debian squeeze-updates main contrib Nästa gång du kör apt-get update kommer systemet att känna av     paketen i squeeze-updates-sektionen och överväga att installera dessa när det letar efter uppgraderingar. Note that if APT::Default-Release is set in your /etc/apt/ apt.conf (or in any of /etc/apt/apt.conf.d/*), then, in order for automatic upgrades to work, it is necessary to add the following configuration block into /etc/apt/preferences (see     apt_preferences(5) for more information): Package: * Pin: release o=Debian GNU/Linux,n=squeeze-updates Pin-Priority: 990 När ett nytt paket blir tillgängligt via squeeze-updates kommer     detta att meddelas via sändlistan debian-stable-announce (http:// lists.debian.org/debian-stable-announce/) . 2.1.9. backports.org/backports.debian.org Tjänsten backports.org har integrerats i Debians infrastruktur     och är nu en officiell Debiantjänst (http://www.debian.org/News/ 2010/20100905) , tillgänglig från backports.debian.org (http:// backports.debian.org/) . 2.2. Brett stöd för neuroradiologisk forskning Debian GNU/Linux 6.0 är den första GNU/Linux-distributionen någonsin som tillhandahåller brett stöd för magnetisk resonanstomografi (MRI) baserad på neuroradiologisk forskning. Den levereras med uppdaterad mjukvara för strukturell bildanalys (ex. ants), diffusion imaging och traktografi (ex. mrtrix), stimulusleverans (ex. psychopy), MRI-sekvens-utveckling (ex. odin     ), liksom ett antal flexibla dataprocess- och analyssviter (ex. nipype). Dessutom har denna utgåva inbyggt stöd för alla stora neuroradiologiska dataformat. Läs mer på projektsidorna Debian Science (http://blends.alioth.debian.org/science/tasks/ neuroscience-cognitive) och Debian Med (debian-med.alioth.debian.org/tasks/imaging) för en uttömmande lista över mjukvara som följer med och på NeuroDebians webbplats (http://neuro.debian.net) för ytterligare information. --------------     ^[1] Med vissa moduler från Gnome 2.32. ^[2] Denna förändring innebär även att diskkravet för funktioner som väljs i Debians installerare har ökat. För mer information,     läs kapitlet ”Nödvändig diskplats för funktioner” i installationsguiden (http://www.debian.org/releases/stable/ installmanual) .     ^[3] Dessa beroenden är beskrivna med huvudformatet som specificerats i Linux Standard Base (LSB) Kapitel 3. Installationssystem Debianinstalleraren är det officiella installationssystemet för     Debian. Det tillhandahåller en mängd installationsmetoder. Vilka som fungerar på ditt system beror på dess arkitektur. Avbildningar av installeraren för squeeze kan hittas tillsammans     med installationsguiden på Debians webbplats (http:// www.debian.org/releases/stable/debian-installer/) .     Installationsguiden finns också inkluderad på den första cd-/ dvd-skivan av de officiella cd-/dvd-skivorna:     /doc/install/manual/språk/index.html Du kanske även vill läsa igenom erratan (http://www.debian.org/     releases/stable/debian-installer/index#errata) för debian-installer där en lista över kända problem finns. 3.1. Vad är nytt i installationssystemet? Det har skett en hel del utveckling av Debianinstalleraren sedan     dess första officiella utgivning med Debian GNU/Linux 3.1 (Sarge), vilket resulterat i både förbättrat hårdvarustöd och ett antal nya spännande funktioner. I dessa Kommentarer till utgåvan kommer vi endast att lista de större ändringarna i installeraren. Om du är intresserad av en     översikt över detaljerade ändringar sedan lenny, se utgåveinformationen för beta- och RC-utgåvorna i nyhetsarkivet (http://www.debian.org/devel/debian-installer/News/) för Debianinstalleraren. 3.1.1. Stora ändringar Plattformar vars stöd tagits bort Stöd för arkitekturerna Alpha ("alpha"), ARM ("arm") och HP PA-RISC ("hppa") har tagits bort från installeraren. Arkitekturen "arm" har ersatts av ARM EABI ("armel"). Hjälp under installationsprocessen Dialogrutorna som visas under installationsprocessen tillhandahåller nu hjälpinformation. Denna funktion används ännu inte i alla dialogrutor men kommer att användas mer i kommande utgåvor. Detta kommer att förbättra användarupplevelsen under installationsprocessen, särskilt för nya användare. Installation av rekommenderade paket Installationssystemet kommer att installera alla rekommenderade paket som standard bortsett från några specifika situationer under processens gång där dessa inställningar ger oönskat resultat. Automatisk installation av hårdvaruspecifika paket Systemet kommer automatiskt att välja hårdvaruspecifika paket för installation när detta är lämpligt. Detta uppnås genom att använda discover-pkginstall från paketet discover. Stöd för installation av tidigare utgåvor Installationssystemet kan också användas för att installera tidigare utgåvor, exempelvis lenny. Förbättrat val av spegel Installationssystemet tillhandahåller bättre stöd för att installera både squeeze såväl som lenny och tidigare utgåvor (genom att använda archive.debian.org) Utöver detta kommer dessutom systemet kontrollera att den valda spegeln är fungerande och innehåller den senaste utgåvan. Förändringar i partitionsfunktionerna Denna utgåva av installationssystemet innehåller stöd för filsystemet ext4 och förenklar också skapandet av RAID, LVM och krypteringsskyddade partitioner. Stöd för filsystemet reiserfs ingår numera inte som standard, det kan dock läsas in som ett alternativ. Stöd för att läsa in inbäddad mjukvara under installationen Det är nu möjligt att läsa in paketfiler med inbäddad mjukvara från installationsmediet utöver flyttbart media, detta tillåter skapandet av PXE-avbildningar och cd-/ dvd-avbildningar med paket för inbäddad mjukvara.     Från och med Debian 6.0 har icke-fri inbäddad mjukvara flyttats från huvudarkivet. För att installera Debian på hårdvara som behöver icke-fri inbäddad mjukvara kan du antingen själv tillhandahålla detta under installationen eller använda en förberedd cd/dvd med mjukvaran inkluderad. Läs mer på Få tag på Debian (http://www.debian.org/distrib) på Debians webbplats. Nya språk Tack vare den stora insatsen från översättare kan Debian GNU/ Linux nu installeras på 70 språk. Detta är sju språk fler än i lenny. De flesta språken är tillgängliga i både det texbaserade installationsgränssnittet och det grafiska gränssnittet, medan några bara är tillgängliga i det grafiska gränssnittet. Språk som tillkommit i den här utgåvan: * Asturiska, estniska, isländska, kazakiska och persiska har lagts till i den grafiska och den textbaserade installeraren. * Kannada, lao, singalesiska och telugu har lagts till i den grafiska installeraren. * Thai, tidigare tillgängligt endast i den grafiska installeraren, har nu lagts till även i det textbaserade installationsgränssnittet. På grund av avsaknad av uppdateringar har två språk tagits bort i denna utgåva: wolof och kymriska. Förbättrat lokaliseringsval Val av lokaliseringsrelaterade värden (språk, plats och lokalinställning) är numera mindre knutet och mer flexibelt. Användare kommer att kunna ändra systemet efter deras lokaliseringsbehov enklare samtidigt som det är enkelt för användare som vill ange de lokalinställningar som är vanligast för landet de bor i. Dessutom är numera konsekvensen av val för lokaliseringsinställningar (exempelvis tidszon, tangentbordsupplägg och spegelval) mer uppenbara för användaren. Installation av körklart system Installeraren har nu stöd för körklara system på två olika sätt. För det första kan en installerare inkluderad på körklara system använda innehållet på systemet för att genomföra en normal installation av grundsystemet. För det andra kan installeraren numera startas när systemet körs vilket innebär att användaren kan göra annat medan systemet installeras. Båda funktionerna är inbyggda i avbildningarna som tillhandahålls via Debian Live på http:// cdimage.debian.org/ (http://cdimage.debian.org/) . 3.1.2. Automatisk installation Några ändringar som nämns ovan innebär också förändringar i stödet för automatisk installation med förinställda filer. Detta     innebär att om du har förinställda filer som fungerat för installeraren för lenny så kan du inte förvänta dig att dessa fungerar med den nya installeraren utan att redigeras. Installationsguiden (http://www.debian.org/releases/stable/     installmanual) har en separat bilaga med omfattande dokumentation om hur förinställningar ska användas. Kapitel 4. Uppgraderingar från Debian 5.0 (lenny) 4.1. Förberedelse inför uppgraderingen Du bör läsa informationen i Kapitel 5, Problemområden att känna till för utgåvan squeeze innan du uppgraderar. Det kapitlet     täcker in möjliga problem som inte direkt relaterar till uppgraderingsprocessen men som fortfarande kan vara viktiga att känna till innan du påbörjar arbetet. 4.1.1. Säkerhetskopiera all data och konfigurationsinformation Innan uppgradering av ditt system rekommenderas det starkt att du gör en fullständig säkerhetskopia, eller åtminstone en     säkerhetskopia av data eller konfigurationsinformation som du inte vill riskera att förlora. Uppgraderingsverktygen och -processen är tillförlitlig men ett hårdvarufel mitt i en uppgradering kan resultera i ett allvarligt skadat system. De huvudsakliga delar du vill säkerhetskopiera är innehållet i / etc, /var/lib/dpkg, /var/lib/apt/extended_states och utdata från     dpkg --get-selections "*" (citationstecknen är viktiga). Om du använder aptitude för att hantera paket på ditt system vill du också göra en säkerhetskopia på /var/lib/aptitude/pkgstates. Själva uppgraderingsprocessen ändrar ingenting i katalogen /home. Dock är det känt att vissa program (exempelvis delar av Mozilla-sviten och skrivbordsmiljöerna GNOME och KDE) skriver över befintliga användarinställningar med nya standardvärden när en ny version av programmet startas för första gången av en     användare. Som en försiktighetsåtgård bör du göra en säkerhetskopia av de dolda filerna och katalogerna (så kallade ” punktfiler”) i användarnas hemkataloger. Denna säkerhetskopia kan hjälpa till att återställa eller återskapa de gamla inställningarna. Du kanske även vill informera dina användare om det här. Alla paketinstallationsåtgärder måste köras med superanvändarens     rättigheter, så logga in som root eller använd su eller sudo för att få de nödvändiga åtkomsträttigheterna.     Uppgraderingen innebär att vissa förutsättningar måste mötas; du bör kontrollera dem innan den faktiska uppgraderingen påbörjas. 4.1.2. Informera användarna i förväg Det är klokt att informera alla användare i förväg angående de uppgraderingar som du planerar att göra, även om användarna som     kommer åt ditt system via en ssh-anslutning knappt kommer att märka det under uppgraderingen, och bör kunna fortsätta att arbeta som vanligt.     Om du vill vidta extra försiktighetsåtgärder bör du säkerhetskopiera eller avmontera /home före uppgradering.     Du kommer behöva göra en kärnuppgradering vid uppgradering till squeeze, så en omstart kommer att vara nödvändig. 4.1.3. Förbered för att tjänster blir oåtkomliga Under uppgraderingsprocessen kan det finnas tjänster knutna till paket som ingår i uppgraderingen. Om detta är fallet kommer dessa     tjänster stoppas under tiden som paketen byts ut och får nya inställningar. Under tiden kommer dessa tjänster inte vara tillgängliga. Exakt hur lång tid tjänsterna är bortkopplade varierar med antalet paket som uppgraderas i systemet. Dessutom ingår tiden som det tar för systemadministratören att besvara (eventuella)     frågor om inställningar från olika paket som uppgraderas. Kom ihåg att om uppgraderingsprocessen lämnas oövervakad och systemet frågar efter information är det mycket troligt att tjänsterna är otillgängliga^[4] under en längre tidsperiod. Om systemet som uppgraderas tillhandahåller viktiga tjänster för dina användare eller nätverket^[5], kan du minimera nedtiden om du gör en minimal systemuppgradering vilket beskrivs i Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering”, följt av en kärnuppgradering och en omstart (läs Avsnitt 4.4.5, ”Uppgradering     av kärnan och udev”) och sedan uppgraderar paketen som hör till den viktiga tjänsten. Uppgradera dessa paket innan den kompletta uppgraderingen utförs enligt instruktionen i Avsnitt 4.4.6, ”Uppgradering av systemet”. På detta sätt kan du säkerställa att dessa viktiga tjänster körs och är tillgängliga genom hela den kompletta uppgraderingsprocessen och att nedtiden reduceras. 4.1.4. Förbered för återställning På grund av många ändringar i kärnan mellan lenny och squeeze gällande drivrutiner, identifiering av hårdvara, namnstandarden     och ordning på enhetsfiler, finns det en risk att du kan uppleva problem vid omstart av ditt system efter uppgraderingen. En del kända tänkbara problem finns dokumenterade i det här och de nästkommande kapitlen av Kommentarer till utgåvan. Av den anledningen är det klokt att försäkra sig om att du kan     återställa ifall ditt system skulle misslyckas att starta om eller, för fjärrhanterade system, misslyckas att komma åt nätverket. Om du fjärruppgraderar via en ssh-länk är det starkt rekommenderat att du vidtar nödvändiga säkerhetsåtgärder för att kunna komma åt servern genom en fjärrserieterminal. Det finns en chans att, efter uppgradering av kärnan och omstart, vissa     enheter kommer att få nya namn (som beskrivs i Avsnitt 4.6.2, ”Ny ordning för enhetsnumrering”) och du kommer att behöva rätta till systemkonfigurationen genom en lokal konsoll. Om systemet av misstag startas om mitt i en uppgradering finns det en chans att du behöver återställa systemet med hjälp av en lokal konsoll. Det självklara är att först försöka starta om med din gamla     kärna. Av olika anledningar, dokumenterade på annan plats i det här dokumentet, är det inte garanterat att det fungerar. Om det misslyckas behöver du ett alternativt sätt att starta upp ditt system på så att du kan komma åt och reparera det. Ett alternativ är att använda en speciell räddningsavbild eller en     cd-skiva med ett körbart Linuxsystem på. Efter att du har startat upp från en sådan skiva bör du kunna montera ditt rotfilsystem och använda chroot in i det för att undersöka och rätta till problemet. Ett annat alternativ som vi rekommenderar är att använda räddningsläget i Debian-installeraren för squeeze. Fördelen med att använda installeraren är att du kan välja bland dess många installationsmetoder för att hitta en som bäst passar din     situation. För mer information, konsultera avsnittet ” Återställning av ett trasigt system” i kapitel 8 av Installationsguiden (http://www.debian.org/releases/stable/ installmanual) och Debian Installer FAQ (http://wiki.debian.org/ DebianInstaller/FAQ) . 4.1.4.1. Felsökningsskal under uppstart med hjälp av initrd Paketet initramfs-tools inkluderar ett felsökningsskal^[6] i de initrd-filer som den genererar. Om, till exempel, initrd-filen     inte kan montera ditt rotfilsystem, kommer du att bli förflyttad in i det här felsökningsskalet vilket har grundläggande kommandon tillgängliga för att hjälpa till att spåra problemet och möjligen rätta till det. Grundläggande saker att kontrollera är: närvaron av korrekta enhetsfiler i /dev; vilka moduler som läses in (cat /proc/ modules); utdata för dmesg efter fel vid inläsning av     drivrutiner. Utdata för dmesg kommer även att visa vilka enhetsfiler som har tilldelats till vilka diskar; du bör kontrollera det här mot utdata för echo $ROOT för att försäkra dig om att rotfilsystemet finns på den förväntade enheten. Om du lyckas rätta till problemet, skriv exit för att avsluta felsökningsskalet och fortsätta uppstartsprocessen där felet     inträffade. Självfallet behöver du även rätta till det underliggande problemet och generera om initrd-filen så att nästa uppstart inte misslyckas. 4.1.5. Förbered en säker miljö för uppgraderingen Uppgradering av distributionen bör göras antingen lokalt från en     virtuell textkonsoll (eller en direktansluten serieterminal), eller från ett fjärrsystem via en ssh-anslutning. Viktigt     Om du använder någon form av VPN-tjänst (exempelvis tinc) är det möjligt att de inte är tillgängliga under uppgraderingsprocessen. Läs mer i Avsnitt 4.1.3, ”Förbered för att tjänster blir oåtkomliga”. För att öka säkerhetsmarginalen vid en fjärruppgradering föreslår vi att du kör uppgraderingsprocesser i den virtuella konsollen     som tillhandahålls av programmet screen, vilket gör att man säkert kan återansluta till sessionen och försäkra sig om att uppgraderingsprocessen inte avbryts även om fjärranslutningen avbryts. Viktigt Du bör inte uppgradera via telnet, rlogin, rsh eller från en X-session som hanteras av xdm, gdm eller kdm etc på maskinen som     du uppgraderar. Detta då processer som hanterar dessa tjänster kan avslutas under uppgraderingen vilket kan resultera i ett oåtkomligt system som endast är halvt uppgraderat. Att använda GNOME-applikationen update-manager avråds starkt ifrån när det kommer till att uppgrade till nya utgåvor eftersom verktyget förutsätter att skrivbordssessionen är aktiv. 4.1.6. Ta bort paket i konflikt På grund av symptom beskrivna i felrapport #512951 (http:// bugs.debian.org/512951) måste paketet splashy tas bort före     uppgraderingen. # apt-get purge splashy 4.2. Kontrollera systemets status Uppgraderingsprocessen som beskrivs i detta kapitel har tagits fram med uppgradering från ett ”rent” 5.0-system, utan några     tredjepartspaket, i åtanke. För störst tillförlitlighet i uppgraderingsprocessen bör du ta bort eventuella tredjepartsprogram från ditt system innan uppgraderingen påbörjas. Direkta uppgraderingar från Debian-utgåvor äldre än 5.0 (lenny)     stöds inte. Följ instruktionerna i Kommentarer till utgåvan Debian GNU/Linux 5.0 (http://www.debian.org/releases/lenny/ releasenotes.sv.html) för att uppgradera till 5.0 först. Processen förutsätter även att ditt system har uppdaterats till     den senaste punkutgåven av 5.0. Om du inte har gjort detta eller är osäker, följ instruktionerna i Avsnitt A.1, ”Uppgradering av ditt lenny-system”. 4.2.1. Kontrollera kommande åtgärder i pakethanteraren I vissa fall kan användandet av apt-get för installation av paket istället för aptitude orsaka att aptitude anser att ett paket är     ”oanvänt” och markera det för radering. Tillse att ditt system är helt uppdaterat och ”rent” innan du fortsätter med uppgraderingen. På grund av detta bör du kontrollera om det finns några kommande åtgärder i pakethanteraren aptitude. Om ett paket är markerat för radering eller uppdatering i pakethanteraren kan det innebära att     uppgraderingen drabbas negativt. Kom ihåg att detta endast kan åtgärdas om din sources.list fortfarande pekar på lenny och inte på stable eller squeeze, läs mer i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. För att genomföra denna granskning ska du köra aptitude i ” visuellt läge” och trycka g (”Gå”). Om det indikerar att det     finns åtgärder att utföra kontrollera vad det är och lös dem eller kör föreslagen åtgärd. Om inga åtgärder föreslås visas ett meddelande, ”Inga paket är schemalagda för installation, borttagning eller uppgradering”. 4.2.2. Inaktivera APT-nålning Om du har konfigurerat APT att installera vissa paket från en annan distribution än den stabila (exempelvis från testing), kan     du ändra din konfiguration för paketnålning i APT (lagrad i /etc/ apt/preferences) för att tillåta uppgraderingen av paket till versionerna i den nya stabila utgåvan. Ytterligare information om APT-nålning kan hittas i apt_preferences(5). 4.2.3. Kontrollera paketstatus Oavsett vilken metod som används för uppgradering, rekommenderas det att du kontrollerar statusen på paketen först och verifierar     att alla paket är möjliga att uppgradera. Följande kommando kommer att visa de paket som har statusen Half-Installed eller Failed-Config, och de som har någon form av felstatus.     # dpkg --audit     Du kan även inspektera tillståndet för alla paket på ditt system med dselect, aptitude, eller med kommandon som     # dpkg -l | pager     eller     # dpkg --get-selections "*" > ~/curr-pkgs.txt Det är önskvärt att ta bort eventuella tillbakahållna paket innan     uppgradering. Om något paket är systemkritiskt och hålls tillbaka för uppgraderingen, kommer uppgraderingen att misslyckas. Observera att aptitude använder en annan metod för att registrera     paket som hålls tillbaka än apt-get och dselect. Du kan identifiera paket som hålls tillbaka med aptitude med     # aptitude search "~ahold"     Om du vill kontrollera vilka paket som hålls tillbaka vid användning av apt-get, ska du använda     # dpkg --get-selections | grep hold Om du ändrat och byggt om ett paket lokalt, och inte bytte namn     på det eller la in ett datum i versionen, måste du hålla tillbaka det för att förhindra att det uppgraderas.     Pakettillståndet ”hold”(håll) för apt-get kan ändras med:     # echo paketnamn hold | dpkg --set-selections     Ersätt hold med unhold för att ändra ”hold”-tillståndet. Om det är någonting du behöver rätta till är det bäst att se till     att din sources.list fortfarande refererar till lenny vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. 4.2.4. Avsnittet proposed-updates Om du har proposed-updates i din /etc/apt/sources.list ska du ta     bort det innan du försöker uppdatera ditt system. Detta är en försiktighetsåtgärd för att minska risken att konflikter uppstår. 4.2.5. Inofficiella källor och bakåtporteringar Om du har några icke-Debianpaket på ditt system, bör du tänka på att dessa kan tas bort under uppgraderingen på grund av beroendekonflikter. Om dessa paket blev installerade genom att     lägga till extra paketarkiv i din /etc/apt/sources.list, bör du kontrollera om det arkivet även erbjuder paket som är byggda för squeeze och ändra källraden på lämpligt sätt samtidigt som dina källrader för Debian-paket. Vissa användare kan ha inofficiella bakåtporterade versioner av paket, som är ”nyare” än de som finns i Debian, installerade på sina lenny-system. Sådana paket kommer med stor sannolikhet att     orsaka problem under en uppgradering eftersom de kan resultera i filkonflikter^[7]. Avsnitt 4.5, ”Möjliga problem under uppgraderingen” innehåller information om hur man hanterar filkonflikter om de skulle inträffa. 4.3. Förbered källor för APT     Innan du påbörjar uppgraderingen måste du redigera konfigurationsfilen för paketlistor i apt, /etc/apt/sources.list. Apt kommer att överväga alla paket som kan hittas via någon ”deb” -rad, och installera paketet med högsta versionsnumret, där     prioritet ges till de förstnämnda raderna (om du nyttjar flera redundanta speglar, skulle du vanligtvis först namnge en lokal hårddisk, sedan cd-skivor, och sedan HTTP/FTP-speglar). En utgåva kan ofta refereras till både dess kodnamn (t.ex. lenny, squeeze) och efter dess statusnamn (alltså oldstable, stable, testing, unstable). Att referera till en utgåva efter dess kodnamn har fördelen att du aldrig blir överraskad av en ny     utgåva och av den anledningen används den här metoden här. Det kan naturligtvis betyda att du själv måste hålla utkik efter nya utgåvor. Om du istället använder statusnamnet kommer systemet automatiskt att uppgraderas utan förvarning genom att uppdatera en mängd paket så snart en utgivning har skett. 4.3.1. Lägg till APT-källor på Internet Standardkonfigurationen är inställd för installation från Debians     huvudservrar på Internet, men du kanske önskar ändra /etc/apt/ sources.list till att använda andra speglar, företrädesvis en spegel som är nätverksmässigt närmare dig. Adresserna till Debians HTTP- eller FTP-speglar kan hittas på     http://www.debian.org/distrib/ftplist (http://www.debian.org/ distrib/ftplist) (se avsnittet ”Listan över Debianspeglingar”). HTTP-speglar är vanligtvis snabbare än FTP-speglar. Anta till exempel att din närmaste Debian-spegel är http://     mirrors.kernel.org. När den spegeln inspekteras med en webbläsare eller FTP-program, kommer du att märka att huvudkatalogerna är organiserade så här:     http://mirrors.kernel.org/debian/dists/squeeze/main/binary-mips/... http://mirrors.kernel.org/debian/dists/squeeze/contrib/binary-mips/...     Lägg till den här raden i din sources.list för att använda den här spegelservern med apt:     deb http://mirrors.kernel.org/debian squeeze main contrib Observera att ”dists” läggs till automatiskt och att argumenten     efter utgåvans namn används för att utöka sökvägen till flera kataloger. Efter att du har lagt till dina nya källor ska du inaktivera de     tidigare befintliga ”deb”-raderna i sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem. 4.3.2. Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver Istället för att använda HTTP- eller FTP-paketspeglar, kanske du     önskar ändra /etc/apt/sources.list till att använda en spegel på en lokal hårddisk (möjligen monterad över NFS).     Din paketspegel kan exempelvis finnas under /var/ftp/debian/ och innehålla huvudkataloger som dessa:     /var/ftp/debian/dists/squeeze/main/binary-mips/... /var/ftp/debian/dists/squeeze/contrib/binary-mips/...     Lägg till den här raden till din sources.list för att använda den här med apt:     deb file:/var/ftp/debian squeeze main contrib Observera att ”dists” läggs till automatiskt och att argumenten     efter utgåvans namn används för att utöka sökvägen till flera kataloger. Efter att du har lagt till dina nya källor ska du inaktivera de     tidigare befintliga ”deb”-raderna i sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem. 4.3.3. Lägg till APT-källa från cd-rom eller dvd Om du endast vill använda cd-skivor, kommentera ut de befintliga     ”deb”-raderna i /etc/apt/sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem. Se till att det finns en rad i /etc/fstab som aktiverar montering av din cd-rom-enhet på monteringspunkten /cdrom (den exakta     monteringspunkten /cdrom krävs för apt-cdrom). Till exempel, om / dev/hdc är din cd-rom-enhet, ska /etc/fstab innehålla en rad som denna:     /dev/hdc /cdrom auto defaults,noauto,ro 0 0     Observera att det inte får finnas några blanksteg mellan orden defaults,noauto,ro i det fjärde fältet.     För att verifiera att det fungerar, mata in en cd och försök köra # mount /cdrom # det här monterar cd-skivan på monteringspunkten     # ls -alF /cdrom # det här ska visa cd-skivans rotkatalog # umount /cdrom # det här kommer att avmontera cd-skivan     Kör sedan:     # apt-cdrom add     för varje Debian cd-rom med binärer som du har tillgång till för att lägga till data om varje cd till APT:s databas. 4.4. Uppgradering av paket Det rekommenderade sättet att uppgradera från tidigare Debian GNU /Linux utgåvor är att använda pakethanteringsverktyget apt-get. I     tidigare utgåvor har aptitude varit det rekommenderade verktyget men nya versioner av apt-get ger likvärdig funktionalitet och har visat sig mer konsekvent i beräkning av uppgraderingsvägen och dess resultat. Glöm inte att montera alla nödvändiga partitioner (speciellt rot-     och /usr-partitionerna) läs- och skrivbara, med ett kommando som det här:     # mount -o remount,rw /monteringsplats Efter det ska du kontrollera att källraderna för APT (i /etc/apt/ sources.list) refererar antingen till ”squeeze” eller till ” stable”. Det ska inte finnas några källrader som pekar till lenny.     +--------------------------------------------------+ |Notera | | | |Källrader för en cd-skiva kommer ofta att referera| |till ”unstable”, även om det här är konstigt ska | |du inte ändra dem. | +--------------------------------------------------+ 4.4.1. Spela in sessionen Det rekommenderas starkt att du använder programmet /usr/bin/ script för att spela in en utskrift av uppgraderingssessionen. Om     problem uppstår har du en logg på vad som hände och, om det behövs, kan tillhandahålla exakt information i en felrapport. För att påbörja inspelningen, kör:     # script -t 2>~/upgrade-squeezestep.time -a ~/upgrade-squeezestep.script eller liknande. Om du behöver köra typescript-filen igen (exempelvis om du behövde starta om systemet) ska du använda     olika step-värden för att peka ut vilket steg av uppgraderingen du loggar. Lägg inte typescript-filen i en temporär katalog såsom /tmp eller /var/tmp (filer i dessa kataloger kan tas bort under uppgraderingen eller under en omstart). Typescript kommer även att låta dig granska informationen som har     rullat ut från skärmen. Om du använder systemets konsoll kan du helt enkelt växla till VT2 (med Alt+F2) och, efter inloggning, använd less -R ~root/upgrade-squeeze.script för att visa filen.     Efter att du har färdigställt uppgraderingen, kan du stoppa script genom att ange exit vid prompten.     Om du har använt flaggan -t för script kan du använda programmet scriptreplay för att spela upp hela sessionen:     # scriptreplay ~/upgrade-squeeze.time ~/upgrade-squeeze.script 4.4.2. Uppdatering av paketlistan     Först behöver listan över tillgängliga paket för den nya utgåvan hämtas. Det görs genom att köra:     # apt-get update 4.4.3. Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen Du måste kontrollera att ditt system har tillräckligt mycket ledigt hårddiskutrymme innan du påbörjar en fullständig systemuppgradering, som beskrivs i Avsnitt 4.4.6, ”Uppgradering av systemet”. Alla paket som behöver hämtas för installation kommer att hämtas från nätverket och lagras i /var/cache/apt/ archives (och underkatalogen partial/ under hämtningen) så du måste se till att du har tillräckligt utrymme på     filsystemspartitionen som innehåller /var/ för temporär hämtning av paketen som ska installeras på ditt system. Efter hämtningen kommer du antagligen behöva mer utrymme på de andra filsystemspartitionerna för att både installera de uppgraderade paketen (som kan innehålla större binärfiler eller mer data) och de nya paketen som kommer att inkluderas i uppgraderingen. Om ditt system inte har tillräckligt med utrymme kan det resultera i en ofullständig uppgradering som kan vara svår att rätta till. apt-get kan visa detaljerad information om det diskutrymme som     behövs för installationen. Du kan se denna uppskattning innan den faktiska uppgraderingen påbörjas genom att köra: # apt-get -o APT::Get::Trivial-Only=true dist-upgrade [ ... ]     XXX uppgraderade, XXX nyinstallerade, XXX att ta bort och XXX inte uppgraderade. Behöver hämta xx.xMB arkiv. Efter uppackning kommer AAAMB diskplats att användas. Notera Körning av det här kommandot i början av uppgraderingsprocessen     kan ge felaktigheter, anledningarna beskrivs i nästkommande avsnitt. I det fallet behöver du vänta tills du har gjort en minimal systemuppgradering enligt Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering” och uppgraderat din kärna innan du kör det här kommandot för att uppskatta diskutrymmet.     Om du inte har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen så kommer apt-get att varna dig på följande sätt:     F: Du har inte tillräckligt mycket ledigt utrymme i /var/cache/apt/archives/.     Försök i så fallk frigöra utrymme innan uppgraderingen. Du kan: * Ta bort paket som tidigare har hämtats ner för installation (i / var/cache/apt/archive). Rensa upp paketcachen genom att köra apt-get clean vilket kommer att ta bort alla tidigare hämtade paketfiler. * Ta bort gamla paket som du inte längre använder. Om du har paketet popularity-contest installerat kan du använda popcon-largest-unused för att lista de paket som du inte använder i systemet och som tar upp mest utrymme. Du kan även använda deborphan eller debfoster för att hitta föråldrade paket (se Avsnitt 4.9, ”Föråldrade paket”). Alternativt kan du starta aptitude i ”visuellt läge” och hitta föråldrade paket under ” Föråldrade och lokalt skapade paket”. * Ta bort paket som tar upp för mycket utrymme och som du inte har ett omedelbart behov av (du kan alltid installera om dem efter uppgraderingen). Du kan lista paketen som tar upp mest utrymme genom att köra dpigs (tillgängligt i paketet debian-goodies) eller med wajig (kör wajig size). Du kan visa de paket som tar upp mest plats på disken med aptitude. Kör aptitude i visuellt läge, välj Vyer → Ny flat paketlista , tryck l och ange ~i, tryck S och ange ~installsize, så visas en praktisk lista att arbeta med. * Ta bort översättningar och lokalanpassade filer för systemet om de inte behövs. Du kan installera paketet localepurge och ställa in det så att endast de lokalanpassaningar som du vill ha sparas på systemet. Detta kommer att minska mängden hårddiskutrymme som används i /usr/share/locale. * Flytta systemloggar från /var/log/ till ett annat system, eller ta bort permanent. * Använd en temporär /var/cache/apt/archives: Du kan använda en temporär cachekatalog på ett annat filsystem (USB-diskenhet, temporär hårddisk, filsystem som redan används, ...).     +-----------------------------------------------------+ |Notera | | | |Använd inte en NFS-montering eftersom | |nätverksanslutningen kan avbrytas under | |uppgraderingen. | +-----------------------------------------------------+ Till exempel, om du har en USB-diskenhet monterad på /media/ usbkey: 1. ta bort paket som tidigare hämtats för installation: # apt-get clean 2. kopiera katalogen /var/cache/apt/archives till USB -diskenheten: # cp -ax /var/cache/apt/archives /media/usbkey/ 3. montera den temporära cachekatalogen ovanpå den nuvarande: # mount --bind /media/usbkey/archives /var/cache/apt/archives 4. efter uppgraderingen återställer du originalkatalogen /var/ cache/apt/archives: # umount /media/usbkey/archives 5. radera det som lämnats kvar i /media/usbkey/archives. Du kan skapa den temporära cachekatalogen på vilket filsystem som helst som finns monterat på ditt system. * Gör en minimal uppgradering av systemet (läs Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering”) eller partiell uppgradering av systemet följt av en komplett uppgradering. Detta kommer att göra det möjligt att uppgradera systemet partiellt och ger dig möjlighet att tömma paket-cache före den kompletta uppgraderingen. Observera att du för att ta bort paket på ett säkert sätt,     rekommenderas växla tillbaka din sources.list till lenny vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. 4.4.4. Minimal systemuppgradering I vissa fall kan en komplett uppgradering (som beskrivs nedan) innebära att många paket som du vill behålla raderas. Vi     rekommenderar därför en två-stegs-uppgradering. Först en minimal uppgradering för att bli av med konflikter och sedan en komplett uppgradering som beskrivs i Avsnitt 4.4.6, ”Uppgradering av systemet”.     För att göra detta, kör först:     # apt-get upgrade Det här innebär att endast de paket som kan uppgraderas utan att     kräva att några andra paket tas bort eller installeras uppgraderas. Den minimala uppgraderingen kan också vara användbar när systemet     har ont om utrymme och en komplett uppgradering inte kan utföras på grund av utrymmesskäl. 4.4.5. Uppgradering av kärnan och udev udev-versionen i squeeze kräver en kärna med version 2.6.26 eller nyare där flaggan CONFIG_SYSFS_DEPRECATED är avaktiverad och flaggorna CONFIG_INOTIFY_USER och CONFIG_SIGNALFD är aktiverade.     Eftersom Debians standardkärna i lenny (version 2.6.26) har CONFIG_SYSFS_DEPRECATED aktiverad och udev-versionen i lenny inte kan leverera all funktionalitet som nyare kärnor förväntar sig måste speciella åtgärder genomföras vid uppgradering för att inte sätta systemet i ett ostartbart skick. Att starta med kärna 2.6.26 från lenny med udev från squeeze kan innebära att rätt namn inte kan sättas på nätverksenheter och att vissa rättigheter inte kan sättas på blockenheter (exempelvis tillgång för disk-gruppen). Mjukvaran som sådan kommer att se ut     som att den fungerar men vissa regler (exempelvis nätverksbaserade regler) kommer inte att läsas in korrekt. Det rekommenderas därför starkt att du uppgraderar kärnan för sig för att försäkra att en kompatibel kärna är tillgänglig före uppgradering av udev.     För att fortsätta med den här kärnuppgraderingen ska du köra:     # apt-get install linux-image-2.6-variant Se Avsnitt 4.6.1, ”Installera metapaketet för kärnan” för hjälp     med att fastställa vilken variant av kärnpaketen som du ska installera. Flytten av vissa inbäddade mjukvaror till paket i den ofria (non-free) delen av arkivet (läs mer i kapitlet Avsnitt 2.1.2, ”Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen”) kan innebära att det kan behövas nya paket installerade efter     uppgraderingen till ny kärna. En del hårdvara som fungerade korrekt innan uppgraderingen kan sluta fungera när kärnan är uppgraderad. Var vaksam för varningsmeddelanden under kärnans installationsskript och när skripten som skapar initramfs körs. Tillse att nödvändiga paket för inbäddad mjukvara är installerad. Direkt efter att kärnan uppgraderats ska du också installera den     nya udev för att minimera risken för andra fel orsakade av den äldre versionen av udev används med en ny kärna ^[8]. Du kan göra detta genom att köra:     # apt-get install udev     Du bör starta om systemet ^[9] när du har uppgraderat både kärna och udev. 4.4.6. Uppgradering av systemet     När du genomfört föregående steg är du redo att fortsätta med huvuddelen av uppgraderingen. Kör:     # apt-get dist-upgrade Notera     Uppgraderingsprocessen för andra utgåvor rekommenderade att använda aptitude för uppgraderingen. Detta verktyg är inte rekommenderat för uppgradering från lenny till squeeze. Det här kommer att genomföra en fullständig uppgradering av systemet, alltså installera de senaste tillgängliga versionerna av samtliga paket och lösa alla tänkbara beroendeändringar mellan     paketen i olika utgåvor. Om det är nödvändigt kommer det även att installera några nya paket (vanligtvis nya versioner av bibliotek eller paket som fått nya namn) samt ta bort eventuella föråldrade paket som står i konflikt med varandra. Vid uppgradering från en uppsättning cd-skivor (eller dvd-skivor), kommer du bli uppmanad att mata in specifika     cd-skivor vid olika tillfällen under uppgraderingen. Du kanske måste mata in samma cd-skiva flera gånger; detta beror på att sammankopplade paket har blivit utspridda över cd-skivorna. Nya versioner av installerade paket, som inte kan uppgraderas utan att ändra installationsstatus för ett annat paket, kommer     att lämnas kvar vid deras nuvarande version (visas som ” återhållna”). Det kan lösas genom att antingen använda aptitude för att välja dessa paket för installation eller genom att prova apt-get -f install paket. 4.5. Möjliga problem under uppgraderingen     Följande kapitel beskriver kända problem som kan uppstå under uppgradering till squeeze. 4.5.1. stöd för cryptoloop finns inte i Linuxkärnan i squeeze Stöd för cryptoloop togs bort från paketen för Linuxkärnan som     levereras med Debian 6.0. Installationer som använder cryptoloop måste migreras till dm-crypt innan uppgraderingen. 4.5.2. Förväntade raderingar Uppgraderingsprocessen till squeeze kan begära att paket tas bort från systemet. Exakt vilka paket som påverkas kommer att variera beroende på vilken uppsättning av paket som är installerade.     Dessa Kommentarer till utgåvan ger allmänna råd om paketradering, men om du är osäker är det rekommenderat att du undersöker de paketborttagningar som föreslås av varje metod innan du fortsätter. Några vanliga paket som förväntas bli borttagna är bland annat autofs(ersatt av autofs5), dhcp3 (ersatt av isc-dhcp),     madwifi-source och python2.4 (ersatt av python2.6). För mer information om föråldrade paket i squeeze, läs Avsnitt 4.9, ”Föråldrade paket”. 4.5.3. Fel under exekvering av aptitude eller apt-get     Om en åtgärd med aptitude, apt-get eller dpkg misslyckas med felet     F: Dynamisk MMap fick slut på utrymme E: Dynamic MMap ran out of room räcker inte standardutrymmet för cachen till. Du kan lösa det här genom att antingen ta bort eller kommentera rader som du inte behöver i /etc/apt/sources.list eller genom att öka storleken på     cachen. Storleken på cachen kan ökas genom att ställa in APT::Cache-Limit i /etc/apt/apt.conf. Följande kommando kommer att ställa in den till ett värde som ska vara tillräckligt för uppgraderingen:     # echo 'APT::Cache-Limit "12500000";' >> /etc/apt/apt.conf     Det här förutsätter att du inte redan har ställt in variabeln i den filen. 4.5.4. Konflikter vid förberoende-loop Ibland är det nödvändigt att aktivera alternativet APT::Force-LoopBreak i APT för att temporärt ta bort ett     systemkritiskt paket på grund av en Konflikt/Förberoende-slinga. Apt-get kommer att varna dig om det här och avbryta uppgraderingen. Du kan lösa det genom att ange alternativet -o APT::Force-LoopBreak=1 på kommandoraden för apt-get. Det är möjligt att beroendestrukturen för ett system kan vara så     skadat att det kräver handpåläggning. Vanligtvis innebär det att använda apt-get eller     # dpkg --remove paketnamn     för att plocka bort några av de störande paketen, eller     # apt-get -f install # dpkg --configure --pending     I extrema fall kan du behöva tvinga fram en ominstallation med ett kommando som detta     # dpkg --install /sökväg/till/paketnamn.deb 4.5.5. Filkonflikter Filkonflikter bör inte inträffa om du uppgraderar från ett ”rent”     lenny-system, men kan inträffa om du har inofficiella bakåtporteringar installerade. En filkonflikt resulterar i ett fel som: Packar upp (från ) ... dpkg: fel vid hantering av (--install): försöker skriva över "",     som också finns i paketet dpkg-deb: underprocessen paste dödad av signal (Brutet rör) Fel uppstod vid hantering:     Du kan försöka lösa en filkonflikt genom att tvinga igenom borttagning av paketet som nämns på sista raden i felmeddelandet:     # dpkg -r --force-depends paketnamn Efter att problemen har lösts, bör du kunna återuppta     uppgraderingen genom att upprepa tidigare beskrivna apt-get -kommandon. 4.5.6. Inställningsförändringar Under uppgraderingen kommer det att ställas frågor om konfiguration eller omkonfigurationen av flera paket. När du blir tillfrågad om någon fil i katalogen /etc/init.d eller filen /etc/     manpath.config ska ersättas av paketansvariges version, är det oftast nödvändigt att svara ”ja” för att upprätthålla systemets tillstånd. Du kan alltid återgå till de gamla versionerna, eftersom de kommer att sparas med en .dpkg-old-ändelse. Om du inte är säker på vad som behöver göras, skriv ner namnet på     paketet eller filen och red ut saker och ting senare. Du kan söka i typescript-filen för att granska informationen som visades på skärmen under uppgraderingen. 4.5.7. Flytt av sessionen till konsoll Om du kör uppgraderingen i systemets lokala konsoll kan det tänkas att under några delar av uppgraderingen så flyttar     konsollen till en annan vy och du kan inte längre se uppgraderingsprocessen. Exempelvis händer detta på skrivbordssystem när gdm startas om. För att återta konsollen där uppgraderingen körs behöver du använda Ctrl+Alt+F1 för att byta till den virtuella terminalen 1 om du är vid den grafiska startbilden eller använd Alt+F1 i     lokala textlägeskonsollen. Ersätt F1 med den funktionstangent som har motsvarande nummer för den virtuella terminal som uppgraderingen körs i. Du kan också använda Alt+Vänsterpil eller Alt+Högerpil för att byta mellan de olika textlägeskonsollerna. 4.5.8. Speciell hantering av specifika paket I de flesta fall kommer paket att uppgraderas utan besvär mellan     lenny och squeeze. Det finns ett litet antal situationer där manuella ingrepp kan behövas, antingen före eller under uppgraderingen. Dessa beskrivs nedan paket-för-paket. 4.5.8.1. Evolution Evolution (E-post-klienten för Skrivbordsmiljön Gnome) har uppdaterats från version 2.22 till 2.30. Lagringsformatet som paketet använder för lokal data ändras och det finns risk för dataförlust om uppgraderingen utförs när evolution körs. Då vissa     externa komponenter kan fortsätta köra i bakgrunden är det inte nödvändigtvis så att det räcker att avsluta klienten som sådan. För att undvika eventuella problem är rekommendationen att helt lämna skrivbordssessionen innan uppgraderingen till squeeze påbörjas. Som den del av uppgraderingsprocessen kommer evolution att kontrollera om några relaterade processer körs och rekommendera     att de stängs. En sekundär kontroll efter processer kommer sedan att göras och om nödvändigt så erbjuds möjligheten att döda de kvarstående processerna eller avbryta uppgraderingen för att kunna lösa situationen för hand. 4.6. Uppgradering av kärna och relaterade paket Det här avsnittet förklarar hur man uppgraderar sin kärna och identifierar tänkbara problem relaterade till den här     uppgraderingen. Du kan antingen installera ett av paketen linux-image-* som tillhandahålls av Debian, eller bygga en anpassad kärna från källkod. Observera att en hel del information i det här avsnittet är baserad på antagelsen att du kommer att använda en av de modulära     Debiankärnorna tillsammans med i initramfs-tools och udev. Om du har valt att använda en anpassad kärna som inte kräver en initrd eller om du använder en annan initrd-generator kan delar av den här informationen vara irrelevant för dig. 4.6.1. Installera metapaketet för kärnan När du kör dist-upgrade från lenny till squeeze, rekommenderas det starkt att du installerar ett nytt     linux-image-2.6-*-metapaket. Det här paketet kan installeras automatiskt av dist-upgrade-processen. Du kan verifiera det genom att köra:     # dpkg -l "linux-image*" | grep ^ii Om du inte ser något utdata, behöver du installera ett nytt     linux-image-paket för hand. Kör följande kommando för att se en lista över tillgängliga linux-image-2.6-metapaket:     # apt-cache search linux-image-2.6- | grep -v transition Om du är osäker på vilket paket du ska välja, kör uname -r och leta efter ett paket med liknande namn. Om du till exempel ser ”     2.6.26-2-686” rekommenderas det att du installerar linux-image-2.6-686. Du kan även använda apt-cache för att se en lång beskrivning för varje paket för att hjälpa dig att välja den bästa möjliga. Till exempel:     # apt-cache show linux-image-2.6-686 Du bör sedan använda apt-get install för att installera den. När     den här nya kärnan har installerats bör du starta om vid nästa möjliga tillfälle för att dra nytta av den nya kärnversionen. För den äventyrlige finns ett enkelt sätta att kompilera sina egen modifierade kärna på Debian GNU/Linux. Installera verktyget kernel-package och läs dokumentationen i /usr/share/doc/     kernel-package. Alternativt kan du använda kärnans källkod genom paketet linux-source-2.6. Du kan använda målet deb-pkg i källkodens makefil för att bygga binärpaketet. Det finns några skillnader mellan dessa två vägar, läs i respektive pakets dokumentation. Om möjligt är det till din fördel att uppgradera kärnpaketet separat från själva dist-upgrade för att minska chanserna för ett     temporärt icke-startbart system. Observera att det här endast bör göras efter den minimala uppgraderingsprocessen, beskriven i Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering”. 4.6.2. Ny ordning för enhetsnumrering lenny har en mer robust mekanism för att identifiera hårdvara än tidigare utgåvor. Dock kan den här orsaka ändringar på den     ordning som enheter identifieras på ditt system vilket påverkar ordningen i vilken enhetsnamnen tilldelas. Om du till exempel har två nätverkskort som associeras med två olika drivrutiner, kan de enheter som eth0 och eth1 refererar till ändras. För nätverksenheter undviks denna omsortering vanligen genom definitioner i /etc/udev/rules.d/70-persistent-net.rules i udev. Eftersom dessa regler redan är på plats i lenny behövs inga ytterligare ingrepp vid uppgradering till squeeze för att dra nytta av stabila namn på nätverksenheter. Kom dock ihåg att     udev-funktionen innebär att ett givet namn på en nätverksenhet binds till en specifik hårdvarukomponent. Om du exempelvis byter nätverkskort i ett system som kör squeeze kommer det nya nätverkskortet få ett nytt gränssnittsnamn istället för att använda det redan existerande namnet. För att återanvända ett existerande enhetsnamn för ny hårdvara måste du ta bort den gamla bindingen från /etc/udev/rules.d/70-persistent-net.rules. För lagringsenheter kan du undvika den här omsorteringen genom att använda initramfs-tools och konfigurera det att läsa in drivrutinsmoduler för lagringsenheter i samma ordning som de för närvarande läses in i. Dock, med tanke på andra ändringar i     lagringssystemen i Linuxkärnan som beskrivs i Avsnitt 5.1.1, ”Migrering av diskdrivrutiner från IDE- till PATA-systemet” är detta vanligen inte värt jobbet och det är istället rekommenderat att använda enhetsnamn som garanterat är stabila över tid, exempelvis UUID-alias ^[10] i katalogen /dev/disk/by-uuid/ eller LVM-enheter i /dev/mapper/. 4.6.3. Boot timing issues (waiting for root device) Om en initrd som skapats med initramfs-tools används för att     starta upp systemet, kan i vissa fall skapandet av enhetsfiler av udev ske för sent för uppstartsskripten att agera på. The usual symptoms are that the boot will fail because the root file system cannot be mounted and you are dropped into a debug shell: Gave up waiting for root device. Common problems: - Boot args (cat /proc/cmdline) - Check rootdelay= (did the system wait long enough?)     - Check root= (did the system wait for the right device?) - Missing modules (cat /proc/modules; ls /dev) ALERT! /dev/something does not exist. Dropping to a shell! (initramfs) But if you check afterwards, all devices that are needed are present in /dev. This has been observed in cases where the root file system is on a USB disk or on RAID, especially if LILO is used. Ett sätt att komma runt det här problemet på är att använda     uppstartsparametern rootdelay=9. Värdet för tidsgränsen (i sekunder) kan behöva justeras. 4.7. Förberedelse inför nästa utgåva     Efter uppgraderingen finns det flera saker som du kan göra för att förbereda inför nästa utgåva. * Ta bort föråldrade och oanvända paket som beskrivs i Avsnitt 4.9, ”Föråldrade paket”. Du bör granska vilka     konfigurationsfiler som de använder och överväga att avinstallera paketen fullständigt för att ta bort deras konfigurationsfiler. 4.8. Utfasade komponenter I och med nästa utgåva av Debian GNU/Linux 7.0 (kodnamn wheezy)     kommer ett större antal funktioner att föråldras. Användare kommer att behöva byta till alternativ för att förhindra problem vid uppgradering till 7.0.     Det inkluderar följande funktioner: * OpenVZ och Linux-Vserver: Debian GNU/Linux 6.0 kommer att vara den sista utgåvan som inkluderar virtualiseringsfunktioner för Linuxkärnan som inte ingår i huvudutgåvan. Detta innebär att funktionspaketen i OpenVZ och Linux-Vserver ska anses vara utfasade och användare ska     migrera till virtualiseringsfunktion som KVM, Linux Containers eller XEN som finns i linux-2.6 huvudutgåva. * Paketet gdm (GNOME Display Manager version 2.20) kommer att fasas ut till förmån för gdm3, en omskriven version. Läs mer i Avsnitt 5.6, ”Stöd och ändringar i Gnome-skrivbordet” för närmare information. 4.9. Föråldrade paket squeeze introducerar tusentals nya paket men pensionerar och utelämnar mer än 4000 gamla paket som fanns i lenny. Det tillhandahålls inget uppgraderingssätt för dessa föråldrade paket. Ingenting hindrar dig från att fortsätta att använda ett     föråldrat paket om så önskas men Debianprojektet kommer vanligtvis att sluta ge säkerhetsstöd för dessa ett år efter utgivningen av squeeze^[11] och kommer normalt sett inte att tillhandahålla annat stöd under den tiden. Att ersätta dem med tillgängliga alternativ, om det finns några, rekommenderas. Det finns många anledningar till varför paket kan ha tagits bort från distributionen: de underhålls inte längre av upphovsmännen; det finns inte längre någon Debianutvecklare som är intresserad     av att underhålla paketen; funktionaliteten de tillhandahåller har ersatts av en annan programvara (eller en ny version); eller så anses de inte längre vara lämpliga för squeeze på grund av fel i dem. I det senare fallet kan paket fortfarande finnas i ” unstable”-distributionen. Att identifiera vilka paket på ett uppdaterat system som är ” föråldrade” är enkelt eftersom pakethanteringsvertygen markerar     dem så. Om du använder aptitude, kommer du att se en lista över dessa paket under ”Föråldrade och lokalt skapade paket”. dselect tillhandahåller en liknande sektion men listan som visas kan skilja sig. Om du har använt aptitude för att manuellt installera paket i lenny kommer den att hålla kontroll på de paket som du manuellt installerat och kan markera de paket som har hämtats in via beroenden, vilka inte längre behövs om ett paket har tagits bort.     Aptitude och apt, till skillnad från deborphan, kommer inte markera de manuellt installerade paketen som föråldrade, i motsats till de som blev automatiskt installerade genom beroenden. Kör följande för att ta bort automatiskt installerade paket som inte längre används:     # apt-get autoremove Det finns ytterligare verktyg som du kan använda för att hitta föråldrade paket, såsom deborphan, debfoster eller cruft. deborphan rekommenderas starkt, även om det (i standardläget) endast kommer rapportera om föråldrade bibliotek: paket i sektionerna ”libs” eller ”oldlibs” som inte används av några     andra paket. Ta inte helt blint bort de paket som dessa verktyg presenterar, speciellt om du använder aggressiva ickestandardalternativ som är benägna att producera felaktigheter. Det rekommenderas starkt att du manuellt granskar paketen som föreslås för borttagning (alltså deras innehåll, storlek och beskrivning) innan du tar bort dem. Debian Bug Tracking System (http://bugs.debian.org/) tillhandahåller ofta ytterligare information om varför paketet     blev borttaget. Du bör granska både de arkiverade felrapporterna för själva paketet och de arkiverade felrapporterna för pseudopaketet på ftp.debian.org (http://bugs.debian.org/cgi-bin/ pkgreport.cgi?pkg=ftp.debian.org&archive=yes) . Lista med föråldrade paket inkluderar: * Kontorssviten plone. Detta har gjorts efter en förfrågan av utvecklarna av Unified Installer for Linux, vilken de anser vara deras enda platform med stöd. Rekomenderat verktyg för att installera Plone på ett Debian GNU/Linux-system är att använda Unified Installer som finns att hämta på http:// plone.org/ (http://plone.org/) . * nessus, säkerhetssökningsservern och dess bibliotek och andra mjukvaror. Den har varit under utfasning till förmån för OpenVAS som inkluderar paketen openvas-server och openvas-client. Eftersom det inte finns någon väg att uppgradera måste du installera OpenVAS och manuellt flytta dina inställningar för Nessustjänsten (användare, certifikat m.m.) till OpenVAS. * postgresql-8.3 ersätts av postgresql-8.4. * mysql-server-5.0 ersätts av mysql-server-5.1.     * python2.4 ersätts av python2.6. * Java 5-mjukvara inklusive paketen sun-java5-jre och sun-java5-bin efterföljs av Java 6: sun-java6-jre och andra paket. * apt-proxy tillhandahålls inte längre, alternativ till detta verktyg finns i exempelvis apt-cacher-ng, apt-cacher och approx. Det finns ingen automatisk uppgraderingsväg men användare som kör apt-proxy kan byta till dessa genom att manuellt installera något eller några av dessa paket. * Några av Xorgs videodrivrutiner finns inte längre i squeeze och är föråldrade. Detta innefattar xserver-xorg-video-cyrix, xserver-xorg-video-i810, xserver-xorg-video-imstt, xserver-xorg-video-nsc, xserver-xorg-video-sunbw2 och xserver-xorg-video-vga. De kan komma att tas bort under uppgraderingen. Användare bör installera xserver-xorg-video-all istället. * Hjälpprogrammet i 5.0 för att visa en bild vid uppstarten, usplash, är inte längre tillgängligt. Det har ersatts av plymouth. 4.9.1. Dummy-paket Vissa paket från lenny har delats upp i flera paket i squeeze, ofta för att förbättra systemunderhållet. För att göra uppgraderingssättet enklare i sådana fall, tillhandahåller     squeeze ofta så kallade ”dummy”-paket: tomma paket som har samma namn som det gamla paketet i lenny med beroenden som gör att de nya paketen blir installerade. Dessa ”dummy”-paket anses som föråldrade paket efter uppgraderingen och kan med säkerhet tas bort. De flesta (men inte alla) dummy-paket har beskrivningar som indikerar deras syfte. Paketbeskrivningar för dummy-paket är inte enhetliga, dock kan deborphan med flaggan --guess-* (ex.     --guess-dummy) vara användbara för att identifiera dem på ditt system. Observera att vissa dummy-paket inte är tänkta att tas bort efter en uppgradering utan används istället för att hålla kontroll på den för närvarande tillgängliga versionen av ett program över tid. -------------- ^[4] Om debconf-prioriteringen är satt till en väldigt hög nivå     kan du kanske undvika instälningsfrågor men tjänster som är beroende av standardsvar som inte fungerar för ditt system kommer inte att kunna starta. ^[5] Exempelvis: DNS- eller DHCP-tjänster, speciellt om det inte finns någon redundans eller automatiskt byte av huvudtjänst. I     fallet med DHCP kan slutanvändare bli nedkopplade från nätverket om lånperioden är kortare än tiden det tar för uppgraderingsprocessen att slutföra.     ^[6] Den här funktionen kan inaktiveras genom att lägga till parametern panic=0 till dina uppstartparametrar. ^[7] Debians pakethanteringssystem tillåter vanligtvis inte att     ett paket tar bort eller ersätta en fil som ägs av ett annat paket såvida det inte har definierats att ersätta det paketet. ^[8] Kombinationen gammal kärna och ny udev har kända fel. Om du     drabbas av fel efter omstarten med den nya kärnan kommer du att behöva nedgradera udev-paketet för att kunna använda den gamla. ^[9] om du loggar uppgraderingsprocessen så som beskrivs i     Avsnitt 4.4, ”Uppgradering av paket” ska du återigen köra script för att efter omstarten åter logga resultaten av åtgärderna som beskrivs i Avsnitt 4.4.6, ”Uppgradering av systemet”. ^[10] Några enheter, exempelvis de som används av crypt, RAID     eller LVM har stabila icke-UUID-identifierare. I dessa fall ska du använda namnet på enheten eftersom de redan är otvetydiga och stabila. ^[11] Eller så länge som ingen annan utgivning sker i den     tidsperioden. Normalt sett stöds endast två stabila utgåvor åt gången. Kapitel 5. Problemområden att känna till för utgåvan squeeze 5.1. Potentiella problem Ibland innebär förändringar i en ny utgåva att sidoeffekter vi inte kunnat undvika uppstår, i vissa fall skapas nya fel någon     annanstans. Här dokumenterar vi problem som vi känner till. Vänligen läs ävan erratan, dokumentationen för aktuella paket, felrapporter och annan information som nämns i Avsnitt 6.1, ”Ytterligare läsning”. 5.1.1. Migrering av diskdrivrutiner från IDE- till PATA-systemet Den nya Linuxkärnan tillhandahåller olika drivrutiner för några     PATA- (IDE) kontrollrar. Namnen på en del hårddiskar, cd-rom- och kasettenheter kan ändras. Det är numera rekommenderat att identifiera diskenheter i konfigurationsfiler med etikett eller UUID (unik identifierare) hellre än enhetsnamn, detta fungerar både med nya och gamla kärnversioner. Vid uppgradering till squeeze version av Debians kärnpaket kommer paketet linux-base erbjuda att lösa denna     konvertering för dig i konfigurationsfilerna för de flesta filsystemsrelaterade paket på systemet, inklusive olika uppstartshanterare i Debian. Om du väljer att inte uppdatera systeminställningarna automatiskt eller om du inte använder Debians kärnpaket måste du uppdatera enheternas ID själv före nästa omstart av systemet för att säkerställa att systemet fortsätter att vara startbart. 5.1.2. Förändrat metadataformat för mdadm kräver ny Grub Följande gäller bara användare som vill låta uppstartshanteraren grub-pc läsa in kärnan direkt från en RAID-enhet skapad med mdadm 3.x och standardvärden eller när metadataversionen explicit är     satt med flaggan -e. Specifikt så inkluderar detta alla samlingar skapade under eller efter installationen av Debian squeeze. Samlingar skapade med äldre mdadm-versioner och RAID-enheter skapade med kommandoradsflaggan -e 0.9 berörs inte. grub-pc äldre än version 1.98+20100720-1 kan inte hantera att automatiskt starta från en RAID-enhet med format 1.x metadata (nya standardformatet är 1.2). För att säkerställa att systemet     är startbart tillse att grub-pc version 1.98+20100720-1 eller senare används, detta tillhandahålls av Debian squeeze. Ett ostartbart system kan räddas med Super Grub2 Disk (http:// www.supergrubdisk.org/super-grub2-disk/) eller grml (http:// grml.org) . 5.1.3. pam_userdb.so trasig med nyare libdb Vissa Berkeley Database-filer i version 7 som skapats med libdb3 kan inte läsas av nyare libdb-versioner (läs felrapport #521860     (http://bugs.debian.org/521860) ). Ett sätt att ta sig runt problemet är att läsa in filerna på nytt med db4.8_load från paketet db4.8-util. 5.1.4. Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh Om du tidigare har lagt till en lokal omdirigering för /bin/sh eller modifierat symlänken för /bin/sh så att den pekar på annan     mjukvara än /bin/bash kan problem uppstå under uppgraderingen av paketen dash eller bash. Observera att detta inkluderar ändringar utförda av andra paket (exempelvis mksh) för att de ska bli systemets standardskal genom att ta över /bin/sh. Om du råkar ut för sådana problem ska du ta bort den lokala     omdirigeringen och säkerställa att symlänkarna för både /bin/sh och dess manualsida pekar på filer som tillhandahålls av bash -paketet och sedan köra dpkg-reconfigure --force dash. dpkg-divert --remove /bin/sh dpkg-divert --remove /usr/share/man/man1/sh.1.gz     ln -sf bash /bin/sh ln -sf bash.1.gz /usr/share/man/man1/sh.1.gz 5.1.5. Ändringar till kärnans policy för resurskonflikter Standardvärdet för flaggan acpi_enforce_resources i Linuxkärnan har ändrats till strikt (”strict”). Detta kan innebära att vissa     äldre drivrutiner för sensorer inte får tillgång till sensorernas hårdvara. En väg runt detta är att lägga till ” acpi_enforce_resources=lax” till kärnans kommandorad. 5.2. LDAP-stöd     En funktion i de kryptografiska biblioteken i LDAP-biblioteken gör att program som använder LDAP och försöker ändra sina     privilegier misslyckas med att ansluta till en LDAP-server med TLS eller SSL. Detta kan orsaka problem för suid-program på system som använder libnss-ldap såsom sudo, su eller schroot och för suid-program som gör LDAP-sökningar likt sudo-ldap. Rekommendationen är att ersätta paketet libnss-ldap med     libnss-ldapd, ett nyare bibliotek som använder separata tjänster (nslcd) för alla LDAP-uppslagningar. Ersättningspaket för libpam-ldap är libpam-ldapd. Kom ihåg att libnss-ldapd rekommenderar att tjänsten NSS caching     (nscd) utvärderas för användning i din miljö före installation. Som ett alternativ till nscd kan du anta unscd. Ytterligare information finns i felrapporterna #566351 (http://     bugs.debian.org/566351) och #545414 (http://bugs.debian.org/ 545414) . 5.3. tjänsten sieve flyttar till sin IANA-tilldelade port ManageSieves tilldelade IANA-port är 4190/tcp, porten som används av timsieved och andra managesieve-mjukvaror i många     distributioner (2000/tcp) är tilldelad till användning av Cisco SCCP enligt IANA:s register (http://www.iana.org/assignments/ port-numbers) . Från och med version 4.38 av Debianpaketet netbase kommer     tjänsten sieve flyttas från port 2000 till port 4190 i filen /etc /services. Installationer som använder servicenamnet sieve istället för     portnummer kommer att byta till det nya portnumret så fort tjänsten är omstartad eller omladdad. I vissa fall sker förändringen omedelbart när /etc/services uppdaterats.     Detta kommer påverka Cyrus IMAP. Detta kan också påverka andra sieve-aktiverade mjukvaror så som DoveCot. För att undvika problem med nedtid bör administratörer av e-post-kluster baserade på Debian att kontrollerar att deras     Cyrusinstallationer (och förmodligen även Dovecot) fungerar och vidta åtgärder för att inte flytta tjänster från port 2000/tcp till port 4190/tcp utan förvarning för varken servrar eller klienter. Värt att notera: * /etc/services kommer bara uppdateras automatiskt om du inte gjort några ändringar i den. I övriga fall kommer du att få en fråga från dpkg som frågar om ändringarna. * Du kan redigera /etc/services och ändra porten för sieve tillbaka till 2000 om du vill (detta är dock inte rekomenderat).     * Du kan redigera /etc/cyrus.conf och andra relevanta inställningsfiler för dina kluster för tillgång till e-post/ webbaserad åtkomst till e-post (exempelvis på webbframdelar för sieve) i förväg för att tvinga dem att använda statiskt portnummer. * Du kan ställa in cyrus master att lyssna på båda portarna (2000 och 4190) samtidigt och på det sättet undvika problemet helt och hållet. Detta tillåter också för en mycket smidigare uppgradering från port 2000 till port 4190. 5.4. Säkerhetsläget för webbläsare Debian 6.0 innehåller flera webbläsarmotorer som påverkas av en strid ström av säkerhetshål. Den stora mängden fel och den partiella bristen på stöd uppströms i form av långsiktiga utvecklingsgrenar gör det mycket svårt att ha stöd för dessa webbläsare med bakåtporterade säkerhetslagningar. Dessutom gör     biblioteksberoenden det omöjligt att uppdatera dessa till nyare versioner. Dessa webbläsare, utvecklade på qtwebkit- och khtml-motorerna, är inkluderade i Squeeze men täcks inte av fullt säkerhetsstöd. Vi kommer att lägga ned tid på att spåra och bakåtportera säkerhetslagningar men i allmänhet ska dessa webbläsare inte användas tillsammans med webbplatser du inte litar på. För generell webbsurfning rekommenderar vi webbläsare baserade på Mozillas motor xulrunner (Iceweasel och Iceape), webbläsare som     bygger på motorn Webkit (ex. Epiphany) eller Chromium. Xulrunner har en lång historia med bakåtporteringar för äldre utgåvor i de föregående cyklerna med utgåvor. Chromium —byggd på Webkit-kodbasen— är ett lövpaket, alltså     kommer bakåtportering inte kunna göras. Det är fortfarande möjligt att uppgradera till en senare version (vilket inte fungerar för själva biblioteket).     Webkit har stöd uppströms med en långtgående underhållsgren. 5.5. KDE-skrivbordet Squeeze är den första Debianutgåvan som levereras med komplett stöd för nästa generation av KDE som är baserad på Qt 4. De     flesta officiella KDE-applikationerna har version 4.4.5 med undantag för kdepim som är version 4.4.7. Du kan läsa meddelanden från KDE-projektet (http://www.kde.org/announcements/) för att lära mer om ändringarna. 5.5.1. Uppgradera från KDE 3 Skrivbordsmiljön KDE 3 stöds inte längre av Debian 6.0. Den kommer automatiskt att ersättas av den nya 4.4-serien vid     uppgradering. Eftersom detta är en stor, genomgripande förändring bör användare genomföra vissa förberedelser för en så enkel uppgraderingsprocess som möjligt. Viktigt     Att uppgradera samtidigt som en KDE 3-session är aktiv på systemet avråds starkt från. Annars kan processen sluta fungera under drift och det i sin tur kan leda till att data går förlorad. Vid första inloggningen i det uppgraderade systemet kommer existerande användare att behöva gå igenom Debians KDE-uppgraderingsprocess, kallad kaboom, som kommer att ta hand     om uppgraderingen av användarens personliga data och, om användaren så vill, göra en säkerhetskopia på de gamla KDE-inställningarna. För ytterligare information läs webbplatsen för Kaboom (http://pkg-kde.alioth.debian.org/kaboom.html) . Även om den KDE 3-baserade skrivbordsmiljön inte längre har stöd kan användare fortfarande installera vissa KDE 3-program individuellt eftersom deras huvudbibliotek och binärer för KDE 3     (kdelibs) och Qt 3 fortfarande är tillgängliga i Debian 6.0. Hur som helst kan det innebära att vissa program inte är särskilt integrerade i den nya miljön. Dessutom kommer varken KDE 3 eller Qt 3 att ha stöd i nästa Debianutgåva så du rekommenderas starkt att flytta över till den nya mjukvaruplattformen. 5.5.2. Nya KDE-metapaket Som beskrivits tidigare introducerar Debian 6.0 några nya KDE-relaterade metapaket: * För vanlig skrivbordsanvändning rekommenderas att installera paketet kde-standard. kde-standard kommer att installera KDE Plasma Desktop (http://www.kde.org/workspaces/plasmadesktop/) och välja de vanligaste programmen. * Vill du ha en liten skrivbordsinstallation kan du installera paketet kde-plasma-desktop och manuellt välja de program du behöver. Detta är ungefär samma som paketet kde-minimal som     levererades med Debian 5.0. * För enheter med mindre formfaktor finns en alternativ miljö kallade KDE Plasma Netbook (http://www.kde.org/workspaces/ plasmanetbook/) som kan installerad via paketet kde-plasma-netbook. Plasma Netbook och Plasma Desktop kan installeras på samma system och standardvalet kan bestämmas i systeminställningarna (kallades tidigare KControl). * Vill du ha en komplett uppsättning KDE-applikationer kan du installera paketet kde-full. Det kommer att installera KDE Plasma Desktop som standard. 5.6. Stöd och ändringar i Gnome-skrivbordet Det har skett många förändringar i skrivbordsmiljön Gnome som finns i squeeze jämfört med den i lenny, närmare information om     detta finns i Kommentarer till utgåvan GNOME 2.30 (http:// library.gnome.org/misc/release-notes/2.30/index.html.sv) . Några detaljer beskrivs närmare nedan. 5.6.1. GDM 2.20 och 2.30 Gnomes Skrivbordshanterare (GDM) är kvar på version 2.20 för system som uppgraderas från lenny. Squeeze är den sista utgåvan med stöd för den här versionen. Nyinstallerade system kommer att få GDM 2.30 istället genom paketet gdm3. På grund av att de båda versionerna inte är kompatibla med varandra kan inte     uppgraderingen göras automatiskt men rekommendationen är ändå att installera paketet gdm3 efter uppgraderingen till squeeze. Detta ska göras från konsollen eller med endast en öppen Gnome-session. Kom ihåg att inställningar från GDM 2.20 inte kommer att flyttas över till den nya versionen. För vanliga skrivbordssystem bör det räcka med att installera gdm3. 5.6.2. Enheter och andra administrativa rättigheter Specifika rättigheter på enheter ges automatiskt till användare som är inloggade fysiskt på systemet: video- och ljudenheter,     nätverksinställningar, energiinställningar och montering av enheter. Grupperna drom, floppy, audio, video, plugdev och powerdev är inte meningsfulla längre. Läs mer i dokumentationen för consolekit. De flesta grafiska program som behöver rotprivilegier är numera beroende av PolicyKit (http://www.freedesktop.org/wiki/Software/     PolicyKit) för att uppnå detta istället för gksu. Rekommenderad metod för att ge en användare administrativa rättigheter är att lägga till henne i sudo-gruppen. 5.6.3. Interaktionen mellan network-manager och ifupdown Vid uppgradering av paketet network-manager kommer gränssnitt som i /etc/network/interfaces är satta att använda DHCP utan andra flaggor att inaktiveras från filen och hanteras av NetworkManager     istället. Därför kommer kommandona ifup och ifdown inte att fungera. Dessa gränssnitt kan hanteras genom att använda en framdel till NetworkManager istället, läs mer på the NetworkManager documentation (http://live.gnome.org/ NetworkManager/SystemSettings) (på engelska). Å andra sidan kommer gränssnitt som i /etc/network/interfaces är satta att använda flera flaggor att ignoreras av NetworkManager.     Detta gäller särskilt vissa gränssnitt för trådlös anslutning under Debians installationsprocess (se även #606268 (http:// bugs.debian.org/606268) ). 5.7. Ändringar i grafikstacken     Det har gjorts ett antal ändringar i X-stacken i Debian 6.0. Det här kapitlet listar de viktigaste och mest tydliga för användare. 5.7.1. Föråldrade Xorg-drivrutiner Xorg-videodrivrutinerna cyrix, imstt, sunbw2 och vga     tillhandahålls inte längre. Användare bör byta till en allmän drivrutin, exempelvis vesa eller fbdev. Den gamla drivrutinen via underhålls inte längre och har ersatts     av drivrutinen openchrome som automatiskt kommer att användas efter uppgraderingen. Drivrutinerna nv och radeonhd finns fortfarande att tillgå i den     här utgåvan men är utfasade. Användare av dessa ska överväga att byta till nouveau respektive radeon. Drivrutinerna calcomp, citron, digitaledge, dmc, dynapro, elo2300, fpit, hyperpen, jamstudio, magellan, microtouch, mutouch, palmax, spaceorb, summa, tek4957 och ur98 för hantering     av inmatningsenheter har avvecklats och är inte inkluderade i den här utgåvan. Användare som nyttjar dessa enheter kan behöva byta till en kärndrivrutin och X-drivrutinen evdev. För många seriella enheter tillåter inputattach att de ansluts till en Linux-inmatningsenhet som känns igen av X-drvirutinen evdev. 5.7.2. Inställningar av kärnläge Kärndrivrutiner för Intel (från och med i830), ATI/AMD (från     original Radeon till Radeon HD 5xxx ”Evergreen”-serien) och för NVIDIA grafikchipset har nu inbyggt stöd för lägesinställning. 5.7.3. Byte av inmatningsenhet under drift Xorg X-servern som inkluderas i Debian /release; innehåller stöd för att byta inmatningsenhet (mus, tangentbord mm) under drift. De gamla paketen xserver-xorg-input-kbd och xserver-xorg-input-mouse har ersatts av xserver-xorg-input-evdev     som kräver en kärna med flaggan CONFIG_INPUT_EVDEV aktiverad. Dessutom skiljer sig vissa nyckelkoder som denna drivrutin producerar mot de som traditionellt varit fallet. Användare som nyttjar till exempel xmodmap och xbindkeys kommer att behöva justera deras inställningar för de nya nyckelkoderna. 5.7.4. ”zapping” X-servern Traditionellt så har tangentkombinationen Ctrl+Alt+Backsteg använts för att döda X-servern. Detta tangentbordskommando är     inte längre aktiverad som standard men kan återaktiveras genom att ändra inställningar i paketet keyboard-configuration. Detta görs på systemnivå. Alternativet är att använda skrivbordsmiljöns program för att ställa in tangentbordskommandon. 5.8. Ändring av Munins webbsökväg För squeeze är standardplatsen för webbinnehållet som munin skapar ändrat från /var/www/munin till /var/cache/munin/www och     därför behöver /etc/munin/munin.conf justeras vid uppgraderingar, om den är redigerad av administratören. Om du uppgraderar, läs / usr/share/doc/munin/NEWS.Debian.gz. 5.9. Uppgraderingsinstruktioner för Shorewall Vid uppgradering till Debian 6.0 bör shorewall-användare läsa instruktionerna på http://www.shorewall.net/LennyToSqueeze.html     (http://www.shorewall.net/LennyToSqueeze.html) , som även finns tillgängliga i /usr/share/doc/shorewall-doc/html/ LennyToSqueeze.html i paketet shorewall-doc. Kapitel 6. Mer information om Debian GNU/Linux 6.1. Ytterligare läsning Förutom dessa kommentarer till utgåvan och installationsguiden finns ytterligare dokumentation för Debian GNU/Linux tillgänglig från Debian Documentation Project (DDP), som har som mål att skapa högkvalitativ dokumentation för Debiananvändare och     -utvecklare. Dokumentation, som till exempel Debian Reference, Debian New Maintainers Guide, Debian FAQ och flera andra finns tillgänglig. För fullständiga detaljer om tillgängliga resurser, se webbplatsen för Debian Documentation Project (http:// www.debian.org/doc/) och Debians Wiki (http://wiki.debian.org/) . Dokumentation för individuella paket installeras i /usr/share/doc     /paket. Den kan inkludera information om upphövsrätt, Debianspecifika detaljer och dokumentation från upphovsmännen. 6.2. Få hjälp Det finns många källor för hjälp, råd och stöd för Debiananvändare, men dessa bör endast användas om dokumentationen     inte har hjälpt till att lösa problemet. Det här kapitlet tillhandahåller en kort introduktion till dessa, vilket kan vara till hjälp för nya Debiananvändare. 6.2.1. Sändlistor De sändlistor som är mest intressanta för Debian-användarna är listan debian-user (engelsk) och andra debian-user-språk-listor (för andra språk; swedish för svenska). För information om dessa     listor och detaljer om hur man prenumererar, se http:// lists.debian.org/ (http://lists.debian.org/) . Leta i arkiven efter svar på dina frågor innan du postar en ny fråga, så bryter du inte mot listetiketten. 6.2.2. Internet Relay Chat Debian har en IRC-kanal vars ändamål är att ge stöd och hjälp     till Debiananvändare. Kanalen finns på IRC-nätverket OFTC. För att komma åt kanalen, peka din favorit-IRC-klient till irc.debian.org och gå in i kanalen #debian. Följ kanalens riktlinjer och respektera andra användare.     Riktlinjerna finns tillgängliga på Debians wiki (http:// wiki.debian.org/DebianIRC) .     För mer information om OFTC, besök dess webbplats (http:// www.oftc.net/) . 6.3. Rapportera fel Vi strävar mot att göra Debian GNU/Linux till ett högkvalitativt operativsystem. Det betyder dock inte att paketen som vi tillhandahåller är helt felfria. I enlighet med Debians filosofi     om ”öppen utveckling” och som en tjänst till våra användare, tillhandahåller vi all information om rapporterade fel i vårt eget felhanteringssystem (BTS). BTS är bläddringsbar på http:// bugs.debian.org/ (http://bugs.debian.org/) . Om du hittar ett fel i distributionen eller i paketerad programvara som är en del av den, vänligen rapportera felet så att det kan rättas till i framtida utgåvor. Felrapportering     kräver att du har en giltig e-postadress. Vi frågar efter den så att vi kan spåra fel och för att utvecklarna ska kunna komma i kontakt med de som rapporterat felet ifall de skulle behöva ytterligare information. Du kan skicka in en felrapport med programmet reportbug eller manuellt via e-post. Du kan läsa mer om felhanteringssystemet och     hur man använder det genom att läsa referenskorten (tillgängliga i /usr/share/doc/debian om du har paketet doc-debian installerat) eller i felhanteringssystemet (http://bugs.debian.org/) . 6.4. Att bidra till Debian Du behöver inte vara en expert för att bidra till Debian. Genom att hjälpa användare med problem på de olika sändlistorna (http:/ /lists.debian.org/) för användarstöd bidrar du till gemenskapen. Identifiering (och lösning) av problem relaterade till utveckling av distributionen genom att delta i sändlistorna (http:// lists.debian.org/) för utveckling är också mycket uppskattat. För     att underhålla Debians högkvalitativa distribution kan du skicka in felrapporter (http://bugs.debian.org/) och hjälpa utvecklarna att spåra upp och rätta till felen. Om du är bra på att sätta ihop ord kanske du vill bidra mer aktivt genom att hjälpa till att skriva dokumentation (http://www.debian.org/doc/cvs) eller översätta (http://www.debian.org/international/) befintlig dokumentation till ditt eget språk. Om du kan avsätta mer tid, skulle du kunna ansvara för en del av den fria programvaran i Debian. Speciellt behjälpligt är det om personer adopterar eller ansvarar för saker som folk har frågat efter om att inkluderas i Debian. Databasen Work Needing and     Prospective Packages (http://www.debian.org/devel/wnpp/) har detaljer om den här informationen. Om du har intresse av mer specifika grupper kan du finna glädje i att bidra till några av Debians underprojekt vilka inkluderar porteringar till specifika arkitekturer, Debian Jr. (http://www.debian.org/devel/debian-jr/) och Debian Med (http://www.debian.org/devel/debian-med/) . I vilket fall som helst, om du arbetar i den fria programvarugemenskapen på något sätt, som en användare,     programmerare, författare eller översättare hjälper du redan den fria programvaran. Att bidra är belönande och roligt, såväl som att det låter dig träffa nya människor som att det ger dig den där varma känslan inom dig. Appendix A. Hantera ditt lenny-system före uppgraderingen Denna bilaga innehåller information om hur du kontrollerar att du     kan installera eller uppgradera paket från lenny innan du uppgraderar till squeeze. Det här bör endast vara nödvändigt i specifika situationer. A.1. Uppgradering av ditt lenny-system Det är inga grundläggande skillnader mot någon annan uppgradering av lenny som du gjort. Den enda skillnaden är att du först     behöver se till att din paketlista fortfarande innehåller paket från lenny, vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. Om du uppgraderar ditt system med en Debianspegel kommer den     automatiskt att uppgraderas till den senaste punktutgåvan av lenny. A.2. Kontrollera dina källistor Om någon av raderna i din /etc/apt/sources.list refererar till ” stable”, ”använder” du redan squeeze. Detta kanske inte är vad du     vill göra om du inte är redo för uppgraderingen än. Om du redan har kört apt-get update, kan du fortfarande komma tillbaka utan problem om du följer nedanstående procedur. Om du även har installerat paket från squeeze, är det antagligen     inte så stor mening att installera paket från lenny längre. I det fallet måste du bestämma dig för om du vill fortsätta eller inte. Det är möjligt att nedgradera paket, men det beskrivs inte här. Öppna filen /etc/apt/sources.list med din favoritredigerare (som     root) och kontrollera alla rader som börjar med deb http: eller deb ftp: efter en referens till ”stable”. Om du hittar någon, ändra stable till lenny. Om du har vissa rader som börjar med deb file: måste du själv     kontrollera om platsen som de refererar till innehåller ett arkiv för lenny eller squeeze. Viktigt     Ändra inte några rader som börjar med deb cdrom:. Om du gör det så ogiltigförklaras raden och du måste köra apt-cdrom igen. Bli inte rädd om en ”cdrom”-källrad refererar till ”unstable”. Även om det är förvirrande så är det normalt.     Om du har gjort några ändringar, spara filen och kör     # apt-get update     för att uppdatera paketlistan. A.3. Uppgradera äldre lokalinställningar till UTF-8 Om ditt system är lokaliserat och använder en lokalinställning som inte är baserad på UTF-8 bör du överväga att konvertera ditt system till att använda UTF-8-baserade lokalinställningar. Förr     har det förekommit fel som endast kunnat härledas till lokalinställningar baserade på annat än UTF-8. På skrivborden har sådana äldre lokalinställningar endast kunnat stödjas genom fula hack internt i biblioteken och vi kan därför inte på ett korrekt sätt tillhandahålla support för användare som använder dessa. För att välja systemets lokalinställningar kan du köra dpkg-reconfigure locales. Säkerställ att du väljer en UTF-8-baserad lokalisering när frågan om vilken lokalinställning     som ska användas som standard i systemet visas. Utöver detta bör du kontrollera dina användares lokalinställningar för att säkerställa att de inte har äldre lokaldefinitioner i sina användarmiljöer. Appendix B. Bidrag till Kommentarer till utgåvan     Många har hjälpt till med Kommentarer till utgåvan, bland andra Adam Di Carlo, Andreas Barth, Andrei Popescu, Anne Bezemer, Bob Hilliard, Charles Plessy, Christian Perrier, Daniel Baumann, Eddy Petrișor, Emmanuel Kasper, Esko Arajärvi, Frans Pop, Giovanni Rapagnani, Gordon Farquharson, Javier Fernández-Sanguino Peña,     Jens Seidel, Jonas Meurer, Josip Rodin, Justin B Rye, LaMont Jones, Luk Claes, Martin Michlmayr, Michael Biebl, Moritz Mühlenhoff, Noah Meyerhans, Noritada Kobayashi, Osamu Aoki, Peter Green, Rob Bradford, Samuel Thibault, Simon Bienlein, Simon Paillard, Stefan Fritsch, Steve Langasek, Steve McIntyre, Tobias Scherer, Vincent McIntyre, och W. Martin Borgert.     Detta dokment har översatts till många språk. Ett stort tack till alla översättare!     Svensk översättning av Martin Bagge och Daniel Nylander Index A Abiword, Vad är nytt i distributionen? Apache, Vad är nytt i distributionen? B BIND, Vad är nytt i distributionen? Blu-ray, Cd-, dvd- och bd-skivor C CD, Cd-, dvd- och bd-skivor Cherokee, Vad är nytt i distributionen? Courier, Vad är nytt i distributionen? D Debian Med, Brett stöd för neuroradiologisk forskning Debian Science, Brett stöd för neuroradiologisk forskning Dia, Vad är nytt i distributionen? DocBook XML, Källor för det här dokumentet DVD, Cd-, dvd- och bd-skivor E Ekiga, Vad är nytt i distributionen? Evolution, Vad är nytt i distributionen? Exim, Vad är nytt i distributionen? F Firefox, Vad är nytt i distributionen? G GCC, Vad är nytt i distributionen? GIMP, Vad är nytt i distributionen? GNOME, Vad är nytt i distributionen? GNUcash, Vad är nytt i distributionen? GNUmeric, Vad är nytt i distributionen? I icedove, Vad är nytt i distributionen? iceweasel, Vad är nytt i distributionen? isohybrid, Cd-, dvd- och bd-skivor K KDE, Vad är nytt i distributionen? KOffice, Vad är nytt i distributionen? L LDAP, LDAP-stöd, LDAP-stöd LILO, Boot timing issues (waiting for root device) Linux Standard Base, Vad är nytt i distributionen? LXDE, Vad är nytt i distributionen? M Mozilla, Vad är nytt i distributionen? MySQL, Vad är nytt i distributionen? N NeuroDebian, Brett stöd för neuroradiologisk forskning neuroimaging research, Brett stöd för neuroradiologisk forskning O OpenOffice.org, Vad är nytt i distributionen? OpenSSH, Vad är nytt i distributionen? P packages ants, Brett stöd för neuroradiologisk forskning approx, Föråldrade paket apt, Bidra med uppgraderingsrapporter, Förbered källor för APT, Lägg till APT-källor på Internet, Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver, Föråldrade paket Apt, Förbered källor för APT apt-cacher, Föråldrade paket apt-cacher-ng, Föråldrade paket apt-proxy, Föråldrade paket aptitude, Pakethantering, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen autofs, Förväntade raderingar autofs5, Förväntade raderingar bash, Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh console-setup, Enhetliga tangentbordinställningar consolekit, Enheter och andra administrativa rättigheter dash, Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh db4.8-util, pam_userdb.so trasig med nyare libdb dblatex, Källor för det här dokumentet debian-goodies, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen dhcp3, Förväntade raderingar discover, Stora ändringar doc-debian, Rapportera fel docbook-xsl, Källor för det här dokumentet evolution, Evolution firmware-linux, Inbäddad mjukvara flyttad till icke-fritt-sektionen gdm, Utfasade komponenter gdm3, Utfasade komponenter, GDM 2.20 och 2.30 gksu, Enheter och andra administrativa rättigheter grub-pc, Förändrat metadataformat för mdadm kräver ny Grub icedoveicedove, Vad är nytt i distributionen? iceweaseliceweasel, Vad är nytt i distributionen? initramfs-tools, Felsökningsskal under uppstart med hjälp av initrd, Uppgradering av kärna och relaterade paket, Ny ordning för enhetsnumrering, Boot timing issues (waiting for root device) insserv, Beroendebaserad uppstart isc-dhcp, Förväntade raderingar kaboom, Uppgradera från KDE 3 kde-full, Nya KDE-metapaket kde-minimal, Nya KDE-metapaket kde-plasma-desktop, Nya KDE-metapaket kde-plasma-netbook, Nya KDE-metapaket kde-standard, Nya KDE-metapaket kdelibs, Uppgradera från KDE 3 kdepim, KDE-skrivbordet kernel-package, Installera metapaketet för kärnan keyboard-configuration, ”zapping” X-servern libnss-ldap, LDAP-stöd, LDAP-stöd libnss-ldapd, LDAP-stöd, LDAP-stöd libpam-ldap, LDAP-stöd, LDAP-stöd libpam-ldapd, LDAP-stöd, LDAP-stöd linux-base, Migrering av diskdrivrutiner från IDE- till PATA-systemet linux-image-*, Uppgradering av kärna och relaterade paket linux-image-2.6-686, Installera metapaketet för kärnan linux-source-2.6, Installera metapaketet för kärnan localepurge, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen madwifi-source, Förväntade raderingar mdadm, Förändrat metadataformat för mdadm kräver ny Grub mksh, Eventuella problem med omdirigering av /bin/sh mrtrix, Brett stöd för neuroradiologisk forskning mysql-server-5.0, Föråldrade paket mysql-server-5.1, Föråldrade paket nessus, Föråldrade paket netbase, tjänsten sieve flyttar till sin IANA-tilldelade port network-manager, Interaktionen mellan network-manager och ifupdown nipype, Brett stöd för neuroradiologisk forskning nscd, LDAP-stöd odin, Brett stöd för neuroradiologisk forskning openvas-client, Föråldrade paket openvas-server, Föråldrade paket plone, Föråldrade paket plymouth, Föråldrade paket popularity-contest, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen postgresql-8.3, Föråldrade paket postgresql-8.4, Föråldrade paket psychopy, Brett stöd för neuroradiologisk forskning python2.4, Förväntade raderingar, Föråldrade paket python2.6, Förväntade raderingar, Föråldrade paket release-notes, Rapportera fel i det här dokumentet shorewall, Uppgraderingsinstruktioner för Shorewall shorewall-doc, Uppgraderingsinstruktioner för Shorewall splashy, Ta bort paket i konflikt sudo-ldap, LDAP-stöd sun-java5-bin, Föråldrade paket sun-java5-jre, Föråldrade paket sun-java6-jre, Föråldrade paket tinc, Förbered en säker miljö för uppgraderingen udev, Uppgradering av kärnan och udev, Uppgradering av kärna och relaterade paket, Ny ordning för enhetsnumrering, Boot timing issues (waiting for root device) unscd, LDAP-stöd upgrade-reports, Bidra med uppgraderingsrapporter usplash, Föråldrade paket xmlroff, Källor för det här dokumentet xserver-xorg-input-evdev, Byte av inmatningsenhet under drift xserver-xorg-input-kbd, Byte av inmatningsenhet under drift xserver-xorg-input-mouse, Byte av inmatningsenhet under drift xserver-xorg-video-all, Föråldrade paket xserver-xorg-video-cyrix, Föråldrade paket xserver-xorg-video-i810, Föråldrade paket xserver-xorg-video-imstt, Föråldrade paket xserver-xorg-video-nsc, Föråldrade paket xserver-xorg-video-sunbw2, Föråldrade paket xserver-xorg-video-vga, Föråldrade paket xsltproc, Källor för det här dokumentet PHP, Vad är nytt i distributionen? Pidgin, Vad är nytt i distributionen? Postfix, Vad är nytt i distributionen? PostgreSQL, Vad är nytt i distributionen? T Thunderbird, Vad är nytt i distributionen? Tomcat, Vad är nytt i distributionen? X Xfce, Vad är nytt i distributionen? Gloslista ACPI Advanced Configuration and Power Interface ALSA Advanced Linux Sound Architecture APM Advanced Power Management BD Blu-ray Disc cd Compact Disc cd-rom Compact Disc Read Only Memory DHCP Dynamic Host Configuration Protocol DNS Domain Name System dvd Digital Versatile Disc GIMP GNU Image Manipulation Program GNU GNU's Not Unix GPG GNU Privacy Guard IDE Integrated Drive Electronics LDAP Lightweight Directory Access Protocol LILO LInux LOader LSB Linux Standard Base LVM Logical Volume Manager MTA Mail Transport Agent NFS Network File System NIC Network Interface Card NIS Network Information Service OSS Open Sound System RAID Redundant Array of Independent Disks RPC Remote Procedure Call SATA Serial Advanced Technology Attachment SSL Secure Sockets Layer TLS Transport Layer Security USB Universal Serial Bus UUID Universally Unique Identifier VGA Video Graphics Array WPA Wi-Fi Protected Access