Debians stadgar

Detta är en översättning från det engelska originalet

Historisk version av stadgar för Debianprojektet (v1.0)

Version 1.0 stadfäst den 2 december 1998. Ersatt av version 1.1, stadfäst den 21 juni 2003, som sedan ersatts av version 1.2, stadfäst den 29 oktober 2003 och i sin tur version 1.3 stadfäst den 4 september 2006 och av den nuvarande versionen stadfäst den 7 oktober 2007.

§1. Introduktion

Debianprojektet är en sammanslutning av individer som har gjort gemensam sak att skapa ett fritt operativsystem.

Detta dokument beskriver organisationsstrukturen för formella beslut i projektet. Det beskriver inte målen med projektet eller hur det uppnår dem, och innehåller inte heller några riktlinjer förutom dem som är direkt relaterade till beslutsprocessen.

§2. Beslutande organ och individer

Varje beslut i projektet fattas av en eller flera av följande:

  1. Utvecklarna, genom en allmän resolution eller ett val;
  2. Projektledaren;
  3. Tekniska kommittén och/eller dess ordförande;
  4. De individuella utvecklarna som arbetar med ett bestämt uppdrag;
  5. Delegater utnämnda av projektledaren för specifika uppdrag;
  6. Projektsekreteraren;

Huvuddelen av resten av detta dokument kommer att sammanfatta dessa organs befogenheter, deras sammansättning och tillsättande, och procedurerna för deras beslutstagning. Befogenheterna för en person eller ett organ kan vara föremål för granskning och/eller begränsning av andra; i sådana fall kommer det granskande organets eller personens avsnitt att visa detta. I listan ovan listas vanligtvis personer och organ före de personer eller organ vars beslut de kan upphäva eller dem de kan (hjälpa till att) utnämna - men inte alla som listas tidigare kan upphäva beslut från alla som listas senare.

§2.1. Generella regler

  1. Ingenting i dessa stadgar förpliktar någon att arbeta för projektet. En person som inte vill utföra en uppgift som delegerats eller tilldelats honom eller henne behöver inte utföra den. De får dock inte aktivt motarbeta dessa regler och beslut som tagits i enlighet med dem.
  2. En person kan inneha flera poster, med undantag för att projektledaren, projektsekreteraren och ordföranden för den tekniska kommittén måste vara åtskilda, och att ledaren inte kan tillsätta sig själv som sin egen delegat.
  3. En person kan när som helst lämna projektet eller avsäga sig den post han eller hon innehar genom att säga så offentligt.

§3. Individuella utvecklare

§3.1. Befogenheter

En individuell utvecklare kan

  1. göra tekniska eller icke-tekniska beslut gällande sitt eget arbete;
  2. föreslå eller sekundera allmänna resolutioner;
  3. föreslå sig själv som projektledarkandidat i val;
  4. rösta på allmänna resolutioner och i val till ledare.

§3.2. Sammansättning och tillsättning

  1. Utvecklare är frivilliga som samtycker att främja projektets mål i den mån de deltar i det, och som underhåller paket för projektet, eller utför annat arbete som projektledarens delegat(er) anser givande.
  2. Projektledarens delegat(er) kan välja att inte släppa in nya utvecklare, eller att utesluta existerande utvecklare. Om utvecklarna anser att delegaterna missbrukar sina befogenheter kan de naturligtvis upphäva besluten genom en allmän resolution - se §4.1(3) och §4.2.

§3.3. Procedurer

Utvecklarna kan ta dessa beslut efter eget godtycke.

§4. Utvecklarna genom allmän resolution eller val

§4.1. Befogenheter

Tillsammans kan utvecklarna:

  1. Till- eller avsätta projektledaren.
  2. Göra tillägg till dessa stadgar, förutsatt ett 3:1-flertal.
  3. Upphäva beslut tagna av projektledaren eller en delegat.
  4. Upphäva beslut tagna av den tekniska kommittén, förutsatt ett 2:1-flertal.
  5. Utfärda icke-tekniska policydokument och uttalanden.

    Till dessa räknas dokument som beskriver projektets mål, dess förhållande till andra organ inom fri programvara, och icke-tekniska riktlinjer såsom licensvillkor för fri programvara som Debianprogramvara måste tillmötesgå.

    Dessutom kan detta innehålla offentliga ställningstaganden hänseende aktuella ämnen.

  6. Tillsammans med projektledaren och SPI ta beslut om egendom som förvaltas för ändamål relaterade till Debian. (Se §9.1).

§4.2. Procedurer

  1. Utvecklarna följer de normala resolutionsprocedurerna, beskrivna nedan. En resolution eller ändring introduceras om den föreslagits av någon av utvecklarna och sekunderats av åtminstone K andra utvecklare, eller om den föreslagits av projektledaren eller den tekniska kommittén.
  2. Uppskjutning av beslut gjorda av projektledaren eller dennes delegat:
    1. Om projektledaren, dennes delegat eller den tekniska kommittén har tagit ett beslut kan utvecklarna upphäva detta genom att framlägga en resolution om att göra detta, se §4.1(3).
    2. Om en sådan resolution sekunderas av åtminstone 2K utvecklare, eller om det föreslås av den tekniska kommittén, kommer resolutionen omedelbart att uppskjutas (såvida resolutionen själv säger detta).
    3. Om det ursprungliga förslaget var att ändra en diskussions- eller omröstningsperiod, eller om resolutionen avser att upphäva ett beslut av den tekniska kommittén, behöver endast K utvecklare sekundera resolutionen för att omedelbart kunna uppskjuta beslutet.
    4. Om beslutet uppskjuts hålls en omedelbar omröstning för att bestämma om beslutet skall vara giltigt tills en full omröstning kan hållas om beslutet, eller om fullföljandet av det ursprungliga beslutet skall skjutas upp till den tidpunkten. Det finns inte något minsta beslutsmässiga antal för denna omedelbara proceduromröstning.
    5. Om projektledaren (eller delegaten) drar tillbaka det ursprungliga beslutet blir omröstningen inaktuell och kommer inte längre att hållas.
  3. Röster tas emot av projektsekreteraren. Röster och röstresultat tillkännages inte under omröstningsperioden; efter omröstningsperioden tillkännager projektsekreteraren alla avgivna röster. Omröstningsperioden varar två veckor, men projektledaren kan lägga till eller dra ifrån upp till en vecka. Projektsekreteraren kan avsluta en omröstning om det inte längre föreligger något tvivel om resultatet.
  4. Diskussionsperioden är minst två veckor, men projektledaren kan lägga till eller dra ifrån upp till en vecka. Projektledaren har utslagsröst. Minsta beslutsmässiga antalet projektdeltagare är 3Q.
  5. Förslag, sekunderingar, ändringar, begäran om omröstning och andra formella handlingar görs via kungörelser på en allmänt tillgänglig elektronisk sändlista utvald av projektledarens delegat(er); alla utvecklare kan posta på den.
  6. Röster avges via e-post på ett sätt som är ändamålsenligt för sekreteraren. Sekreteraren bestämmer för varje omröstning huruvida de röstande kan ändra sina röster.
  7. Q är hälften av kvadratroten av det nuvarande antalet utvecklare. K är det minsta av Q och 5. Q och K måste inte vara heltal och avrundas inte.

§5. Projektledaren

§5.1. Befogenheter

Projektledaren kan:

  1. Utnämna delegater eller delegera beslut till den tekniska kommittén.

    Ledaren kan definiera ett område med löpande ansvar eller ett särskilt beslut och överlämna det till en annan utvecklare eller till den tekniska kommittén.

    När ett enskilt beslut har delegerats och tagits kan inte projektledaren ta tillbaka denna delegering; däremot kan han eller hon ta tillbaka en löpande delegering för ett bestämt ansvarsområde.

  2. Ge fullmakt till andra utvecklare.

    Projektledaren kan göra uttalanden till stöd för synpunkter eller andra projektmedlemmar, tillfrågad eller inte; dessa uttalanden är giltiga om och endast om ledaren hade haft befogenhet att ta beslutet ifråga.

  3. Ta beslut som kräver brådskande handling.

    Detta gäller inte beslut som har blivit brådskande bara på grund av brist på relevant handling med mindre än att det finns en bestämd tidsfrist.

  4. Ta beslut för vilka inga andra har ansvar.
  5. Föreslå allmänna resolutioner och ändringar.
  6. Tillsammans med den tekniska kommittén tillsätta nya medlemmar i kommittén (se §6.2).
  7. Ge utslagsröst i utvecklarnas omröstningar.

    Projektledaren har också vanlig rösträtt i sådana omröstningar.

  8. Förändra diskussionsperioden för utvecklares omröstningar (se ovan).
  9. Leda diskussioner bland utvecklare.

    Projektledaren bör försöka att delta i diskussioner bland utvecklarna på ett hjälpsamt sätt som försöker fokusera diskussionen på de nyckelfrågor den gäller. Projektledaren bör inte använda ledarpositionen för att främja sina egna personliga synpunkter.

  10. Tillsammans med SPI ta beslut om egendom som förvaltas för ändamål relaterade till Debian. (Se §9.1).

§5.2. Utnämning

  1. Projektledaren väljs av utvecklarna.
  2. Valet börjar nio veckor innan ledarposten frånträds, eller (om det redan är för sent) omedelbart.
  3. Under de följande tre veckorna kan alla utvecklare nominera sig själva som projektledarkandidat.
  4. I de tre följande veckorna nomineras inga fler kandidater; kandidaterna bör använda denna tid för att driva kampanj (för att tillkänna ge sig själva och sina synpunkter). Om det inte finns några kandidater vid slutet av nomineringsperioden förlängs den med ytterligare tre veckor, om nödvändigt upprepade gånger.
  5. De tre följande veckorna är valperioden, under vilken utvecklarna kan avge sina röster. Rösterna i ledarskapsval är hemliga, även efter att omröstningen avslutats.
  6. Röstsedeln skall innehålla de kandidater som nominerat sig själva och ännu inte dragit sig tillbaka, samt Ingen av ovanstående. Om Ingen av ovanstående vinner valet skall valproceduren göras om, flera gånger om nödvändigt.
  7. Beslutet tas med Concorderösträkning. Det minsta beslutsmässiga antalet är detsamma som för en allmän resolution, och förhandsvalet är Ingen av ovanstående.
  8. Mandatperioden för projektledaren är ett år.

§5.3. Procedurer

Projektledaren bör försöka ta beslut som överensstämmer med samtycket mellan utvecklarna.

När det är praktiskt skall projektledaren på ett informellt sätt be om utvecklarnas synpunkter.

Projektledaren bör undgå att lägga för mycket vikt på sin egen synpunkt när beslut tas i egenskap av ledare.

§6. Teknisk kommitté

§6.1. Befogenheter

Den tekniska kommittén kan:

  1. Ta beslut vad gäller tekniska riktlinjer.

    Detta inkluderar innehållet i de tekniska policymanualerna, utvecklarreferensmaterialet, exempelpaket och beteendet hos de icke-experimentella pakettillverkningsverktygen. (Vid varje tillfälle tar den som underhåller programvaran eller dokumentationen i fråga det ursprungliga avgörandet; se §6.3(5)).

  2. Avgöra tekniska frågor i vilka utvecklares beslutsmandat överlappar.

    I tillfällen när utvecklarna behöver implementera kompatibla tekniska riktlinjer eller ställningstaganden (exempelvis om de är oeniga om hur paket i konflikt skall prioriteras, eller om vem som äger ett kommandonamn, eller om vem som är ansvarig för ett programfel, eller om vem som skall underhålla ett paket) kan den tekniska kommittén avgöra saken.

  3. Ta beslut när de får en förfrågan om att göra så.

    Alla personer och organ kan delegera egna beslut till den tekniska kommittén, eller be om råd från den.

  4. Upphäva en utvecklares beslut (kräver ett 3:1-flertal).

    Den tekniska kommittén kan be en utvecklare att gå tillväga på ett visst sätt även om utvecklaren inte så önskar; detta kräver ett 3:1-flertal. Till exempel kan kommittén bestämma att ett klagomål framfört i en felrapport är rättfärdigat, och att hemställarens föreslagna lösning bör verkställas.

  5. Ge råd.

    Den tekniska kommittén kan ge formella kungörelser om sin syn på en sak. Individuella medlemmar kan förstås göra informella ställningstaganden om sina synpunkter på kommitténs troliga synpunkt.

  6. Tillsammans med projektledaren tillsätta nya medlemmar till sig själv eller avsätta existerande medlemmar. (Se §6.2).
  7. Tillsätta den tekniska kommitténs ordförande.

    Ordföranden väljs av kommittén från sina medlemmar. Alla medlemmar i kommittén är automatiskt nominerade; kommittéomröstningen startar en vecka innan posten frånträds (eller omedelbart om det redan är för sent). Medlemmarna kan rösta genom offentlig acklamation för vilken kommittémedlem som helst, inklusive sig själv; det finns inget val av typen Ingen av ovanstående. Omröstningen avslutas när alla medlemmar har röstat, eller när det inte längre föreligger något tvivel om resultatet. Resultatet bestäms enligt Concorderösträkning.

  8. Ordförande kan tillsammans med sekreteraren vikariera för ledaren.

    Såsom beskrivs i §7.1(2) kan den tekniska kommitténs ordförande och projektsekreteraren tillsammans vikariera för projektledaren om det inte finns någon ledare.

§6.2. Sammansättning

  1. Den tekniska kommittén består av upp till åtta utvecklare, och bör vanligtvis ha minst fyra medlemmar.
  2. Om det finns mindre än åtta medlemmar kan den tekniska kommittén rekommendera ny(a) medlem(mar) till projektledaren, som kan välja att utnämna den/dem (var och en) eller inte.
  3. När det finns fem eller färre medlemmar kan den tekniska kommittén tillsätta ny(a) medlem(mar) tills antalet medlemmar når sex.
  4. När det har varit fem eller färre medlemmar under minst en vecka kan projektledaren tillsätta ny(a) medlem(mar) tills antalet medlemmar når sex, med minst en veckas mellanrum mellan varje tillsättning.
  5. Om den tekniska kommittén och projektledaren samtycker kan de ta bort eller ersätta existerande medlemmar från den tekniska kommittén.

§6.3. Procedurer

  1. Den tekniska kommittén använder den allmänna resolutionsproceduren.

    Ett utkast till förslag eller ändring kan föreslås av var och en av medlemmarna i den tekniska kommittén. Det finns ingen minsta diskussionsperiod, och omröstningsperioden varar upp till en vecka, eller tills det inte längre föreligger något tvivel om resultatet. Medlemmarna kan ändra sina röster. Minsta beslutsmässiga antalet medlemmar är två.

  2. Detaljer om röstning.

    Ordförande har utslagsröst. Om den tekniska kommittén röstar att upphäva beslut av en utvecklare som även är en medlem av kommittén får den medlemmen inte rösta (såvida han eller hon inte är ordförande, i vilket fall endast utslagsrösten kan användas).

  3. Offentliga diskussioner och beslut.

    Diskussioner, utkast till förslag och ändringar, och röster givna av kommitténs medlemmar offentliggörs på den tekniska kommitténs offentliga sändlista. Kommittén har ingen separat sekreterare.

  4. Förtrolighet för utnämningar.

    Den tekniska kommittén kan hålla konfidentiella diskussioner via privat e-post eller en privat sändlista eller någon annan metod för att diskutera utnämningar till kommittén. Omröstningar angående utnämningarna måste dock göras offentliga.

  5. Inget detaljerat utvecklingsarbete.

    Den tekniska kommittén driver inte utveckling av nya förslag eller riktlinjer. Sådant utvecklingsarbete bör göras av privatpersoner eller grupper och diskuteras i vanliga fora för tekniska riktlinjer eller formgivning.

    Den tekniska kommittén begränsar sig själv till att välja från eller anta kompromisser mellan lösningar och beslut som har föreslagits och diskuterats rimligt genomgående på annan plats.

    Medlemmarna av den tekniska kommittén kan naturligtvis själva delta å egna vägar i alla aspekter av arbetet med formgivning och riktlinjer.

  6. Tekniska kommittén tar beslut bara som sista utväg.

    Den tekniska kommittén tar inte tekniska beslut förrän försök att lösa det genom konsensus har försökts och misslyckats, såvida den inte har ombetts att ta ett beslut av den person eller organ som vanligtvis skulle haft ansvar för att ta det.

§7. Projektsekreteraren

§7.1. Befogenheter

Sekreteraren:

  1. Samlar röster från utvecklare, och bestämmer hur många utvecklare det finns och vilka de är, när detta krävs enligt stadgarna.
  2. Kan tillsammans med den tekniska kommitténs ordförande vikariera för ledaren.

    Om det inte finns någon projektledare kan tekniska kommitténs ordförande och projektsekreteraren via ömsesidig överenskommelse ta beslut om de anser det vara absolut nödvändigt att göra så.

  3. Dömer i strider om stadgarnas tolkning.
  4. Kan när som helst delegera delar av eller alla sina maktbefogenheter till någon annan, eller dra tillbaka en sådan delegation.

§7.2. Utnämning

Projektsekreteraren utnämns av projektledaren och den nuvarande projektsekreteraren.

Om projektledaren och den nuvarande projektsekreteraren inte kan komma överens om en ny utnämning måste de be SPIs styrelse (se §9.1) att utnämna en ny sekreterare.

Om det inte finns någon projektsekreterare eller om den nuvarande sekreteraren är otillgänglig och inte har delegerat befogenheter för ett beslut kan valet göras, eller delegeras av, ordförande i den tekniska kommittén såsom tjänstgörande sekreterare.

Projektsekreterarens mandatperiod är ett år, varefter en ny (åter)utnämning är nödvändig.

§7.3. Procedurer

Projektsekreteraren bör fatta beslut som är rättvisa och skäliga, och helst överensstämmande med utvecklarnas konsensus.

När den tekniska kommitténs ordförande och projektsekreteraren vikarierar för en frånvarande projektledare bör de bara ta beslut som är absolut nödvändiga, och endast när de överensstämmer med utvecklarnas konsensus.

§8. Projektledarens delegater

§8.1. Befogenheter

Projektledarens delegater:

  1. har de befogenheter de har delegerats till dem av projektledaren;
  2. kan ta vissa beslut ledaren inte kan ta direkt, inkluderande att godta eller utesluta utvecklare eller tillsätta personer som inte underhåller paket som utvecklare. Detta är för att undvika maktkoncentration hos projektledaren, i synnerhet över utvecklarmedlemskap.

§8.2. Utnämning

Delegaterna utnämns av projektledaren och kan ersättas av ledaren enligt dennes omdöme. Projektledaren kan inte göra positionen som delegat beroende på ett specifikt beslut taget av delegaten, och projektledaren kan inte heller upphäva ett beslut taget av en delegat när det väl är taget.

§8.3. Procedurer

Delegater kan ta beslut så som de anser lämpligt, men bör försöka genomföra bra tekniska beslut och/eller följa konsensus.

§9. Software in the Public Interest

(Namnet betyder Programvara för allmänhetens bästa)

SPI och Debian är separata organisationer med vissa gemensamma målsättningar. Debian är tacksamma för det juridiska ramverk som SPI tillhandahåller. Debians utvecklare är idag medlemmar av SPI i kraft av sin status som utvecklare.

§9.1. Befogenheter

  1. SPI har ingen bestämmanderätt över Debians tekniska eller icke-tekniska beslut, förutom att inget beslut av Debian som angår egendom som innehas av SPI skall kräva att SPI agerar utom sina juridiska befogenheter, och att Debians stadgar ibland som sista utväg kan använda SPI som avgörande myndighet.
  2. Debian har inga krav på bestämmanderätt över SPI annat än användning av viss egendom, beskriven nedan, även om Debians utvecklare kan ges befogenheter inom SPI i enlighet med SPIs regler.
  3. Debians utvecklare är inte representanter för eller anställda av SPI, eller av varandra eller av personer med bestämmanderätt i Debianprojektet. En person som agerar som utvecklare gör så som en individ å sina egna vägnar.

§9.2. Förvaltning av egendom för Debianrelaterade ändamål

Eftersom Debian inte har någon rätt att förvalta pengar eller egendom måste donationer till Debianprojektet göras till SPI, vilka hanterar sådant.

SPI har tagit följande ansvar:

  1. SPI förvaltar pengar, varumärken och andra materiella eller immateriella tillgångar och hantera andra affärer för Debianrelaterade ändamål.
  2. Sådan egendom bokförs separat och förvaltas för dessa ändamål, vilka bestäms av Debian och SPI i enlighet med denna paragraf.
  3. SPI skall inte göra sig av med eller använda egendom som förvaltas för Debian utan Debians samtycke, vilket kan ges av projektledaren eller genom en allmän resolution av utvecklarna.
  4. SPI skall ta i beaktande att använda eller göra sig av med egendom som förvaltas för Debian när de blir så ombedda av projektledaren.
  5. SPI skall använda eller göra sig av med egendom som förvaltas av Debian när de blir så ombedda av en allmän resolution från användare, såtillvida detta är förenligt med SPIs juridiska befogenheter.
  6. SPI skall uppmärksamma utvecklarna genom elektronisk post till en sändlista för Debianprojektet när de använder eller gör sig av med egendom som förvaltas av Debian.

Bilaga A. Normal resolutionsprocedur

Dessa regler gäller de gemensamma beslut som tas av kommittéer och referendum enligt ovan.

A.1. Förslag

Den formella proceduren börjar när ett utkast till resolution föreslås och sekunderas, såsom erforderligt.

A.1. Diskussioner och ändringar

  1. Efter att förslaget framlagts kan resolutionen diskuteras. Ändringar kan göras formella genom att föreslås och sekunderas enligt kraven för en ny resolution, eller direkt av den som föreslog det ursprungliga förslaget.
  2. Ett formellt ändringsförslag kan accepteras av den som föreslog resolutionen, i vilket fall det formella resolutionsutkastet omedelbart ändras för att överensstämma.
  3. Om ett formellt ändringsförslag inte accepteras, eller en av sekunderarna av resolutionen inte samtycker med att den som ursprungligen föreslog resolutionen samtycker med den formella ändringsförslaget, kvarstår ändringen som en ändring och kommer att röstas om.
  4. Om ett ändringsförslag som accepterats av den som ursprungligen föreslog resolutionen inte gillas av andra, kan de föreslå ytterligare än ändring för att återställa den tidigare ändringen (återigen måste de möta kraven för framställare och sekunderare).
  5. Den som föreslår en resolution kan föreslå ändringar till ordalydelsen av förändringar; dessa träder i kraft om den som föreslagit ändringen samtycker och ingen av sekunderarna protesterar. I så fall är det det reviderade ändringsförslaget omröstningen gäller i stället för det ursprungliga.
  6. Den som föreslagit en resolution kan göra ändringar för att rätta mindre fel (till exempel stavfel eller självmotsägelser) eller ändringar som inte förändrar betydelsen, förutsatt att ingen protesterar inom tjugofyra timmar. I så fall startas inte diskussionsperioden om.

A.2. Omröstning

  1. Den som föreslagit eller sekunderat en resolution eller en ändring kan be om omröstning, förutsatt att den ålagda minimala diskussionsperioden (om sådan finns) har avslutats.
  2. Den som föreslagit eller sekunderat en resolution kan be om omröstning på vilka som helst eller alla av ändringarna var för sig eller tillsammans; den som föreslagit eller sekunderat en ändring kan endast be om omröstning gällande den ändringen eller relaterade ändringar.
  3. Personen som ber om omröstning anger vad han eller hon anser vara ordalydelsen för resolutionen och eventuella relevanta ändringar, och därmed hur röstsedeln skall se ut. Det slutgiltiga beslutet om röstsedeln/-sedlarna tas dock av sekreteraren - se §§7.1(1), 7.1(3) och A.3(6).
  4. Den minimala diskussionsperiod räknas från den tid då det sista formella ändringsförslaget accepterades, eller det sista relaterade formella ändringsförslaget accepterades om ändringsförslaget är med i omröstningen, eller från tidpunkten då resolutionen föreslogs om inga ändringar föreslagits och accepterats.

A.3. Röstningsprocedur

  1. Varje separat grupp av relaterade förslag röstas om på egen röstsedel. Varje sådan röstsedel har val för alla vettiga kombinationer av ändringar och valmöjligheter, samt ett val för Ytterligare diskussion. Om Ytterligare diskussion vinner kommer hela resolutionsproceduren att startas om. Inget minsta beslutsmässiga antal krävs för ett ändringsförslag.
  2. När den slutgiltiga formen på förslaget har bestäms sker omröstning på en slutgiltig röstsedel med alternativen Ja, Nej och Ytterligare diskussion. Om Ytterligare diskussion vinner kommer hela proceduren att startas om från början av diskussionsperioden.
  3. Rösträknaren (om sådan finns) eller de röstande (om omröstning sker via offentlig proklamation) kan arrangera så att omröstningarna hålls samtidigt, och till och med (till exempel) använda ett enda meddelande för att avge alla röster. Om röstsedlar för ändringsförslag och den slutgiltiga röstsedeln kombineras på detta sätt måste det vara möjligt för den röstande att rösta på alla olika möjliga former av det slutgiltiga utkastet på den slutgiltiga röstsedeln.
  4. Omröstningar kan avges i den omröstningsperiod som anges på annan plats. Om omröstningsperioden kan avslutas när det inte längre finns något tvivel om resultatet tar man inte hänsyn till möjligheten att röstande kan ändra sina röster.
  5. Rösterna räknas i enlighet med Concordemetoden för rösträkning. Om ett minsta beslutningsmässiga antal krävs är det förvalda alternativet Ytterligare diskussion.
  6. Om tvister uppkommer skall projektsekreteraren bestämma i procedurfrågor (till exempel huruvida ett visst ändringsförslag skall anses som oberoende eller inte).

A.4. Tillbakadragning av resolutioner eller icke-accepterade ändringar

Den som föreslagit en resolution eller en icke-accepterat ändring kan dra den tillbaka. I detta fall kan andra föreslå det i deras ställe för att hålla resolutionen eller ändringsförslaget vid liv, i vilket fall den första personen som gör det anses som den som föreslår det, och andra blir sekunderare om de inte redan är det.

En sekunderare för en resolution eller en ändring kan dra sig tillbaka (såvida den inte redan har accepterats).

Om den som föreslagit och/eller sekunderat drar tillbaka sitt förslag/sekundering så att förslaget inte längre har någon som föreslagit det eller för få sekunderare kommer det inte att gå till omröstning såvida detta inte rättas innan resolutionen förfaller.

A.5. Förfall

Om en föreslagen resolution inte har diskuterats, ändrats, röstats på eller på annat sätt hanterats på fyra veckor anses den vara tillbakadragen.

A.6. Concorderösträkning

  1. Detta används för att avgöra vinnaren bland en lista över alternativ. Varje röstsedel ger vilken ordning röstaren föredrar varje alternativ. (Ordningsföljden behöver inte vara komplett).
  2. Alternativ A anses dominera alternativ B om strikt fler röstsedlar föredrar A framför B än B framför A.
  3. Alla alternativ som domineras av åtminstone ett annat alternativ stryks, och referenser till dem i röstsedlar ignoreras.
  4. Om ett alternativ dominerar alla andra är detta vinnaren.
  5. Om det nu återstår mer än ett alternativ kommer proceduren Enkel överförbar röst (Single transferrable vote) appliceras för att välja bland de kvarvarande:
    • Antalet förstahandsval för varje alternativ räknas, och om något alternativ har mer än hälften av dessa är det vinnaren.
    • Annars stryks först det alternativ som har det lägsta antalet förstahandsval, och dess röster delas ut enligt andrahandsvalet.
    • Denna eliminationsprocedur repeteras genom att gå till nästa val på varje valsedel enligt vad som är nödvändigt, tills ett alternativ får mer än hälften av förstahands-valen.
  6. Om resultatet blir oavgjort bestämmer den som innehar utslagsrösten. Utslagsrösten räknas inte som en normal röst, men den väljaren har vanligtvis också en normal röst.
  7. Om ett kvalificerat flertal krävs reduceras antalet Ja-röster i den slutgiltiga omröstningen med lämplig faktor. Strikt talat, för ett kvalificerat flertal med F:A, multipliceras antalet röster som föredrar Ja framför X (när man ser om Ja dominerar X eller X dominerar Ja), eller antalet röster vars (kvarvarande) förstahandsval är Ja (gällande enkla överförbara röst- och eliminationsprocedurer), med en faktor av A/F innan jämförelsen görs. Detta betyder att ett 2:1-flertal betyder att dubbelt så många röstade för som röstade emot; nedlagda röster räknas inte.
  8. Om ett minsta beslutsmässiga antal krävs, måste minst det antalet röster föredra vinnaralternativet framför det förvalda alternativet. Om så inte är fallet vinner ändå det förvalda alternativet. För omröstningar som kräver ett kvalificerat flertal används det verkliga antalet Ja-röster för att kontrollera huruvida det minsta beslutsmässiga antalet har uppnåtts.

När de normala resolutionsprocedurerna används måste texten som hänvisar till dem ange vad som är tillräckligt för att få ett utkast föreslaget och/eller sekunderat, vad som är den minsta diskussionsperioden och hur lång omröstningsperioden är. Den måste också ange huruvida ett kvalificerat flertal krävs och/eller om ett minsta beslutsmässiga antal (och förvalt alternativ) skall användas.

Bilaga B. Bruk av språk och typografi

Presens indikativ (till exempel är) menar att ett uttalande är en regel i dessa stadgar. Kan indikerar att personen eller organet kan använda sitt omdöme. Bör indikerar att det anses vara bra om meningen efterföljs, men den är inte bindande. Text markerad som ett citat, såsom denna, är bakgrundsmaterial och utgör inte en del av stadgarna. Den används enbart för att hjälpa med uttolkningen om tvekan uppkommer.