Vad betyder ”fritt”? eller Vad menar ni med fri programvara?

Observera: I februari 1998 började en grupp arbeta för att ersätta termen ”fri programvara” (eng. free software) med ”programvara med öppen källkod” (eng. Open Source Software). Denna debatt om terminologin reflekterar underliggande filosofiska skillnader, men de praktiska kraven på mjukvarulicenser och diskussionen på resten av denna sida är i huvudsak samma för både fri programvara och programvara med öppen källkod.

Många som inte är vana vid fri programvara blir förvirrade över att ordet ”fri” (speciellt på engelska: free) i termen ”fri programvara” inte används på det sätt de förväntar sig. För dem betyder fri ”gratis”. I ordböckerna finns det många olika betydelser av ”fri”, och översättningar av engelskans ”free”, av vilken bara en är ”gratis”. Övriga betydelser handlar om frihet och avsaknad av tvång. När vi talar om fri programvara menar vi frihet, inte kostnad.

Programvara som bara är fri i betydelsen att du inte behöver betala för den är knappast fri alls. Du kanske inte har tillåtelse att skicka den vidare, och du är nästan säkert förhindrad att förbättra den. Programvara som licensieras utan kostnad är vanligtvis ett vapen i en marknadsföringskampanj för att gynna en relaterad produkt, eller för att driva en mindre konkurrent i konkurs. Det finns ingen som helst garanti för att programvaran kommer fortsätta vara gratis, eller ”fri”.

Riktigt fri programvara är alltid fri. Programvara som gjorts till allmängods (eng. public domain) kan användas i icke-fria programvaror, vilket får till följd att förbättringar inte kommer samhället till godo. För att förbli fri måste programvara vara upphovsrättsligt skyddad och licensierad.

För den oinitierade är en programvara antingen fri, eller så är den inte det, men tyvärr är verkligheten betydligt mer komplicerad än så. För att förstå vad folk menar när de kallar programvara ”fri” måste vi först göra en liten avstickare till programvarulicensernas värld.

Upphovsrätt (eng. copyright), är ett sätt att skydda rättigheterna för den som tillverkat olika sorters arbeten. I de allra flesta länder upphovsrättsskyddas automatiskt programvara du skriver. En licens är det sätt författaren låter andra använda sin kreation (i detta fall, programvara), på sätt författaren kan godta. Det är upp till författaren att inkludera en licens som anger på vilka sätt programvaran kan användas. För en bättre diskussion om upphovsrättsskydd, se http://www.copyright.gov/.

Naturligtvis kräver olika omständigheter olika licenser. Programvaruföretag letar efter sätt att skydda sina tillgångar, så de släpper bara kompilerad kod (vilken inte är läsbar för människor), och lägger in flertalet begränsningar på hur programvaran får användas. Vad författare till fri programvara letar efter är, å andra sidan, vanligtvis en kombination av följande:

Många skriver sina egna licenser, något som inte alltid är så bra, eftersom att skriva en som gör vad du vill att den ska göra innebär många hårfina tvistefrågor. Alltför ofta blir ordalydelsen tvetydig, eller så ställs motsägande villkor upp. Som tur är finns det redan finns det redan ett antal licenser skrivna, vilka bevisligen kan göra det du vill.

Tre av de vanligaste licenserna är:

Vissa av de drag som dessa licenser har gemensamt.

Den sista punkten, vilken tillåter programvara att säljas för pengar, verkar gå emot hela tanken bakom fri programvara, men är egentligen en av dess starka sidor. Eftersom licensen tillåter fri spridning betyder det att så fort en person får tag i en kopia kan de själva sprida den vidare, eller till och med sälja den. I praktiken kostar det i stort sett ingenting att göra elektroniska kopior av programvara. Tillgång och efterfrågan kommer att hålla kostnaden nere. Om det är praktiskt för en stor programvara, eller en uppsättning av programvaror, att spridas via något medium, till exempel cd, så är försäljarna fria att ta betalt som de önskar. Om förtjänstmarginalen är för hög kommer nya försäljare att komma in på marknaden och driva ner priset genom att konkurrera. Som ett resultat av detta kan du köpa en distribution av Debian på 3 cd-skivor för några få euro.

Trots att fri programvara inte är helt fri från begränsningar (det är bara att göra något till allmän egendom som gör det) så låter det användarna få den flexibilitet de behöver för att utföra sitt arbete, medan det samtidigt skyddar författarens rättigheter. Det är verkligen frihet.

Debian känner starkt för fri programvara. Eftersom många olika licenser används av programvara har en uppsättning riktlinjer, Debians riktlinjer för fri programvara (DFSG), tagits fram för att få en rimlig definition av vad som är fri programvara. Endast programvara vars licens lyder DFSG tillåts vara med i Debians huvuddistribution.