Debians stadgar

Detta är en översättning från det engelska originalet

Stadgar för Debianprojektet (v1.9)

Version 1.9 stadfäst den 26 mars 2022.

Ersätter version 1.8 stadfäst den 28 januari 2022, version 1.7 stadfäst den 14 augusti 2016, version 1.6 stadfäst den 13 December 2015, version 1.5 stadfäst den 9 januari 2015, version 1.4 stadfäst den 7 oktober 2007, version 1.3 stadfäst den 24 september 2006, version 1.2, stadfäst den 29 oktober 2003, version 1.1, stadfäst den 21 juni 2003 samt version 1.0, stadfäst den 2 december 1998.

§1. Introduktion

Debianprojektet är en sammanslutning av individer som har gjort gemensam sak att skapa ett fritt operativsystem.

Detta dokument beskriver organisationsstrukturen för formella beslut i projektet. Det beskriver inte målen med projektet eller hur det uppnår dem, och innehåller inte heller några riktlinjer förutom dem som är direkt relaterade till beslutsprocessen.

§2. Beslutande organ och individer

Varje beslut i projektet fattas av en eller flera av följande:

  1. Utvecklarna, genom en allmän resolution eller ett val;
  2. Projektledaren;
  3. Tekniska kommittén och/eller dess ordförande;
  4. De individuella utvecklarna som arbetar med ett bestämt uppdrag;
  5. Delegater utnämnda av projektledaren för specifika uppdrag;
  6. Projektsekreteraren;

Huvuddelen av resten av detta dokument kommer att sammanfatta dessa organs befogenheter, deras sammansättning och tillsättande, och procedurerna för deras beslutstagning. Befogenheterna för en person eller ett organ kan vara föremål för granskning och/eller begränsning av andra; i sådana fall kommer det granskande organets eller personens avsnitt att visa detta. I listan ovan listas vanligtvis personer och organ före de personer eller organ vars beslut de kan upphäva eller dem de kan (hjälpa till att) utnämna - men inte alla som listas tidigare kan upphäva beslut från alla som listas senare.

§2.1. Generella regler

  1. Ingenting i dessa stadgar förpliktar någon att arbeta för projektet. En person som inte vill utföra en uppgift som delegerats eller tilldelats honom eller henne behöver inte utföra den. De får dock inte aktivt motarbeta dessa regler och beslut som tagits i enlighet med dem.
  2. En person kan inneha flera poster, med undantag för att projektledaren, projektsekreteraren och ordföranden för den tekniska kommittén måste vara åtskilda, och att ledaren inte kan tillsätta sig själv som sin egen delegat.
  3. En person kan när som helst lämna projektet eller avsäga sig den post han eller hon innehar genom att säga så offentligt.

§3. Individuella utvecklare

§3.1. Befogenheter

En individuell utvecklare kan

  1. ta tekniska eller icke-tekniska beslut gällande sitt eget arbete;
  2. föreslå eller sekundera allmänna resolutioner;
  3. föreslå sig själv som projektledarkandidat i val;
  4. rösta på allmänna resolutioner och i val till ledare.

§3.2. Sammansättning och tillsättning

  1. Utvecklare är frivilliga som samtycker att främja projektets mål i den mån de deltar i det, och som underhåller paket för projektet, eller utför annat arbete som projektledarens delegat(er) anser givande.
  2. Projektledarens delegat(er) kan välja att inte släppa in nya utvecklare, eller att utesluta existerande utvecklare. Om utvecklarna anser att delegaterna missbrukar sina befogenheter kan de naturligtvis upphäva besluten genom en allmän resolution - se §4.1(3) och §4.2.

§3.3. Procedurer

Utvecklarna kan ta dessa beslut efter eget godtycke.

§4. Utvecklarna genom allmän resolution eller val

§4.1. Befogenheter

Tillsammans kan utvecklarna:

  1. Tillsätta eller avsätta projektledaren.
  2. Göra tillägg till dessa stadgar, förutsatt ett 3:1-flertal.
  3. Ta eller ändra beslut som ingår i de befogenheter som givits projektledaren eller en av dennes delegater.
  4. Ta eller ändra beslut som ingår i de befogenheter som givits den tekniska kommittén, givet att enighet uppnås med en 2:1-majoritet.
  5. Utfärda, ersätta och dra tillbaka icke-tekniska policydokument och uttalanden.

    Till dessa räknas dokument som beskriver projektets mål, dess förhållande till andra organ inom fri programvara, och icke-tekniska riktlinjer såsom licensvillkor för fri programvara som Debianprogramvara måste tillmötesgå.

    Dessutom kan detta innehålla offentliga ställningstaganden hänseende aktuella ämnen.

    1. Ett grundläggande dokument är ett dokument eller ett ställningstagande som anges vara kritiskt för projektets arbete och ändamål.
    2. De grundläggande dokumenten är verken med Debians sociala kontrakt samt Debians riktlinjer för fri programvara.
    3. För att ersätta ett grundläggande dokument krävs en 3:1-majoritet. Nya grundläggande dokument kan ges ut och befintliga dras tillbaka genom att ändra i listan över grundläggande dokument i dessa stadgar.
  6. Ta beslut om egendom som förvaltas för ändamål relaterade till Debian. (Se §9).
  7. Vid oenighet mellan projektledaren och sekreteraren, tillsätta en ny sekreterare.

§4.2. Procedurer

  1. Utvecklarna följer de normala resolutionsprocedurerna, beskrivna nedan. En resolution eller ett valalternativ introduceras om den föreslagits av någon av utvecklarna och sekunderats av åtminstone K andra utvecklare, eller om den föreslagits av projektledaren eller den tekniska kommittén.
  2. Uppskjutning av beslut gjorda av projektledaren eller dennes delegat:
    1. Om projektledaren, dennes delegat eller den tekniska kommittén har tagit ett beslut kan utvecklarna upphäva detta genom att framlägga en resolution om att göra detta, se §4.1(3).
    2. Om en sådan resolution sekunderas av åtminstone 2K utvecklare, eller om det föreslås av den tekniska kommittén, kommer resolutionen omedelbart att uppskjutas (såvida resolutionen själv säger detta).
    3. Om det ursprungliga förslaget var att ändra en diskussions- eller omröstningsperiod, eller om resolutionen avser att upphäva ett beslut av den tekniska kommittén, behöver endast K utvecklare sekundera resolutionen för att omedelbart kunna uppskjuta beslutet.
    4. Om beslutet uppskjuts hålls en omedelbar omröstning för att bestämma om beslutet skall vara giltigt tills en full omröstning kan hållas om beslutet, eller om fullföljandet av det ursprungliga beslutet skall skjutas upp till den tidpunkten. Det finns inte något minsta beslutsmässiga antal för denna omedelbara proceduromröstning.
    5. Om projektledaren (eller delegaten) drar tillbaka det ursprungliga beslutet blir omröstningen inaktuell och kommer inte längre att hållas.
  3. Röster tas emot av projektsekreteraren. Röster, ställningar och röstresultat tillkännages inte under omröstningsperioden; efter omröstningsperioden tillkännager projektsekreteraren alla avgivna röster med tillräckligt med detaljer så att alla kan verifiera resultatet i omröstningen från lagda röster. Identiteten för en utvecklare som lägger en specifik röst görs inte publik, men utvecklare kommer att få möjligheten att verifiera att deras röst inkluderats i angivna röster. Omröstningsperioden varar två veckor, men projektledaren kan lägga till eller dra ifrån upp till en vecka.
  4. Projektledaren har utslagsröst. Minsta beslutsmässiga antalet projektdeltagare är 30. Förhandsvalet är "Inga av ovanstående".
  5. Förslag, sekunderingar, valalternativ, begäran om omröstning och andra formella handlingar görs via kungörelser på en allmänt tillgänglig elektronisk sändlista utvald av projektledarens delegat(er); alla utvecklare kan posta på den.
  6. Röster avges via e-post på ett sätt som är ändamålsenligt för sekreteraren. Sekreteraren bestämmer för varje omröstning huruvida de röstande kan ändra sina röster.
  7. Q är hälften av kvadratroten av det nuvarande antalet utvecklare. K är det minsta av Q och 5. Q och K måste inte vara heltal och avrundas inte.

§5. Projektledaren

§5.1. Befogenheter

Projektledaren kan:

  1. Utnämna delegater eller delegera beslut till den tekniska kommittén.

    Ledaren kan definiera ett område med löpande ansvar eller ett särskilt beslut och överlämna det till en annan utvecklare eller till den tekniska kommittén.

    När ett enskilt beslut har delegerats och tagits kan inte projektledaren ta tillbaka denna delegering; däremot kan han eller hon ta tillbaka en löpande delegering för ett bestämt ansvarsområde.

  2. Ge fullmakt till andra utvecklare.

    Projektledaren kan göra uttalanden till stöd för synpunkter eller andra projektmedlemmar, tillfrågad eller inte; dessa uttalanden är giltiga om och endast om ledaren hade haft befogenhet att ta beslutet ifråga.

  3. Ta beslut som kräver brådskande handling.

    Detta gäller inte beslut som har blivit brådskande bara på grund av brist på relevant handling med mindre än att det finns en bestämd tidsfrist.

  4. Ta beslut för vilka inga andra har ansvar.

  5. Föreslå allmänna resolutioner och valalternativ till allmänna resolutioner. När ett valalternativ föreslås av projektledaren krävs inte sponsorer för den allmänna resolutionen eller det valalternaitvet; se §4.2.1.

  6. Tillsammans med den tekniska kommittén tillsätta nya medlemmar i kommittén (se §6.2).
  7. Ge utslagsröst i utvecklarnas omröstningar.

    Projektledaren har också vanlig rösträtt i sådana omröstningar.

  8. Förändra diskussionsperioden för utvecklares omröstningar (se ovan).
  9. Leda diskussioner bland utvecklare.

    Projektledaren bör försöka att delta i diskussioner bland utvecklarna på ett hjälpsamt sätt som försöker fokusera diskussionen på de nyckelfrågor den gäller. Projektledaren bör inte använda ledarpositionen för att främja sina egna personliga synpunkter.

  10. I samtal med utvecklarna, ta beslut som rör egendom som förvaltas för ändamål relaterade till Debian. (Se §9). Sådana beslut kommuniceras till medlemmarna av projektledaren eller dennes delegat(er). Större användning av pengar bör föreslås och diskuteras på en sändlista innan medel betalas ut.
  11. Lägga till eller ta bort organisationen från listan över betrodda organisationer (se §9), vilka är auktoriserade att ta emot och hålla tillgångar för Debian. Den utvärdering och diskussion som leder till ett sådant beslut äger rum på en sändlista som avsetts ändamålet av projektledaren eller dennes delegat(er), där alla utvecklare kan skriva inlägg. Det finns en minsta diskussionsperiod på två veckor innan en organisation kan läggas till listan över betrodda organisationer.

§5.2. Utnämning

  1. Projektledaren väljs av utvecklarna.
  2. Valet börjar sex veckor innan ledarposten frånträds, eller (om det redan är för sent) omedelbart.
  3. Under den följande veckan kan alla utvecklare nominera sig själva som projektledarkandidat och summera sina planer för mandatperioden.
  4. I de tre följande veckorna nomineras inga fler kandidater; kandidaterna bör använda denna tid för att driva kampanj och diskutera. Om det inte finns några kandidater vid slutet av nomineringsperioden förlängs den med ytterligare en vecka, om nödvändigt upprepade gånger.
  5. De två följande veckorna är valperioden, under vilken utvecklarna kan avge sina röster.
  6. Röstsedeln skall innehålla de kandidater som nominerat sig själva och ännu inte dragit sig tillbaka, samt Ingen av ovanstående. Om Ingen av ovanstående vinner valet skall valproceduren göras om, flera gånger om nödvändigt.
  7. Beslutet tas med den metod som anges i $sect;A.5 i Normal resolutionsprocedur. Det minsta beslutsmässiga antalet är detsamma som för en allmän resolution (§4.2), och förhandsvalet är Ingen av ovanstående.
  8. Mandatperioden för projektledaren är ett år.

§5.3. Procedurer

Projektledaren bör försöka ta beslut som överensstämmer med konsensus bland utvecklarna.

När det är praktiskt skall projektledaren på ett informellt sätt be om utvecklarnas synpunkter.

Projektledaren bör undgå att lägga för mycket vikt på sin egen synpunkt när beslut tas i egenskap av ledare.

§6. Teknisk kommitté

§6.1. Befogenheter

Den tekniska kommittén kan:

  1. Ta beslut vad gäller tekniska riktlinjer.

    Detta inkluderar innehållet i de tekniska policymanualerna, utvecklarreferensmaterialet, exempelpaket och beteendet hos de icke-experimentella pakettillverkningsverktygen. (Vid varje tillfälle tar den som underhåller programvaran eller dokumentationen i fråga det ursprungliga avgörandet; se §6.3(5)).

  2. Avgöra tekniska frågor i vilka utvecklares beslutsmandat överlappar.

    I tillfällen när utvecklarna behöver implementera kompatibla tekniska riktlinjer eller ställningstaganden (exempelvis om de är oeniga om hur paket i konflikt skall prioriteras, eller om vem som äger ett kommandonamn, eller om vem som är ansvarig för ett programfel, eller om vem som skall underhålla ett paket) kan den tekniska kommittén avgöra saken.

  3. Ta beslut när de får en förfrågan om att göra så.

    Alla personer och organ kan delegera egna beslut till den tekniska kommittén, eller be om råd från den.

  4. Upphäva en utvecklares beslut (kräver ett 3:1-flertal).

    Den tekniska kommittén kan be en utvecklare att gå tillväga på ett visst sätt även om utvecklaren inte så önskar; detta kräver ett 3:1-flertal. Till exempel kan kommittén bestämma att ett klagomål framfört i en felrapport är rättfärdigat, och att hemställarens föreslagna lösning bör verkställas.

  5. Ge råd.

    Den tekniska kommittén kan ge formella kungörelser om sin syn på en sak. Individuella medlemmar kan förstås göra informella ställningstaganden om sina synpunkter på kommitténs troliga synpunkt.

  6. Tillsammans med projektledaren tillsätta nya medlemmar till sig själv eller avsätta existerande medlemmar. (Se §6.2).
  7. Tillsätta den tekniska kommitténs ordförande.

    Ordföranden väljs av kommittén från sina medlemmar. Alla medlemmar i kommittén är automatiskt nominerade; kommittéomröstningen startar en vecka innan posten frånträds (eller omedelbart om det redan är för sent). Medlemmarna kan rösta genom offentlig acklamation för vilken kommittémedlem som helst, inklusive sig själv; det finns inget förhandsval. Omröstningen avslutas när alla medlemmar har röstat, eller när omröstningsperioden är slut. Resultatet bestäms enligt den metod som anges i §A.5 av Normal resolutionsprocedur. Det finns ingen utslagsröst. Om det finns flera alternativ som inte har några nederlag i Schwartzmängden vid slutet av §A.5.8, så kommer vinnaren att väljas slumpmässigt från dessa alternativ, via en mekanism som valts av projektsekreteraren.

  8. Ordförande kan tillsammans med sekreteraren vikariera för ledaren.

    Såsom beskrivs i §7.1(2) kan den tekniska kommitténs ordförande och projektsekreteraren tillsammans vikariera för projektledaren om det inte finns någon ledare.

§6.2. Sammansättning

  1. Den tekniska kommittén består av upp till åtta utvecklare, och bör vanligtvis ha minst fyra medlemmar.
  2. Om det finns mindre än åtta medlemmar kan den tekniska kommittén rekommendera ny(a) medlem(mar) till projektledaren, som kan välja att utnämna den/dem (var och en) eller inte.
  3. När det finns fem eller färre medlemmar kan den tekniska kommittén tillsätta ny(a) medlem(mar) tills antalet medlemmar når sex.
  4. När det har varit fem eller färre medlemmar under minst en vecka kan projektledaren tillsätta ny(a) medlem(mar) tills antalet medlemmar når sex, med minst en veckas mellanrum mellan varje tillsättning.
  5. En utvecklare är inte berättigad att (åter)utnämnas till tekniska kommittén om de har varit medlem under de föregående 12 månaderna.
  6. Om den tekniska kommittén och projektledaren samtycker kan de ta bort eller ersätta existerande medlemmar från den tekniska kommittén.

  7. Tidsbegränsning

    1. Den 1:a januari varje år sätts medlemskapet för varje kommittémedlem som har tjänat mer än 42 månader (3.5 år) och är en av de två med längst tjänstgöringstid att löpa ut den 31 december samma år.

    2. En medlem av tekniska kommittén beskrivs att ha längre tjänstgöringstid om de tillsattes tidigare, eller tillsattes vid samma tidpunkt och har varit medlem av Debianprojektet längre. Om en medlem har tillsatts mer än en gång så är endast den senaste utnämningen relevant.

§6.3. Procedurer

  1. Resolutionsprocess.

    Den tekniska kommittén använder följande process för att förbereda en resolution för omröstning:

    1. Alla medlemmar av tekniska kommittén kan föreslå en resolution. Detta skapar en initial valsedel med två alternativ, där det andra alternativet är standardalternativet "ingen av ovanstående". Förslagsställaren för resolutionen blir förslagsställaren av alternativet.
    2. Alla medlemmar i tekniska kommittén kan föreslå ytterligare valsedelsalternativ eller ändra eller återkalla ett valalternativ som dom har föreslagit.
    3. Om alla valalternativ utom standardalternativet återkallas avbryts processen.
    4. Alla medlemmar i tekniska kommittén kan påkalla omröstning på omröstningens aktuella alternativ. Omröstningen börjar omedelbart, men om någon annan medlem i tekniska kommittén invänder mot att starta omröstningen innan omröstningen avslutas, så avbryts omröstningen och har ingen effekt.
    5. Två veckor efter det ursprungliga förslaget till valalternativen stängs de för ytterligare ändringar och omröstningen börjar omedelbart. Denna omröstning kan inte avbrytas.
    6. Om en omröstning avbryts under §6.3.1.4 senare än 13 dagar efter den ursprungliga föreslagna resolutionen, börjar omröstningen som specificerats i §6.3.1.5 istället 24 timmar efter tiden för avbrott. Under denna 24-timmarsperiod kan ingen efterfråga en omröstning, men medlemmar i tekniska kommittén kan göra ändringar i valalternativen enligt §6.3.1.2.

  2. Detaljer rörande röstning.

    Röster bestäms av rösträkningsmekanismen som beskrivs i §A.5. Omröstningsperioden är en vecka eller till resultatet inte längre är i tvivel om vi antar att inga medlemmar ändrar sina röster, vilket som är kortast. Medlemmar kan ändra sina röster ända tills omröstningsperioden är slut. Minsta beslutsmässiga antalet är 2. Ordföranden har utslagsröst. Standardalternativ är "Ingen av ovanstående".

    När tekniska kommittén röstar om att åsidosätta en utvecklare som också är medlem i kommittén så får inte den medlemmen rösta (om dom inte är ordförande, då dom endast får använda sin utslagsröst).

  3. Offentliga diskussioner och beslut.

    Diskussioner, utkast till förslag och alternativ, och röster givna av kommitténs medlemmar offentliggörs på den tekniska kommitténs offentliga sändlista. Kommittén har ingen separat sekreterare.

  4. Förtrolighet för utnämningar.

    Den tekniska kommittén kan hålla konfidentiella diskussioner via privat e-post eller en privat sändlista eller någon annan metod för att diskutera utnämningar till kommittén. Omröstningar angående utnämningarna måste dock göras offentliga.

  5. Inget detaljerat utvecklingsarbete.

    Den tekniska kommittén driver inte utveckling av nya förslag eller riktlinjer. Sådant utvecklingsarbete bör göras av privatpersoner eller grupper och diskuteras i vanliga fora för tekniska riktlinjer eller formgivning.

    Den tekniska kommittén begränsar sig själv till att välja från eller anta kompromisser mellan lösningar och beslut som har föreslagits och diskuterats rimligt genomgående på annan plats.

    Medlemmarna av den tekniska kommittén kan naturligtvis själva delta å egna vägar i alla aspekter av arbetet med formgivning och riktlinjer.

  6. Tekniska kommittén tar beslut bara som sista utväg.

    Den tekniska kommittén tar inte tekniska beslut förrän försök att lösa det genom konsensus har försökts och misslyckats, såvida den inte har ombetts att ta ett beslut av den person eller organ som vanligtvis skulle haft ansvar för att ta det.

  7. Föreslå en allmän resolution.

    När den tekniska kommittén föreslår en allmän resolution eller ett valalternativ i en allmän resolution till projektet under §4.2.1, så kan den delegera (via resolution eller andra sätt som överenskommits i tekniska kommittén) befogenhet att dra tillbaka, ändra eller göra mindre ändringar till valalternativet till en av sina medlemmar. Om den inte gör detta så måste dessa beslut göras genom en resolution i tekniska kommittén.

§7. Projektsekreteraren

§7.1. Befogenheter

Sekreteraren:

  1. Samlar röster från utvecklare, och bestämmer hur många utvecklare det finns och vilka de är, när detta krävs enligt stadgarna.
  2. Kan tillsammans med den tekniska kommitténs ordförande vikariera för ledaren.

    Om det inte finns någon projektledare kan tekniska kommitténs ordförande och projektsekreteraren via ömsesidig överenskommelse ta beslut om de anser det vara absolut nödvändigt att göra så.

  3. Dömer i strider om stadgarnas tolkning.
  4. Kan när som helst delegera delar av eller alla sina maktbefogenheter till någon annan, eller dra tillbaka en sådan delegation.

§7.2. Utnämning

Projektsekreteraren utnämns av projektledaren och den nuvarande projektsekreteraren.

Om projektledaren och den nuvarande projektsekreteraren inte kan komma överens om en ny utnämning måste de be utvecklarna att genom en allmän resolution utnämna en ny sekreterare.

Om det inte finns någon projektsekreterare eller om den nuvarande sekreteraren är otillgänglig och inte har delegerat befogenheter för ett beslut kan valet göras, eller delegeras av, ordförande i den tekniska kommittén såsom tjänstgörande sekreterare.

Projektsekreterarens mandatperiod är ett år, varefter en ny (åter)utnämning är nödvändig.

§7.3. Procedurer

Projektsekreteraren bör fatta beslut som är rättvisa och skäliga, och helst överensstämmande med utvecklarnas konsensus.

När den tekniska kommitténs ordförande och projektsekreteraren vikarierar för en frånvarande projektledare bör de bara ta beslut som är absolut nödvändiga, och endast när de överensstämmer med utvecklarnas konsensus.

§8. Projektledarens delegater

§8.1. Befogenheter

Projektledarens delegater:

  1. har de befogenheter de har delegerats till dem av projektledaren;
  2. kan ta vissa beslut ledaren inte kan ta direkt, inkluderande att godta eller utesluta utvecklare eller tillsätta personer som inte underhåller paket som utvecklare. Detta är för att undvika maktkoncentration hos projektledaren, i synnerhet över utvecklarmedlemskap.

§8.2. Utnämning

Delegaterna utnämns av projektledaren och kan ersättas av ledaren enligt dennes omdöme. Projektledaren kan inte göra positionen som delegat beroende på ett specifikt beslut taget av delegaten, och projektledaren kan inte heller upphäva ett beslut taget av en delegat när det väl är taget.

§8.3. Procedurer

Delegater kan ta beslut så som de anser lämpligt, men bör försöka genomföra bra tekniska beslut och/eller följa konsensus.

§9. Tillgångar som förvaltas för Debian

I de flesta jurisdiktioner i världen kan inte Debian själv hålla pengar eller andra tillgångar. Tillgångar måste därför ägas av en av de olika organisationer som beskrivs i §9.2.

Traditionellt har SPI varit den enda organisation som auktoriserats att hålla tillgångar och pengar för Debianprojektet. SPI skapades i Amerikas förenta stater för att förvalta pengar där.

SPI (Software in the Public Interest, ”Programvara för allmänhetens bästa”) och Debian är olika organisationer med vissa gemensamma målsättningar. Debian är tacksamma för det juridiska ramverk som SPI tillhandahåller.

§9.1. Förhållande till associerade organisationer

  1. Debians utvecklare är inte representanter för eller anställda av organisationer som förvaltar tillgångar för Debian, av varandra eller av personer med bestämmanderätt i Debianprojektet enbart genom att vara Debianutvecklare. En person som agerar som utvecklare gör så som en individ å sina egna vägnar. Vissa organisationer kan, på eget bevåg, etablera relationer med individer som också är Debianutvecklare.

§9.2. Befogenheter

  1. En organisation som förvaltar tilgångar för Debian har ingen bestämmanderätt över Debians tekniska eller icke-tekniska beslut, förutom att inget beslut av Debian som angår egendom som förvaltas av organisationern skall kräva den att agera utom sina juridiska befogenheter.
  2. Debian har inga krav på bestämmanderätt över en organisation som förvaltar tillgångar för Debian utöver användningen av den egendom som förvaltas för Debian.

§9.3. Betrodda organisationer

Alla donationer till Debianprojektet måste göras via en av de organisationer som utnämnts av projektledaren (eller en delegat) till att vara auktoriserad att förvalta tillgångar som skall användas i Debianprojektet.

Organisationer som förvaltar tillgångar för Debian bör förplikta sig vid rimliga åtaganden för hanteringen av sådana tillgångar.

Debian har en öppet tillgänglig lista över betrodda organisationer som kan ta emot donationer och förvalta tillgångar för Debian (däribland både materiella och immateriella tillgångar), vilken även beskriver vilka förpliktelser dessa organistaioner har gjorts för hur dessa tillgångar skall förvaltas.

Bilaga A. Normal resolutionsprocedur

Dessa regler gäller de gemensamma beslut som tas av kommittéer och referendum enligt ovan.

A.0. Förslag

  1. Den formella proceduren börjar när ett utkast till resolution föreslås och sekunderas, såsom specificeras i §4.2.1.
  2. Detta utkast till resolution blir ett omröstningsalternativ i en initial tvåalternativsomröstning, där det andra alternativet är standardalternativet, och förslagsställaren av utkastresolutionen blir förslagsställare för detta omröstningsalternativ.

A.1. Diskussioner och ändringar

  1. Diskussionsperioden börjar när en utkastresolution föreslås och sponsras. Minsta diskussionsperiod är 2 veckor. Maximal diskussionsperiod är 3 veckor.
  2. Ett nytt valsedelsalternativ kan föreslås och sponsras enligt kraven för en ny resolution.
  3. Den som föreslår ett valsedelsalternativ kan lägga till till detta alternativ under förutsättning att ingen av sponsorerna av valalternativet vid tidpunkten för tillägget inte instämmer inom 24 timmar. Om någon av dom inte instämmer, förblir valalternativet oförändrat.
  4. Tillägg av ett valalternativ eller ändring via ett tillägg av ett valalternativ ändrar slutet på diskussionsperioden till att bli en vecka från att denna ändring gjordes, om inte detta skulle göra den totala dikussionsperioden kortare än minimum diskussionsperiod eller längre än maximal diskussionsperiod. I det senare fallet sätts istället längden av diskussionsperiod till maximal längd på diskussionsperioden.
  5. Den som föreslår ett valalternativ kan göra mindre ändringar till detta alternativ (exempelvis typografiska korrigeringar, korrigeringar av inkonsekvenser eller andra förändringar som inte ändrar innebörden), så vida inte någon utvecklare har invändningar inom 24 timmar. I detta fall ändras inte längden på diskussionsperioden. Om en utvecklare invänder så måste istället förändringen göras via rättelse enligt §A.1.3.
  6. Projektledaren kan, när som helst i processen, öka eller minska minsta och maximala diskussionsperioden med upp till 1 vecka från deras ursprungliga värden i §A.1.1, förutom att dom inte kan göra det på ett sådant sätt att det orsakar diskussionsperioden att avslutas inom 48 timmar från att ändringen görs. Längden på diskussionsperioden räknas i detta fall om så som att den nya och gamla minimala och maximala längderna har varit där under alla tidigare ändringar under §A.1.1 och §A.1.4.
  7. Standardalternativet har ingen som föreslår det och ingen sponsor, och kan inte ändras eller dras tillbaka.

A.2. Återkalla valalternativ

  1. Den som föreslår ett valalternativ kan dra sig ur. Om dom gör detta kan nya personer som föreslår samma valalternativ för att hålla det levande, och i detta fall blir den första som gör det den nya förslagsställaren och andra kan bli sponsorer för förslaget om det inte redan finns sponsorer. Alla nya förslagsställare eller sponsorer måste möta samma krav som för att göra ett nytt förslag eller en ny resolution.
  2. En sponsor av ett valalternativ kan dra sig ur.
  3. Om förslagsställarens och/eller sponsorernas tillbakadragande innebär att ett valalternativ inte har någon förslagsställare eller inte tillräckligt många sponsorer för att uppfylla kraven för en ny resolution, och det går 24 timmar utan att detta åtgärdas genom att en annan förslagsställare och/eller sponsor kliver fram tas det bort från valutkastet. Detta förändrar inte längden på diskussionsperioden.
  4. Om alla valalternativ utom standardalternativet dras tillbaka, avbryts resolutionen och kommer inte att röstas om.

A.3. Uppmana till omröstning

  1. Efter att diskussionsperioden har avslutats kommer projektsekreteraren att publcera röstsedeln och kalla till omröstning. Projektsekreteraren kan göra detta omedelbart efter slutet av diskussionsperioden och måste göra det inom sju dagar efter diskussionsperiodens slut.
  2. Projektsekreteraren bestämmer ordningen på valalternativ och dess sammanfattningar som använts för omröstningen. Projektsekreteraren kan fråga förslagsställare för valalternativ om att utarbeta dessa sammanfattningar och kan revidera dem för klarhet för eget godtycke.
  3. Mindre ändringar till valalternativ under §A.1.5 kan endast göras om minst 24 timmar återstår av diskussionsperioden, eller om projektsekreteraren håller med om att ändringen inte förändrar innebörden av omröstningens alternativ och (om den skulle göra det) motiverar en försening av omröstningen. Projektsekreteraren kommer att tillåta 24 timmar för invändningar efter en sådan förändring innan uppmaningen till omröstning utfärdas.
  4. Inga nya valalternativ får föreslås, inga valalternativ ändras, och inga förslagsställare eller sponsorer får dra sig ur när mindre än 24 timmar kvarstår av diskussionsperioden, om inte denna åtgärd förlänger diskussionsperioden under §A.1.4 med minst 24 ytterligare timmar.
  5. Åtgärder för att bevara den befintliga omröstningen kan vidtas inom de sista 24 timmarna av diskussionsperioden, nämligen då en sponsor som invänder mot en ändring under §A.1.3, en utvecklare som invänder mot en mindre ändring under §A.1.5, som går fram som förslagsställare för ett befintligt valalternativ vars ursprungliga förslagsförställare har dragit tillbaka det enligt §A.2.1 eller sponsrar ett befintligt valalternativ som har färre än det erforderliga antalet sponsorer på grund av att en sponsor har dragit sig ur under punkt §A.2.2.
  6. Projektsekreteraren kan göra undantag från §A.3.4 och acceptera ändringar av röstsedeln efter det att de inte längre är tillåtna, förutsatt att detta görs minst 24 timmar innan kallelse utfärdas för omröstning. Alla andra krav för att göra en ändring av valsedeln måste fortfarande uppfyllas. Detta förväntas vara sällsynt och bör endast göras om projektsekreteraren anser att det skulle vara skadligt för projektets bästa om ändringen inte görs.

A.4. Omröstningsprocedur

  1. Alternativ som inte har ett uttryckligt krav på övermajoritet har ett majoritetskrav på 1:1. Standardalternativet har inga krav på övermajoritet.
  2. Rösterna räknas enligt reglerna i §A.5.
  3. I tveksamma fall ska projektsekreteraren besluta i ärenden rörande förfarandet.

A.5. Rösträkning

  1. Varje röstandes röstsedel rangordnar de alternativ omröstningen omfattar. Inte alla alternativ behöver rangordnas. Rangordnade alternativ anses föredras framför samtliga ej rangordnade alternativ. De röstande kan ge samma rangordning till flera alternativ. Alternativ utan rangordning anses inbördes ha samma rangordning. Detaljer om hur röstsedlarna skall fyllas i medföljer röstsedlarna.
  2. Om omröstningen har ett krav R på minsta beslutsmässiga antal kommer eventuella alternativ utöver förhandsvalet som inte får åtminstone R röster som rangordnar det framför förhandsvalet att bortses från.
  3. Alla alternativ (förutom förhandsvalet) som inte vinner över förhandsvalet med den majoritet som krävs bortses från.
    1. Givet två alternativ A och B, är V(A,B) antalet röstande som föredrar alternativ A framför alternativ B.
    2. Ett alternativ A vinner över förhandsvalet D med en proportionell majoritet på N om V(A,D) är strikt större än eller lika med N × V(D,A) och V(A,D) är strikt större än V(D,A).
    3. Om en supermajoritet S:1 krävs för A, är dess proportionella majoritet S; i andra fall är dess proportionella majoritet 1.
  4. Från listan över kvarvarande alternativ genereras en lista parvis över vilka alternativ som vinner över andra.
    1. Ett alternativ A vinner över alternativ B om V(A,B) är strikt större än V(B,A).
  5. Från listan över [kvarvarande] parvisa vinster genereras en lista över transitiva vinster.
    1. Ett alternativ A vinner transitivt över ett alternativ C om A vinner över C eller om det finns något annat alternativ B där A vinner över B SAMT B transitivt vinner över C.
  6. Schwartzmängden konstrueras från uppsättningen transitiva vinster.
    1. Ett alternativ A är i Schwartzmängden om det för alla alternativ B gäller att antingen A transitivt vinner över B, eller B inte transitivt vinner över A.
  7. Om det finns vinster mellan alternativ i Schwartzmängden bortses det svagaste av sådana vinster från i listan över parvisa vinster, varpå vi återgår till steg 5.
    1. En vinst (A,X) är svagare än en vinst (B,Y) om V(A,X) är mindre än V(B,Y). Dessutom gäller att (A,X) är svagare än (B,Y) om V(A,X) är lika med V(B,Y) och V(X,A) är större än V(Y,B).
    2. En svagaste vinst är en vinst som inte har någon vinst svagare än sig. Det kan finnas mer än en sådan vinst.
  8. Om det inte finns några vinster inom Schwartzmängden väljs vinnaren från alternativen i Schwartzmängden. Om det endast finns ett sådant alternativ, vinner det. Om det finns flera alternativ, väljer den väljare som håller utslagsrösten vilket av dessa alternativ som vinner.

Observera: Alternativ som väljarna rangordnar framför förhandsvalet är alternativ de finner godtagbara. Alternativ som rangordnas efter förhandsvalet är alternativ de finner icke godtagbara.

När de normala resolutionsprocedurerna används måste texten som hänvisar till dem ange vad som är tillräckligt för att få ett utkast föreslaget och/eller sekunderat, vad som är den minsta diskussionsperioden och hur lång omröstningsperioden är. Den måste också ange huruvida ett kvalificerat flertal krävs och/eller om ett minsta beslutsmässiga antal (och förvalt alternativ) skall användas.

Bilaga B. Bruk av språk och typografi

Presens indikativ (till exempel är) menar att ett uttalande är en regel i dessa stadgar. Kan indikerar att personen eller organet kan använda sitt omdöme. Bör indikerar att det anses vara bra om meningen efterföljs, men den är inte bindande. Text markerad som ett citat, såsom denna, är bakgrundsmaterial och utgör inte en del av stadgarna. Den används enbart för att hjälpa med uttolkningen om tvekan uppkommer.