Om Debian

VAD är Debian egentligen?

Debianprojektet är en sammanslutning av individer som har gjort till ett gemensamt mål att skapa ett fritt operativsystem. Detta operativsystem som vi har skapat heter helt enkelt Debian.

Ett operativsystem är den uppsättning av grundläggande program och verktyg som gör att din dator kan köras. Hjärtat i ett operativsystem är kärnan (kernel), det mest grundläggande programmet i datorn. Kärnan förvaltar systemresurser och låter dig starta andra program.

Debiansystem använder för närvarande Linuxkärnan eller kärnan från FreeBSD. Linux är en programvara som ursprungligen skapades av Linus Torvalds och som nu underhålls av tusentals programmerare över hela världen. FreeBSD är ett operativsystem som inkluderar en kärna samt annan programvara.

Arbete pågår dock för att tillhandahålla Debian för andra kärnor, i första hand för Hurd. Hurd är en samling servrar som körs ovanpå en mikrokärna (såsom Mach) för att implementera olika funktioner. Hurd är fri programvara producerad av GNU-projektet.

Av de grundläggande verktygen som fyller operativsystemet kommer en stor del från GNU-projektet, därav namnen: GNU/Linux, GNU/FreeBSD och GNU/Hurd. Även dessa verktyg är fria.

Folk vill naturligtvis ha tillämpningsprogram: program som hjälper dem att göra det de vill göra, må det vara att skriva dokument i affärssyfte, att spela spel, eller att skriva mer programvara. Debian kommer med över 37500 paket (förkompilerad programvara paketerad i ett trevligt format för enkel installation på din maskin), och allt detta är fritt.

Det är ungefär som ett höghus: Längst ned finns kärnan, ovanpå finns alla grundläggande verktyg. Högst upp i höghuset finns Debian, sysselsatta med att omsorgfullt organisera och anpassa så att allting fungerar tillsammans.

Och allt är fritt?

Du kanske undrar: varför skulle folk spendera timmar av sin egen tid för att skriva programvara, omsorgsfullt paketera det, och därefter ge bort allting? Svaren är lika varierande som de personer som bidrar. Vissa tycker om att hjälpa andra, många skriver program för att lära sig mer om datorer och allt fler letar efter sätt att undvika de uppdrivna priserna på programvara. En alltjämt ökande skara bidrar som ett tack för all bra fri programvara de själva har fått från andra. Många inom den akademiska världen skapar fri programvara för att få ut resultaten av sin forskning till en större publik. Företag hjälper till att underhålla fri programvara så att de har något att säga till om hur det utvecklas – det finns inget snabbare sätt att få en ny funktion än att implementera den själv! Och så är det naturligtvis en hel del av oss som bara tycker det är jättekul.

Debian har fattat en så fast ståndpunkt angående fri programvara att vi tyckte att det skulle vara bra om den ståndpunkten formaliserades i ett skrivet dokument, ett socialt kontrakt.

Trots att Debian tror på fri programvara, så finns det fall där folk vill ha eller behöver använda icke-fri programvara på sina maskiner, och närhelst det är möjligt kommer Debian att stöda detta. Det finns till och med ett ökande antal paket vars enda uppgift är att installera icke-fri programvara i ett Debiansystem.

Ni säger fritt, men cd-skivorna/bandbredden kostar pengar!

Du kanske frågar dig: Om programvaran är fri, varför måste jag då betala en försäljare för en cd, eller betala en Internetleverantör för att hämta det?

När du köper en skiva betalar du för någons tid, utlägg för att tillverka skivorna och risktagande (ifall de inte lyckas sälja några exemplar alls). Med andra ord betalar du för ett fysiskt medium som används för att leverera programvaran, inte för programvaran i sig själv.

När vi använder ordet ”fri” (engelskans ”free”) menar vi programvarans frihet, inte att den är utan kostnad. Du kan läsa mer om vad vi menar med ”fri programvara” och vad Free Software Foundation säger på ämnet.

De flesta andra program kostar flera hundra. Hur kan ni ge bort era?

En bättre fråga är hur programvaruföretagen kommer undan med att ta så mycket betalt. Programvara är inte som att tillverka en bil. När du har gjort en kopia av din programvara är produktionskostnaden för att göra en miljon till mycket små (det finns bra skäl varför Microsoft har så många miljarder på banken).

Se på det från andra sidan: om du hade oändligt mycket sand tillgängligt i din trädgård skulle du antagligen vara villig att skänka sand till andra. Det vore dock korkat att betala för en lastbil för att frakta det till andra. Vad du skulle göra är att låta dem komma och hämta det själva (vilket motsvarar att hämta det över nätet), eller så kan de betala någon annan att frakta det hem till dem (vilket motsvarar att köpa en cd). Det är precis så Debian arbetar och varför de flesta cd-skivor är så (under hundra kronor eller tio euro för 4 dvd-skivor).

Debian tjänar inga pengar på försäljning av cd-skivor, men samtidigt behövs pengar för att betala utgifter såsom registrering av domännamn och köp av maskinvara. Därför ber vi dig att du köper en cd från en av de cd-försäljare som donerar en del av ditt utlägg till Debian.

Vilken maskinvara stöds?

Debian kan köras på nästan alla persondatorer, inklusive de flesta äldre modeller. Varje ny utgåva av Debian stöder vanligtvis ett större antar datorarkitekturer. För en komplett lista över de som stöds nu, se versionsfakta för den stabila utgåvan.

Nästan all vanlig maskinvara stöds. Om du vill vara säker på att all utrustning du har ansluten till ditt system stöds, titta på Linux Hardware Compatibility HOWTO.

Det finns ett fåtal företag som gör det svårt att stöda deras maskinvara eftersom de inte släpper specifikationerna, vilket betyder att du kanske inte kan använda deras maskinvara med GNU/Linux. Några företag tillhandahålller icke-fria drivrutiner, men detta är ett problem eftersom företag skulle kunna gå in konkurs eller sluta stöda den maskinvara du har. Vi rekommenderar att du endast köper maskinvara från tillverkare som tillhandahåller fria drivrutiner för sina produkter.

Jag letar efter mer information

Ta gärna en titta på vår FAQ (vanliga frågor).

Jag är fortfarande inte övertygad.

Ta inte vårt ord för saken - testa Debian själv. Eftersom hårddiskutrymme har blivit billigt kan du säkert avvara ungefär 2 Gbyte. Debian kan enkelt installeras på detta extra utrymme och kan samexistera med ditt befintliga operativsystem. Om du behöver mer utrymme, kan du helt enkelt ta bort ett av operativsystemen (och när du har sett kraften i ett Debiansystem är vi förvissade om att du inte tar bort Debian).

Eftersom utprovandet av ett nytt operativsystem kommer att ta en del av din värdefulla tid, är det förståeligt att du kan vara tveksam. Därför har vi samlat en lista med för- och nackdelar med Debian, för att hjälpa dig att bestämma huruvida det är mödan värt. Vi hoppas att du uppskattar vår ärlighet och uppriktighet.

Hur får jag tag på Debian?

Mest populärt är att installera Debian från en cd som du kan köpa för kostnaden av mediet från många av cd-distributörerna. Om du har bra Internetåtkomst kan du hämta och installera Debian över Internet.

Se vår sida om hur du får tag på Debian för ytterligare information.

Om du inte redan har gjort det, bör du först titta på Linux Hardware Compatibility HOWTO.

Glöm inte att titta igenom listan av de paket vi erbjuder (förhoppningsvis blir du inte skrämd av det stora antalet).

Jag kan inte få igång allt själv. Hur får jag support på Debian?

Du kan få hjälp genom att läsa den dokumentation som är tillgänglig både på webbplatsen och i paket du kan installera på ditt system. Du kan även kontakta oss via sändlistorna eller på irc. Du kan till och med hyra in en konsult för att göra jobbet för dig.

Se våra dokumentations- och supportsidor för ytterligare information.

Vilka är ni allihop egentligen?

Debian produceras av nästan tusen aktiva utvecklare spridda över hela världen, vilka frivilligt hjälper till på sin fritid. Endast ett fåtal av utvecklarna har verkligen mött varandra personligen, kommunikation förs primärt per e-post (sändlistor på lists.debian.org) och irc (kanalen #debian på irc.debian.org).

Debianprojektet har en omsorgsfullt organiserad struktur. För mer information om hur Debian ser ut från insidan, titta gärna igenom utvecklarhörnet.

Vem använder Debian?

Även om det inte finns någon exakt statistik att tillgå (eftersom Debian inte kräver att användare registrerar sig) finns det starka bevis för att Debian används i många organisationer, stora som små, såväl som av tusentals individer. Se vår sida Vem använder Debian? för en förteckning över namnkunniga organisationer som har sänt in korta beskrivningar om varför de använder Debian.

Hur började det hela?

Debian påbörjades i augusti 1993 av Ian Murdock, som en distribution som skulle göras öppet, i Linux' och GNUs anda. Debian avsågs att noggrant och samvetsgrant byggas upp, och att underhållas och stödas med samma omtanke. Det började som en liten tätt sammanknuten grupp av ”free software”-hackare, och blev gradvis en stor, välorganiserad sammanslutning av utvecklare och användare. Se den detaljerade historiken.

Namnet Debian kommer från dess skapare, Ian Murdock, och hans fru, Debra.