Debian i pressen: Recension av Debian 2.0 "Hamm"
15 september 1998
[Sammanfattning skriven av Michael Below <mbelow@post.uni-bielefeld.de> Tack!!]
[Obs: Denna recension är inte tillgänglig på Internet.]
Tyskt magasin jämför sex Linuxdistributioner
I nummer 19, 14 september 1998, jämför Dr. Oliver Diederich i den tyska datortidningen c't sex Linuxdistributioner: Caldera OpenLinux Base 1.2, Debian 2.0, DLD 5.4 Classic, Red Hat 5.1, Slackware 3.5 och SuSE 5.3. Han fokuserar på frågan om hur de olika distributionerna klarar att uppfylla både kraven hos en nykomling och hos de mer erfarna Linuxanvändarna. Han jämför speciellt installationsprocedurerna, systemhanteringsverktygen och användbarheten med den ursprungliga konfigurationen.
För Debian lovordar Diederich startskärmen i konfigurationsprogramet som
presenterar installationsstegen och rekommenderar vad som skall göras.
Han anmärker att hårddiskpartitioneringen med cfdisk kräver en hel del
kunskap, även med informationen i cd-boken.
Han ogillar frågan om var resc1440.bin
finns under installationen av kärnan,
utan några som helst tips om detta i boken eller hjälpfilen.
Han antar att en Linuxnybörjare definitivt skulle bli frustrerad av att mötas
av en lista över Linuxkärnemoduler.
Debian installerar sedan Lilo i huvudstartsektorn på den andra EIDE-hårddisken,
med ett varningsmeddelande om att det kanske inte kan starta därifrån.
Detta händer, och Diederich antar att även en av de mest hängivna
Linuxnybörjarna skulle ge upp vid denna punkt.
Han fortsätter installationen med en startdiskett.
I det följande programvaruvalet via dselect rapporterar han att det inte är möjligt att återgå till förvalsmenyn, så användaren är oundvikligen konfontrerad med 1500 paket att välja med om han väljer den anpassade installationen. Generellt ogillar han det komplexa gränssnittet hos dselect, men han erkänner dess funktionalitet, beroende/konflikt-kontrollen och den omedelbara konfigurationen. Han noterar att användaren lämnas ensam av förklaringarna i cd-boken efter en introduktion till dselect, så att svara på konfigurationsfrågorna är svårt. Även inställningen av X11 och skrivare kräver kunskap och arbete till en grad som övergår kraven hos andra distributioner.
Författaren gratulerar till menysystemet, direkthjälpssystemet och efterlevnaden av Linux File System Standard. Han noterar det moderna glibc-biblioteket men rapporterar problem med vissa libc5-program.
Sammanfattningsvis beskriver han Debian 2.0 som en solid distribution för användare som redan är känner Linux väl, med ett stort urval programvara och utan licensproblem, till kostnaden av högre konfigurationsarbete. Han grupperar Debian tillsammans med Slackware i en klass av distributioner för erfarna användare, och i den klassen är Debian den mest aktuella och innovativa distributionen.