Innehållsförteckning
Wikin har mer information om detta ämne.
Debian 7.0 introducerar två nya arkitekturer:
s390x, 64-bitars-portering för IBM System z-maskiner, tänkt som ersättare för s390.
armhf, ett alternativ till armel för ARMv7-maskiner med hårda flyttal. Många moderna ARM-kort och -enheter levereras med en flyttalsenhet (floating-point unit, FPU) men den äldre Debian armel-porteringen kan inte använda den särskilt väl. armhf-porteringen påbörjades för att förbättra denna situation och för att utnyttja andra funktioner i nyare ARM processorer. Debians armhf-portering kräver åtminstone ARMv7 med Thumb-2 och VFP3D16 hjälpprocessor.
Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian wheezy:
32-bitars PC (”i386”)
SPARC (”sparc”)
PowerPC (”powerpc”)
MIPS (”mips” (rak byteordning) och ”mipsel” (omvänd byteordning))
Intel Itanium (”ia64”)
S/390 (”s390”)
64-bitars PC (”amd64”)
ARM EABI (”armel”)
ARMv7 (EABI hard-float ABI, 'armhf')
IBM System z ('s390x')
Utöver stödet till de officiella arkitekturerna innehåller Debian wheezy porteringen GNU/kFreeBSD (”kfreebsd-amd64” och ”kfreebsd-i386”) som en förhandsvisning av tekniken sedan Debian squeeze. Dessa porteringar är de första som inkluderas i en Debianutgåva som inte är baserad på Linuxkärnan utan istället använder FreeBSD-kärnan med GNU användarutrymme. De som använder dessa versioner ska dock vara på det klara med att kvaliteten på dessa porteringar fortfarande är lägre än den oerhört höga kvalitén på Linuxporteringen och att vissa avancerade skrivbordsfunktioner inte har stöd ännu. Hur som helst är dock stödet för vanlig servermjukvara starkt och utökar funktionerna från Linuxbaserade Debianversioner med de unika funktionerna som är kända från BSD-världen.
Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar.
The kFreeBSD kernel is available in versions 8.3 and 9.0.
New features in this release include:
Full userspace support for FreeBSD jails is also available in Debian 7.0. See the Debian Wiki for the details.
Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare squeeze; distributionen inkluderar över 12800 nya paket och innehåller totalt 37493 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 20160 programvarupaket (det är 70% av alla paket i squeeze). Ett stort antal paket (över 4125, 14 % av paketen i squeeze) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare.
I den här utgåvan av Debian uppdateras X.Org från 7.5 till 7.7.
Debian skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och -miljöer. Bland annat inkluderas skrivbordsmiljöerna Gnome 3.4, KDE 4.8.4, Xfce 4.8 och LXDE.
Produktivitetsapplikationerna har också uppgraderats och detta omfattar kontorssvierna:
Uppdateringar av andra skrivbordsprogram inkluderar uppgradering till
Evolution 3.4 och
Pidgin
2.10. Mozilla-sviten har
även uppdaterats: iceweasel
(version 10 ESR) är webbläsaren
Firefox
utan varumärkesanknytning och icedove
(version 10) är e-postklienten
Thunderbird
utan varumärkesanknytning.
Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar:
Debian stödjer Linux Standard Base (LSB) version 4.1, med ett specifikt undantag specifikt för Debian: Qt3 inkluderas inte.
Den officiella Debian-distributionen levereras på 9 till 10
binär-dvd-skivor
eller 61 till 69
binär-cd-skivor
(beroende på arkitektur) och 8 källkods-dvd-skivor eller
46 källkods-cd-skivor. Dessutom finns en
multiarkitektur dvd-skiva med delar
av utgåvan för arkitekturerna amd64
och
i386
och deras källkod. Debian levereras också som
Blu-ray
(bd)-avbildning, två avbildningar för vardera
amd64
och i386
och en avbildning för
källkoden. Av utrymmesskäl har vissa väldigt stora paket undantagits från
cd-avbildningarna; dessa paket passar bättre på dvd och
bd-avbildningarna och är därför fortsatt tillgängliga
där.
Nytt i Debian 7.0 är multiarch. Multiarch låter dig installera paket från flera arkitekturer på samma maskin. Detta är praktiskt på olika sätt men det vanligaste användningsområdet är att installera både 64- och 32-bitars mjukvara på samma maskin och låta beroendena lösas korrekt automatiskt. Debian-wikin har en omfattande manual (på engelska) om hur dessa funktionerna kan användas av dig.
The dependency-based boot sequencing introduced with Debian 6.0
is now always enabled, including for users of file-rc
.
For optimal sequencing, all init.d scripts should declare their dependencies in an LSB header. This is already the case for scripts shipped in Debian, but users should check their local scripts and consider adding that information.
Mer information om denna funktion finns att läsa i
/usr/share/doc/insserv/README.Debian
.
Debian 7.0 introduces preliminary support for systemd, an init system with advanced monitoring, logging and service management capabilities.
While it is designed as a drop-in sysvinit
replacement and as such makes use of
existing SysV init scripts, the systemd
package can be installed safely
alongside sysvinit
and started via
the init=/bin/systemd
kernel option. To utilize the
features provided by systemd, about 50 packages already provide native
support, among them core packages like udev, dbus and rsyslog.
systemd is shipped as a technology preview in Debian 7.0. For more information on this topic, see the Debian wiki.
Debian wheezy har fått förbättrat stöd för multimedia: ffmpeg
har ersatts av förgreningen libav
(libav-tools
) som anses ha en mer
konservativ process för nya utgåvor och därför passar bättre för
Debian. Genom detta tillhandahålls alla bibliotek och en uppgraderingsväg
för existerande applikationspaket. Den kompletta uppsättningen av
libav-bibliotek och -användargränssnitt innehåller
mplayer, mencoder,
vlc and transcode. Ytterligare kodning
och avkodning tillhandahålls genom lame för kodning av
MP3-ljud, xvidcore för MPEG-4 ASP video-kodning,
x264 för H.264/MPEG-4 AVC video-kodning,
vo-aacenc för AAC-ljud-kodning och
opencore-amr och vo-amrwbenc för
Adaptive Multi-Rate Narrowband and Wideband-kodning och avkodning. För de
flesta typer av användning ska inte installation från tredjeparts förråd
längre vara nödvändigt. Dåligt multimediastöd i Debian är en svunnen tid.
Många Debian-paket byggs nu med gcc
-kompilerings-flaggorna för
”hardening” aktivt. Dessa flaggor aktiverar skydd mot
säkerhetshål som nyttjas via ”stack smashing”, möjligheten att
förutspå var i minnet ett värde ska lagras, etc. Så många paket som möjligt
använder dessa flaggor, speciellt de som ingår i
”base”-installationen, nätverks-tjänster och paket som haft
säkerhetsproblem de senaste åren.
Observera att flaggorna för ”hardening” inte är aktiva som
standard i gcc
, de används alltså
inte om du bygger mjukvara lokalt. Paketet hardening-wrapper
kan tillhandahålla en
gcc
-version med dessa flaggor påslagna.
Debian 7.0 supports the AppArmor Mandatory Access Control system. When enabled, AppArmor confines programs according to a set of rules that specify what files a given program can access. This proactive approach helps protecting the system against both known and unknown vulnerabilities.
AppArmor is disabled by default in Debian 7.0. The Debian wiki has instructions on how to use this functionality.
Observera att detta ersätter funktionaliteten som tidigare tillhandahölls på backports.debian.org archive.
För att kunna använda paket från wheezy-backports
kan du lägga till en rad i din sources.list
:
deb http://mirrors.kernel.org/debian wheezy-backports main contrib deb-src http://mirrors.kernel.org/debian wheezy-backports main contrib
The next time you run apt-get update, the system will
become aware of the packages in the
wheezy-backports
section and they will be
available for installation in the same way as the old backports.debian.org
archive.
När ett nytt paket blir tillgängligt via
wheezy-backports
för att lösa ett säkerhetsproblem
kommer detta att meddelas via sändlistan debian-backports-announce.
Vissa paket från proposed-updates
kan också bli
tillgängliga via wheezy-updates
-mekanismen. Denna
väg kommer att användas för uppdateringar som många användare skulle vilja
installera på sina system före nästa punktutgåva, exempelvis uppdateringar
till antivirusprogram och data för tidszoner. Alla paket från
wheezy-updates
kommer att inkluderas i
punktutgåvor.
För att kunna använda paket från wheezy-updates
kan du lägga till en rad i din sources.list
:
deb http://mirrors.kernel.org/debian wheezy-updates main contrib deb-src http://mirrors.kernel.org/debian wheezy-updates main contrib
Nästa gång du kör apt-get update kommer systemet att
känna av paketen i wheezy-updates
-sektionen och
överväga att installera dessa när det letar efter uppgraderingar.
Note that if APT::Default-Release
is set in your
/etc/apt/apt.conf
(or in any of
/etc/apt/apt.conf.d/*
), then, in order for automatic
upgrades to work, it is necessary to add the following configuration block
into /etc/apt/preferences
(see
apt_preferences(5) for more information):
Package: * Pin: release o=Debian,n=wheezy-updates Pin-Priority: 990
När ett nytt paket blir tillgängligt via
wheezy-updates
kommer detta att meddelas via
sändlistan
debian-stable-announce.
Gnome har genomgått en större förändring i gränssnittet i uppgraderingen till version 3.4. Den traditionella Gnome-panelen har ersatts av ”shell”, ett innovativt gränssnitt med stora användbarhetsförbättringar.
Bland annat märks funktionen med dynamiska arbetsytor, ett skärmtangentnbord (Caribou), meddelandehantering inbyggt i gränssnittet och integrationen med Gnomes nyckelring och PolicyKit.
Om du vill behålla ett gränssnitt som mer liknar det i Gnome version 2.3 i wheezy så kan du välja ”Gnome Classic” vid inloggningsrutan. Detta ger dig en förbättrad version av den traditionella panelen. Du kan fortfarande justera panelen och lägga ditt applets med hjälp av det gömda alt+högerklick -kombinationen.
Om din hårdvara inte kan användas med Gnome shell kommer du att hänvisas till ”classic”-gränssnittet.
Sushi är en ny förhandsgranskningsapplikation. Tryck på mellanslags-tangenten på en fil i filhanteraren och njut.
Indexeringsverktyget Tracker är nu en del av Gnome-skrivbordet. Efter din första inloggning kommer den att indexera ditt skrivbord och kan sedan användas som standardsökverktyg. Det är också nyckeln till Gnomes dokumentverktyg för att hantera nyligen använda dokument.
Ljud och mixning behöver numera ljudtjänsten PulseAudio som tillåter per-applikations-mixning.
Hjälpsystemet har fått en ny design och ett nytt dokumentformat.
Gnome boxes är ett verktyg för att hantera dina virtuella maskiner och integrerar med skalet och använder QEMU/KVM.
Några andra applikationer: GNOME contacts, GNOME online accounts, GNOME PackageKit, GNOME color manager, Rygel.
Ekiga är inte längre en del av Gnome. Många av dess funktioner finns tillgängliga i Empathy.
De flesta tekniker som bygger upp Gnome är fortfarande kvar: meddelandesystemet D-Bus, rättighetshanteringen i PolicyKit, multimediasystemet GStreamer, det virtuella filsystemet gvfs, MIME-systemet, ConsoleKit, gränssnitten för hårdvaruhantering udisks och upower. Alla dessa behålls utan större ändringar.
Men det underliggande systemet för att hantera inställningar har genomgått en större evolution, från GConf till ett nytt system kallat GSettings. GSettings är mycket snabbare och anpassningsbart. Inställningarna kan läsas och justeras genom att använda kommandorads-applikationen gsettings (rekommenderat) eller dconf-editor för grafiskt läge. GConf-systemet är fortfarande tillgängligt för tredjeparts-applikationer som använder det.
De flesta inställningarna flyttas över vid uppgraderingen. Av konceptuella och tekniska skäl kommer ett urval av inställningarna inte att flyttas:
standardsession och språk (hanteras nu av kontoservice-tjänsten);
skrivbordsbakgrund;
standardtema för GTK+ (inga av de tidigare finns längre);
panel och applet-inställningar (inställningarna är en del av MIME-systemet
genom x-scheme-handler/*
-typer).
standardwebbläare och e-post-program (inställningarna är numera en del av
MIME-systemet genom x-scheme-handler/*
-typer).
Gnomes sessionshanterare (gdm3
) har
genomgått en stor omskrivning tillsammans med skrivbordet. Den huvudsakliga
ändringen är inloggningstutan som har migrerats till
GSettings. Inställningsfilerna har nu bytt namn till greeter.gsettings och
settings sparas inte. Detta erbjuder endast uppdaterade
ändringar. Tjänternas inställningar är fortfarande de samma.
Det gamla paketet GDM 2.20 är inte längre tillgängligt, de flesta funktionerna täcks av GDM 3.x.
Gnome innehåller nu funktioner för att avgöra om en aktiv anslutning finns upprättad. Många applikationer i Gnome Shell använder NetworkManager. Detta aktiverar stöd för IPv6 och en bred uppsättning av nätverkstekniker som VPN, trådlöst och 3G.
Gnome.användare uppmanas att använda NetworkManager för nätverksanslutning. Gnome-komponenterna fungerar bäst med NetworkManager. Om du planerar att använda en annan nätverkshanteringstjänst istället (exempelvis wicd-daemon) ska du läsa Avsnitt 5.6, ”NetworkManager”.
Debian 7.0 includes the OpenStack suite as well as the Xen Cloud Platform (XCP), allowing users to deploy their own cloud infrastructure.
Debian images are also provided on the major public cloud platforms, including Amazon EC2, Windows Azure and Google Compute Engine.
In previous releases, temporary (tmpfs
) filesystems were
mounted on /lib/init/rw
, /dev/shm/
and optionally on /var/lock
and /var/run
. /lib/init/rw
has been removed, and the others
have been moved under /run
.
/var/run
and /var/lock
were configured using
RAMRUN
and RAMLOCK
in
/etc/default/rcS
. All these tmpfs
filesystems are now configurable using
/etc/default/tmpfs
; the old settings are not migrated
automatically.
Tidigare plats | Ny plats | Gammal inställning | Ny inställning |
---|---|---|---|
/etc/default/rcS | /etc/default/tmpfs | ||
/lib/init/rw | /run | Inte tillämpbar | Inte tillämpbar |
/var/run | /run | RAMRUN | Inte tillämpbar |
/var/lock | /run/lock | RAMLOCK | RAMLOCK |
/dev/shm | /run/shm | Inte tillämpbar | RAMSHM |
Inte tillämpbar | /tmp | Inte tillämpbar | RAMTMP |
Migrationen av data till de nya platserna kommer att ske automatiskt under
uppgraderingen och kommer att fortsätta att vara tillgängligt på både den
nya och den gamla platsen, med undantag för /lib/init/rw
. Ingen åtgärd behövs från dig, men
det skulle kunna vara så att du vill justera vilka
tmpfs
-filsystem som monteras och vilka storleksgränser de
har i /etc/default/tmpfs
efter att uppgraderingen är
klar. Läs manualsidan tmpfs(5) för närmare detaljer.
Om du har skritivt några anpassade skript som använder /lib/init/rw
så måste dessa uppdateras så att
de använder /run
istället.
/tmp
är inte en
tmpfs
som standard. Om du väljer att nyttja denna
funktion vänligen notera att:
innehållet i /tmp
sparas inte mellan
omstarter, /var/tmp
ska användas för
detta ändamål;
maximal storlek på /tmp
kan (beroende
på ditt specifika system) vara mindre än förut. Om du anser att detta är för
lite utrymme är det möjligt att öka storleken, läs tmpfs(5).
Applikationer som skapar väldigt stora temporära filer kan leda till att
/tmp
får slut på ledig plats. Det ska
vara möjligt att ställa in en annan plats för dessa filer genom att sätta
miljövariablen TMPDIR
.
Om så önskas så kan standarden överlagras genom en rad i
/etc/fstab
, exempelvis:
tmpfs /tmp tmpfs nodev,nosuid,size=20%,mode=1777 0 0