2.1. Maskinvara som stöds

Debian ställer inga maskinvarukrav utöver kraven ställda för Linux- eller kFreeBSD-kärnan och GNU:s verktyg. Därför kan alla arkitekturer eller plattformar till vilka Linuxkärnan, libc, gcc och så vidare, blivit porterade, och för vilken en portering till Debian finns, köra Debian. Referera till ports-sidorna på https://www.debian.org/ports/i386/ för mera detaljer om 32-bit PC-arkitektursystem som har blivit testade med Debian GNU/Linux.

Hellre än att försöka att beskriva alla de olika maskinvarukonfigurationerna som finns stöd för i 32-bit PC innehåller det här avsnittet allmän information och pekar till källor för ytterligare information.

2.1.1. Arkitekturer som stöds

Debian GNU/Linux 11 har stöd för 9 större arkitekturer och ett flertal variationer av varje arkitektur kända som varianter.

Arkitektur Debian-beteckning Underarkitektur Variant
AMD64 & Intel 64 amd64    
Intel x86-baserad i386 standard x86-maskiner standard
Endast Xen PV-domäner xen
ARM armel Marvell Kirkwood och Orion marvell
ARM med hårdvara FPU armhf multiplatform armmp
64bit ARM arm64    
64bit MIPS (little-endian) mips64el MIPS Malta 5kc-malta
Cavium Octeon octeon
Loongson 3 loongson-3
32bit MIPS (little-endian) mipsel MIPS Malta 4kc-malta
Cavium Octeon octeon
Loongson 3 loongson-3
Power Systems ppc64el IBM POWER8 eller nyare maskiner  
64bit IBM S/390 s390x IPL från VM-läsare och DASD generisk

Det här dokumentet täcker in installationen för 32-bit PC--arkitekturen med Linux-kärnan. Om du letar efter information om någon av de andra arkitekturerna som Debian stöder kan du se på sidorna för Debian-porteringar.

2.1.2. Processor, moderkort och grafikstöd

Komplett information angående kringutrustning som stöds kan hittas i Linux Hardware Compatibility HOWTO. Det här avsnittet innehåller endast grundläggande information.

2.1.2.1. Processor

I stort sett alla x86-baserade (IA-32) processorer som fortfarande används i vanliga persondatorer stöds, Detta omfattar också 32-bitars AMD och VIA-processorer, samt nyare processorer som Athlon XP och Intel P4 Xeon.

Debian GNU/Linux bullseye kommer inte fungera att köra på 586 (Pentium) eller tidigare processorer.

[Notera] Notera

Om ditt system har en processor av typen 64-bitars AMD64 eller Intel 64-familjerna, så bör du antagligen använda installationsprogrammet för arkitekturen amd64 istället för (32-bitars) arkitekturen i386.

2.1.2.2. In/ut-buss

Systembussen är den del av moderkortet som tillåter processorn att kommunicera med kringutrustning såsom lagringsenheter. Din dator måste använda PCI, PCIe, eller PCI-X bussen. Praktiskt taget alla persondatorer som sålts de senaste åren använder någon av dessa.

2.1.3. Bärbara datorer

From a technical point of view, laptops are normal PCs, so all information regarding PC systems applies to laptops as well. Installations on laptops nowadays usually work out of the box, including things like automatically suspending the system on closing the lid and laptop specfic hardware buttons like those for disabling the wifi interfaces (airplane mode). Nonetheless sometimes the hardware vendors use specialized or proprietary hardware for some laptop-specific functions which might not be supported. To see if your particular laptop works well with GNU/Linux, see for example the Linux Laptop pages.

2.1.4. Flera processorer

Multiprocessor support — also called symmetric multiprocessing or SMP — is available for this architecture. The standard Debian 11 kernel image has been compiled with SMP-alternatives support. This means that the kernel will detect the number of processors (or processor cores) and will automatically deactivate SMP on uniprocessor systems.

Having multiple processors in a computer was originally only an issue for high-end server systems but has become common in recent years nearly everywhere with the introduction of so called multi-core processors. These contain two or more processor units, called cores, in one physical chip.

2.1.5. Stöd för grafikhårdvara

Debian's support for graphical interfaces is determined by the underlying support found in X.Org's X11 system, and the kernel. Basic framebuffer graphics is provided by the kernel, whilst desktop environments use X11. Whether advanced graphics card features such as 3D-hardware acceleration or hardware-accelerated video are available, depends on the actual graphics hardware used in the system and in some cases on the installation of additional firmware images (see Avsnitt 2.2, ”Enheter som kräver fast programvara”).

On modern PCs, having a graphical display usually works out of the box. In very few cases there have been reports about hardware on which installation of additional graphics card firmware was required even for basic graphics support, but these have been rare exceptions. For quite a lot of hardware, 3D acceleration also works well out of the box, but there is still some hardware that needs binary blobs to work well.

Detaljer om grafikhårdvaraoch pekenheter kan hittas på https://wiki.freedesktop.org/xorg/. Debian 11 skickar med X.Org version 7.7.

2.1.6. Maskinvara för anslutning till nätverk

Nästan alla nätverkskort (NIC) som stöds av Linux-kärnan stöds även av installationssystemet; modulära drivrutiner ska vanligtvis läsas in automatiskt. Det här inkluderat de flesta PCI/PCI-Express-kort samt PCMCIA / Express-kort på bärbara datorer Många äldre ISA-kort stöds också.

ISDN stöds men inte under installationen.

2.1.6.1. Trådlösa nätverkskort

Trådlösa nätverk stöds i allmänhet också och ett växande antal av trådlösa nätverkskort stöds av den officiella Linux-kärnan, även om många av dem kräver att fast programvara läses in.

Om fast programvara krävs så kommer installationsprogrammet att fråga dig om att läsa in den fasta programvaran. Se Avsnitt 6.4, ”Läsa in saknad fast programvara” för ytterligare information om hur man läser in fast programvara under installationen.

Trådlösa nätverkskort som inte stöds av den officiella Linux-kärnan går i allmänhet att få igång under Debian GNU/Linux men de stöds inte under installationen.

Om det uppstår ett problem med det trådlösa och det inte finns något annat nätverkskort som du kan använda under installationen så är det fortfarande möjligt att installera Debian GNU/Linux med en komplett cd-rom- eller dvd-avbildning. Välj alternativet att inte konfigurera ett nätverk och installera endast de paket som finns tillgängliga på cd/dvd-skivan. Du kan sedan installera drivrutinen och den fasta programvara som du behöver efter att installationen är färdigställd (efter omstarten) och konfigurera ditt nätverk manuellt.

I vissa fall finns drivrutinen du behöver inte tillgänglig som ett Debian-paket. Du kommer då att behöva leta om det finns källkod tillgänglig på Internet och själv bygga drivrutinen. Hur man gör det här är utanför omfånget för den här handboken. Om ingen Linux-drivrutin finns tillgänglig, är din sista utväg att använda paketet ndiswrapper, vilket tillåter att du använder en drivrutin från Windows.

2.1.7. Punktskriftsskärmar

Stöd för punktskriftsskärmar bestäms av det underliggande stödet som finns i brltty. De flesta skärmar fungerar under brltty, anslutna via antingen en serieport, USB eller Bluetooth. Information om vilka punktskriftsenheter som stöds kan hittas på webbplatsen för brltty. Debian GNU/Linux 11 levereras med brltty version 6.3.

2.1.8. Talsyntes (maskinvara)

Stöd för talsyntes (maskinvara) bestäms av det underliggande stödet som finns i speakup. speakup har endast stöd för integrerade kort och external enheter anslutnas till en serieport (inga USB-, serie-till-USB- eller PCI-adaptrar stöds). Information om stöd för talsyntesenheter (maskinvara) kan hittas på webbplatsen för speakup. Debian GNU/Linux 11 levereras med speakup version 3.1.6.

2.1.9. Kringutrustning och annan maskinvara

Linux har stöd för ett stort antal maskinvaruenheter såsom möss, skrivare, skannrar, PCMCIA/CardBus/ExpressCard och USB-enheter. Dock krävs inte de flesta av dessa enheter vid installation av systemet.

USB hardware generally works fine. On some very old PC systems some USB keyboards may require additional configuration (see Avsnitt 3.6.6, ”Maskinvaruproblem att se upp för”). On modern PCs, USB keyboards and mice work without requiring any specific configuration.